Ett förslag på vidare forskning kan vara att göra intervjuer med barn angående hur barnen upplever förskolans miljö, då barnen tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolans verksamhet.
Ett annat förslag på vidare forskning kan vara att fördjupa sig ytterligare i pedagogers olika strategier som finns i förskolor, hur använder pedagogerna de olika strategierna ute i förskolans verksamhet. Kunskap angående stöttning till barn med utmanande beteende efterfrågades i vår studie och genom att observera pedagoger i det vardagliga arbetet tillsammans med barnen. Detta för att få syn på när behöver pedagogerna stöttning i sitt pedagogiska arbete.
Ytterligare ett förslag på vidare forskning kan vara att göra en undersökning med vårdnadshavare till barn som anses ha ett utmanande beteende där vårdnadshavarna får fylla i en enkät med olika frågor kring deras upplevelser av pedagogernas bemötande i förskolan.
33
Källförteckning
Ahlberg, A (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde i utveckling. I: Nilholm, C & Björck-Åkesson, E (red.) (2007). Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ahlberg, A (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. 2., [förändrade] uppl. Stockholm: Liber.
Aspelin, Jonas (red.) (2013). Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad:
Kristianstad University Press. Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10707.
Björkdahl Ordell, S. & Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket –
vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1. Uppl.) Stockholm: Liber.
Björkdahl Ordell, S (2007). Kvantitativ data och forskningsansats. I: Björkdahl Ordell, S. & Dimenäs, J. (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och
vetenskaplig metodik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Dimenäs, J. (2007) (red.). Lära till lärare. Stockholm: Liber.
Edfeldt, D. (2015). Utmaningar i förskolan – Att förebygga problemskapande beteenden. Stockholm: Gothia fortbildning.
Fischbein, S. (2007) Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I: Nilholm, C & Björck- Åkesson, E (red.) (2007). Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Forster, M (2014). Att moralisera löser inga problem i förskolan. I: Hedström, H. Barn som
oroar – bemötande och metoder i förskola och förskoleklass. Stockholm: Lärarförlaget.
Greene, R W. (2001). Explosiva barn. Stockholm: Cura.
Hedström, H. (2014). Barn som oroar – bemötande och metoder i förskola och förskoleklass. Stockholm: Lärarförlaget.
34 Hoffman, C (2014). Relationsskapande och seriesamtal blev framgångsrika byggstenar. I: Hedström, H. Barn som oroar – bemötande och metoder i förskola och förskoleklass. Stockholm: Lärarförlaget.
Hejlskov Elvén, B. (2019). Bo Hejlskov Elvén – om lågaffektivt bemötande [Blogg]. Tillgänglig på internet: www.hejlskov.se. Hämtad den: 2019-05-17.
Hejlskov Elvén, B. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga
funktionshinder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kaiser, B och Rasminsky Sklar, J. (2003). Challenging behavior in young children –
understanding, preventing and responding effectively. Boston: Pearson education inc.
Kihlström, S (2007). Intervju som redskap. I: Björkdahl Ordell, S. & Dimenäs, J. (2007). Lära
till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1.
uppl.) Stockholm: Liber.
Kinge, E. (2016). Utmanande beteende i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S och Brinkman, S (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsen, A K (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Andra upplagan Malmö: Gleerups.
Lindqvist, G., Nilholm, C., Almqvist, L och Wetso, G-M. (2011). Different agendas? - the
views of different occupational groups on special needs education. European Journal of Special
Needs Education, v26 n2 p143-157 2011. 15 pp.
Lindqvist, G & Rodell, A. (2015). Stöd och anpassningar – att organisera särskilda insatser. Gothia Fortbildning AB.
Lutz, K. (2006). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern. Styrning och administrativa processer. Malmö Studies in Educational Scienses No. 44.
Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
35 Löfdahl, A (2014) . God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt. I: Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I: Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Nilholm, C. (2016). Dilemmaperspektivet del 2. Claes Nilholms blogg. [Blogg]. 2016-11-22. Tillgänglig: https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/dilemmaperspektivet-del- 2 [2019-05-02].
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur. Nilholm, C. & Björck-Åkesson, E. (red.) (2007). Reflektioner kring specialpedagogik: sex
professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk Forskning i Sverige 2005 årg. 10 nr 2 s 124–138 issn 1401-6788.
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet: en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2016). Vad är ett dilemmaperspektiv. Claes Nilholms blogg [Blogg].2019-03-28. Tillgänglig:https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/vad-ar-ett-
dilemmaperspektiv- [2019-05-02].
Olsson, B-I. & Olsson, K. (2017). Barn med utmanande beteende – Tidiga insatser i förskola
och skola. Lund: Studentlitteratur AB.
Palla, L (2011). Med blicken på barnet – Om olikheter inom förskola som diskursiv praktik. Roos, C. (2014). Att berätta om små barn- att göra en minietnografisk studie. I: Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
36 Rosenqvist, J. (2007) Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender. I: Nilholm, C & Björck-Åkesson, E (red.) (2007). Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Sandberg, A & Norling, M. (2014). Pedagogiskt stöd och pedagogiska metoder. I: Sandberg, A. (red.) (2014). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Sandberg, A. (red.) (2014). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, A, Lillvist, A, Eriksson, L, Björck – Åkesson, E och Granlund, M (2010).” Special
support” in preschools in Sweden: Preschool staff´s definition of the construct. International
Journal of Disability, Development and Education. Volume 57, 2010 – Issue 1. https://www- tandfonline-com.www.bibproxy.du.se/doi/pdf/10.1080/10349120903537830?nedAccess=true. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2002). Att arbeta med särskilt stöd: några perspektiv. Stockholm: Statens skolverk. Skolverket (2017). Att förstå och möta elever som utmanar extra. Judith Simon & Ulf Jederlund. Stockholms universitet.
Sheridan, S., Williams, P., Sandberg, A. & Vuorinen, T. (2011). Preschool teaching in Sweden – a profession in change, Educational Research, 53:4, r 415–437, DOI: 10.1080/00131881.2011.625153.
Suvages Bitar, M-L. (2010). Challenging Behaviors: Early Childhood Teachers’ Perspectives
on young Children’s Self-Regulation. Indiana University of Pennsylvania.
Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
37