Då en problematik gällande ojämlikhet inom området fysisk aktivitet beroende av kön är synlig, då flickor är mindre fysiskt aktiva i jämförelse med pojkar, bör forskning inom området prioriteras. Att undersöka var problemen existerar i utformning av skolidrotten, beteenden, förutfattade meningar samt flickors intresseområden och upplevelser bör studeras närmare för att möjliggöra förbättring och utveckla arbetet för att uppnå en mer jämlik hälsa hos barn och unga.
REFERENSLISTA
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Andersson, S. I. (2009). Hälsa och psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Bandura, A. (1977). Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change.
Psychological Review, 84(2), 191-215. doi:10.1037/0033-295X.84.2.191
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Carlin, A., Murphy, M. H., & Gallagher, A. M. (2015). Current influences and approaches to promote future physical activity in 11-13 year olds: a focus group study. BMC Public
Health, 15, 1-12. doi:10.1186/s12889-015-2601-9
Faskunger, J. (2013). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsomyndigheten. (2010). Folkhälsomyndigheten folkhälsodata. Hämtad: 2016-05-04, från http://fohm-
app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/pxweb/sv/C_HBSC/C_HBSC__Levnad svanor__Fysaktivitet/Fysisk_aktivitet.px/table/tableViewLayout1/?rxid=53104188- 6c24-46db-826d-5c6f68d4c583
Folkhälsomyndigheten. (2015). Health 2020: A European policy framework supporting
action across government and society for health and well-being. Falun:
Folkhälsomyndigheten.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education
today, 24, 105-112.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kostenius, C., & Lindqvist, A. (2011). Hälsovägledning: Från ord till handling. Lund: Studentlitteratur.
Lewis, B. A., Frayeh, A., Williams, D. M., & Marcus, B. H. (2016). Self-efficacy versus perceived enjoyment as predictors of physical activity behaviour. Psychology &
Health, 31(4), 456-469. doi:10.1080/08870446.2015.1111372
Murphy, B., Dionigi, R. A., & Litchfield, C. (2014) Physical Education and Female Participation: A Case Study of Teachers’ Perspectives and Strategies. Issues in
Educational Research, 24(3), 241-259.
Oztekin, C., & Tezer, E. (2009). The role of sense of coherence and physical activity in positive and negative affect of Turkish adolescents. Adolescence, 44(174), 421-432.
Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2012). Grundläggande Folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber.
Prop. 2007/08:110. En förnyad folkhälsopolitik. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/contentassets/e6210d374d4642328badd71f64ca9846/en- fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110
Rhodes, R. E., Spence, J. C., Berry, T., Deshpande, S., Faulkner, G., Latimer-Cheung, A. E., … Tremblay, M. S. (2016). Understanding Action Control of Parental Support Behavior for Child Physical Activity. Health Psychology, 35(2), 131-140.
doi:10.1037/hea0000233
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Hämtad från http://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskol bok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2705
Statens Folkhälsoinstitut. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Huskvarna: Statens Folkhälsoinstitut.
Svender, J., Larsson, H., & Redelius, K. (2012) Promoting Girls’ Participation in Sports: Discursive Constructions of Girls in a Sports Initiative. Sport, Education and Society,
17(4), 463-478. doi:10.1080/13573322.2011.608947
Telford, R. M., Telford, R. D., Olive, L. S., Cochrane, T., & Davey, R. (2016). Why Are Girls Less Physically Active then Boys? Findings from the LOOK Longitudinal Study. Plos
One, 11(3), e0150041. doi:10.1371/journal.pone.0150041
Voskuil V. R., & Robbins, L. B. (2015). Youth physical activity self-efficacy: a concept analysis. Journal of Advanced Nursing, 71(9), 2002-2019. doi:10.1111/jan.12658 Woodson-Smith, A., Dorwart, C. E., & Linder, A. (2015). Attitudes Toward Physical
Education of Female High School Students. Physical Educator, 72(3), 460-479. World Health Organization. (1998). Health Promotion Glossary. Geneva: World Health
Organization.
World Medical Association General Assembly. (1964). World medical association
declaration of Helsinki: Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad den 25 april 2016 från
BILAGA A. MISSIVBREV
Hej!
Jag heter Frida Nyman och läser Folkhälsoprogrammet på Mälardalens Högskola. Jag ska genomföra en studie som kommer att resultera i ett examensarbete i Folkhälsovetenskap då jag läser min sista termin på programmet.
Syftet med studien är att undersöka flickors upplevelser av skolidrotten i årskurs 1-3 på gymnasiet.
I studien ska totalt sex stycken flickor i årskurs 1-3 på gymnasiet intervjuas angående sina upplevelser av skolidrotten. Alla deltagare behöver alltså vara flickor och ha fyllt 16 år vilket är utgångspunkten för urvalet av deltagarna. Intervjuerna kommer äga rum i lokaler utanför skolmiljön och vara mellan 30-60 minuter långa. Intervjuerna kommer att spelas in.
Deltagandet i undersökningen är helt frivilligt och Du som deltagare har när som helst rätt att avbryta din medverkan. All information som lämnas behandlas med största
konfidentialitet då intervjuerna är anonyma. Detta innebär att inga personuppgifter
utlämnas och att svaren som ges inte på något sätt kan kopplas personligen. All information som framkommer i undersökningen kommer enbart att användas till forskningens syfte och bevaras så att personer utanför forskningen inte har tillgång till materialet. Det är enbart jag och min handledare som kommer ha tillgång de inspelade intervjuerna och materialet kommer efter slutförande av arbetet att raderas.
Vid frågor så är du välkommen att kontakta mig på telefon: 076-8646039 eller mail: fnn13003@student.mdh.se
Tack för din medverkan!
Med vänlig hälsning, Frida Nyman Mälardalens Högskola
BILAGA B. INTERVJUGUIDE
Hej!
Jag kommer ställa lite frågor angående dina upplevelser av skolidrotten. Det finns inget rätt eller fel utan tanken är att din egen åsikt ska framkomma i svaren. Är det någon fråga du inte vill svara på är det bara att säga till så går vi över till nästa.
Du har själv rätt att bestämma över din medverkan och alla uppgifter som samlas in kommer enbart att användas till forskningens ändamål och behandlas med största konfidentialitet. Inga uppgifter kommer att kunna kopplas till dig personligen då du är anonym.
Bakgrundsfrågor:
- Vilken gymnasielinje/program går du?
- Hur ser din fritid ut utanför skolan? Har du några aktiviteter du sysslar med? Intressen? - Vad är idrott för dig?
- Brukar/brukade du delta på idrotten i skolan? - Hur ofta har/hade ni idrott i skolan?
- Hur ser könsfördelningen ut i klassen? - Manlig/Kvinnlig idrottslärare?
Upplevelser av skolidrotten:
- Vad har du för upplevelser av skolidrotten? Vad du tycker och tänker kring ämnet? Det första som kommer upp.
- Vad har/hade du för inställning till skolidrotten? (Roligt/tråkigt? Positivt/negativt?) - Varför (tycker du det roligt/tråkigt, positivt/negativt)?
- Hur upplever du att idrottslektionerna tar hänsyn till olika intressen, som exempelvis olika aktiviteter och sporter?
- Upplever du att dina intresseområden inom idrott tas hänsyn till? På vilket sätt? Varför/Varför inte?
- Upplever du att du känner dig trygg under idrottslektionerna oavsett vilken typ av aktivitet som ska genomföras? Varför?
- Händer det att du upplever rädslor? För att göra fel till exempel?
Om ja, varför?
- Om det är så att du någon gång avstår från idrotten, vilken brukar vara den vanligaste anledningen?
- Vad anser du om fördelning av olika ”typer” av aktiviteter på idrottslektionerna? Jämnt fördelat?
- Upplever du att det finns någon/några som bestämmer eller tar mer plats än andra i klassen under idrottslektionerna, bortsett från idrottsläraren?
Om ja, vilka? Varför?
- Hur upplever du att din idrottslärare belyser både pojkars och flickors intresseområden inom skolidrotten?
Motivation:
- Vad tror du skulle kunna ha inverkan/påverka motivationen hos tjejer att delta på idrottslektionen?
- Upplever du att både killar och tjejer tycker det är roligt med idrott i skolan?
- Vad tror du skulle kunna göra att fler känner sig trygga att delta på idrottslektionen?
Trygghet/Självtillit/Hanterbarhet/Begriplighet/Meningsfullhet:
- Hur upplever du att alla i klassen vågar ta plats på idrottslektionen?
- Finns det något du är missnöjd/nöjd med idrotten i skolan? Vad skulle kunna förändras? - Uppkommer det situationer där några i klassen kan känna sig ”mindre värda” eller sämre än andra?
- Upplever du att du kan känna dig osäker i olika situationer på idrottslektionen? - Hur är dina känslor inför olika typer av aktiviteter inom idrotten? (hanterbara?) - Känner du att du klarar av att genomföra aktiviteterna? (självkänsla, självtillit)
Intressen:
- Vilken är den vanligaste aktiviteten som ni brukar utföra på lektionen? -Vad för aktiviteter brukar ni ha?
- Tycker du att det finns vissa aktiviteter som genomförs oftare än andra?
Om ja, hur kommer det sig?
- Vem bestämmer aktiviteterna?
- Tycker du att det finns aktiviteter som tjejer föredrar mer än killar?
- Om ja, förekommer dessa aktiviteter på idrottslektionerna och hur ofta i så fall? - Brukar någon/några protestera mot vissa aktiviteter? Inte vilja delta?
Om ja, varför?
- Upplever du att din gymnasieskola möjliggör för dig att vara fysisk aktiv? På vilket sätt?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00