Under arbetets gång har en del nya frågor uppkommit som möjligen skulle kunna vara intressanta att utreda vidare. Ett förslag på vidare forskning inom området är att undersöka och utforma de indikatorer som kommuner skulle kunna använda sig av för en mer enhetlig miljömålsuppföljning. Detta eftersom jag antar att detta området möjligen kan bli relativt omfattande och av den anledningen kanske svårt att kunna motivera kommunerna att lägga ner den tid och de resurser som behövs för att nå ett bra resultat.
Vidare bör frågan hur länsstyrelsens regionala uppföljning av miljömålen och av det regionala åtgärdsprogrammet kan förbättras genom exempelvis tydligare fråge-ställningar kunna utredas vidare. Detta anser jag vara viktigt med tanke på att den uppföljning som länsstyrelsen genomför årligen i vissa fall är den enda uppföljning som sker i vissa kommuner gällande miljömålen.
En annan fråga som uppkom under arbetets gång var möjligheten att jämföra de resultat som redovisats för kommunerna i Kalmar län, med de miljömålslöften som skrev under av kommunerna i Kronobergs län i början av året. Detta skulle möjligtvis kunna vara intressant att utreda vidare för att se om det skulle vara intressant att skriva miljömålslöften även för kommunerna i Kalmar län.
Avslutningsvis har frågor uppstått gällande hur kommunerna kan bidra till att integrera hållbar utveckling och miljömålen med kopplingar till ett lokalt perspektiv i skolor och förkolor. Det finns en hel del material inom temat hållbar utveckling som kan användas i skolor och förskolor där några exempel är FN:s skolmaterial om Agenda 2030 (UNDP, 2017) och Håll Sverige Rents pedagogiska material för skola och förskola (Håll Sverige Rent, 2017). Men dessa material är antingen skrivna ur ett internationellt perspektiv eller för att vara generella så de kan användas i hela Sverige. Vissa kommuner efterfrågade möjligheten att bryta ner de nationella miljömålen och Agenda 2030 till en mer lokal nivå på skolorna ute i kommunen. Här finns det flera olika möjligheter till att forska vidare i frågeställningen då förutsättningarna kan se olika ut för respektive kommun. En möjlig ingång är att kontakta Energikontor Sydost som arbetar med projektet Lärande för hållbar utveckling som utgår från Agenda 2030.
6 Slutsatser
De flesta intervjuade kommuner anser att miljöfrågan är prioriterad i kommunen, men nämner även att det finns svårigheter med att få de ekonomiska resurserna att gå ihop.
Förutsättningarna i kommunerna ser generellt sätt väldigt annorlunda ut. Många uppger
att den politiska viljan finns, och att detta är avgörande för hur långt kommunen kan nå i miljöarbetet. En tydlig politisk förankring utgör en viktig grund.
De flesta kommunerna är i behov av att revidera flertalet befintliga strategiska dokument och i samband med detta behöver många göra tydligare kopplingar till miljömålen, samt ta fram rutiner för hur uppföljning ska ske. Uppföljning behöver ske årligen och resultatet integreras lämpligtvis i kommunens årsbokslut samt eventuellt även som ett separat miljö- eller hållbarhetsbokslut.
Lämpliga åtgärder för det fortsatta arbetet med miljömålen både lokalt och i regionen är att öka samverkan över organisationsgränserna och att dra nytta av den kompetens som finns. Ett konkret förslag är att kommunerna i framtiden vid samma tillfällen samordnar informationskampanjer med jämna mellanrum i respektive kommun. Detta sker lämpligtvis genom det regionala miljömålsnätverk som länsstyrelsen samordnar. Det finns ett stort antal årliga evenemang där kommuner kan genomföra regionala kampanjer för miljömålen samtidigt. Några exempel är på återkommande event eller temadagar är Trafikantveckan, Earth Hour och Världsvattendagen.
Studien visar att det finns flera likheter mellan hur kommunerna idag arbetar samt hur de i framtiden vill prioritera miljöarbetet. Förslagsvis formuleras indikatorer som går att koppla till följande utvalda områden som samtliga kommuner prioriterar:
• Energieffektivisering.
• Vattenåtgärder för att säkra kvalitet och tillgång.
• Omställning till fossilbränslefria transporter både inom den egna verksamheten och i kommunen som geografiskt område.
• Giftfri miljö, med fokus på främst giftfri förskola.
• Ökad insamling av avfall med fokus på främst matavfall.
• Integrering av miljö- och hållbarhet på en lokal nivå i skolan.
Ett sätt att ta del av de kompetenser som finns i regionen är att se vad andra har gjort bra, och att i den egna kommunen arbeta på liknande sätt. Några goda exempel är Västervik kommuns hållbarhetsbokslut, Kalmar kommuns kommunövergripande certifierade miljöledningssystem och Mönsterås kommuns kemikalieplan men det finns många fler goda exempel även från övriga kommuner i länet som det går att ta tillvara på. Ett konkret förslag för att förbättra kommunikationen är att kommunerna i framtiden vid samma tillfälle samordnar informationskampanjer med jämna mellanrum för att kommunicera miljöarbete och miljömål och då samtidigt bidra till att uppfylla flera åtgärder i det regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen.
Jag anser att en tydlig nyckelfaktor för att lyckas är att kommunerna följer upp miljömålen i samband med kommunens årliga bokslut. En mer enhetlig uppföljning av miljömålen skulle kunna ske genom att kommunerna börjar använda sig av samma grafiska profil och där främst en illustration med miljömålsträdet. Genom en mer enhetlig miljömålsuppföljning ökar möjligheten för kommunerna att lättare kunna jämföra sig mot andra kommuner med liknande förhållanden och storlekar både inom och utanför Kalmar län. Detta skulle kunna underlätta för framtida arbete och
uppföljning av miljömålen då kommunerna lättare kan ta stöd av varandra. Jag anser det vara fullt möjligt och väldigt värdefullt för kommunerna i Kalmar län att gå vidare med att skapa en mer gemensam uppföljning av miljömålen. Denna gemensamma uppföljning bör i framtiden rimligtvis även inkludera de globala målen och Agenda 2030. Väljer kommunerna och länsstyrelsen att gå vidare med arbetet att ta fram en mer enhetlig miljömålsuppföljning och det visar sig vara ett vinnande koncept, genom exempelvis tydligt förbättrade resultat i länsstyrelsens årliga enkätundersökning om miljömålen, kan förhoppningsvis resultatet i denna studie användas av flera regioner i landet. På så vis skulle studien kunna bidra till att stärka Sveriges arbete med på kort sikt de nationella miljömålen och på längre sikt att uppnå målen i Agenda 2030.
7 Referenser
Agenda 2030-delegationen. (2017). Direktiv. Hämtad 17 maj, 2017 från:
http://agenda2030delegationen.se/uppdraget/direktiv/
Aktuell Hållbarhet. (2017). Kommunranking 2016. Hämtad 19 maj, 2017 från:
http://kommunrankning.miljobarometern.se/lanstoppen/kalmar-lan
Avfall Sverige (2017). Avfallstrappan. Hämtad 17 maj, 2017 från:
http://www.sopor.nu/fakta-om-sopor/saa-styrs-avfallet/avfallstrappan/
Berglund, S (2013). Växjo kommun – En jämforande studie om svårigheter vid miljömålsformulering. Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö Bosese, A., McDowall, R D., Andrade, J M. (2003). Communication: the essential factor when implementing management systems. University of Genoa: Accreditation and Quality Assurance.
Bryman, A (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.Bryman, A (1997). Kvalitet och kvantitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur AB.
Carlsson, F., Torres, J., Marcela, M. (2016). Social Norms and Information Diffusion in Water-saving Programs: Evidence from a Randomized Field Experiment in Colombia.
Hämtad 15 juni från: http://hdl.handle.net/2077/42409
Corneliusson Linde, Linda: Miljömålssamordnare, Länsstyrelsen Kalmar län.
Det naturliga steget (2017). Det naturliga steget - vår historia. Hämtad 21 maj, 2017 från: http://www.detnaturligasteget.se/om-oss/
EMAS (2017). What is EMAS. Hämtad 19 maj, 2017 från:
http://ec.europa.eu/environment/emas/index_en.htm
Fernholm. L. & Harrison, A. (2014). Samordning vid implementering av miljömål.
Högskolan i Halmstad.
FN (2017). AGENDA 2030 – Globala mål för hållbar utveckling. Hämtad 21 maj, 2017 från:
http://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn-2/fns-arbete-for-utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda-2030-globala-mal-for-hallbar-utveckling/
Göteborgsposten (2017). Har du varit utsatt för en nudge?. Hämtad 21 maj, 2017 från:
http://www.gp.se/livsstil/har-du-varit-utsatt-för-en-nudge-1.4209100
Havs- och Vattenmyndigheten. (2017). LOVA - Lokala vattenvårdsprojekt. Hämtad 17 maj, 2017 från: https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/anslag-och-bidrag/havs--och-vattenmiljoanslaget/lova.html
Håll Sverige Rent. (2017). Inspiration och verktyg för skola och förskola. Hämtad 21 maj, 2017 från: http://www.hsr.se/skola-och-forskola
ISO. (2017). Environmental management. Hämtad 19 maj, 2017 från:
https://www.iso.org/iso-14001-environmental-management.html
Jacobsen. D I (2007). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur AB.
Kalmar kommun. (2017a). Miljöbokslut 2016. Hämtad 17 maj, 2017 från:
http://www.kalmar.se/Kalmar%20kommun/Demokrati/miljobokslut/miljobokslut_liten_201703 08.pdf
Kalmar kommun. (2017b). Verksamhetsplan med budget 2017. Hämtad 17 maj, 2017 från:
http://www.kalmar.se/Kalmar%20kommun/Demokrati/Ekonomi/Budget/vp_budget2017.pdf Kalmar kommun. (2017c). Certifiering. Hämtad 19 maj, 2017 från:
http://www.kalmar.se/Demokrati/Kvalitetsfragor/Certifiering/
Kohlin, J. & Wredh, G. (2013). En fallstudie över miljömålsarbetet på fyra länsstyrelser. Mälardalens Högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Landstinget Kalmar län (2017). Största trafikupphandlingen i länet. Hämtad 19 maj, 2017 från:
http://www.ltkalmar.se/om-landstinget/press/pressmeddelanden-och-nyheter/pressmeddelanden/storsta-trafikupphandlingen-i-lanet/
Lundgren, E & McMakin, A. (2013). Risk Communication - A handbook for communicating environmental, safety and health risks.
Länsstyrelsen Kalmar län (2017a). Uppföljning av åtgärdsarbetet med miljömålen 2016.
Hämtad 19 maj, 2017 från:
http://www.lansstyrelsen.se/Kalmar/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/miljomal/uppfoljningar/Rapport_uppf_agp_miljomal2016.pdf
Länsstyrelsen Kalmar län (2017b). Den cirkulära garderoben. Hämtad 21 maj, 2017 från: http://www.lansstyrelsen.se/Kalmar/sv/miljo-och-klimat/miljomal/-den-cirkulara-garderoben/Sidor/default.aspx
Länsstyrelsen Kalmar län (2014). Nr 2014:08. Hållbar utveckling och god livsmiljö i Kalmar län -Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2015-2020 . Kalmar:
Naturvårdsverket.
Länsstyrelsen i Kronoberg län. (2017). Miljömålslöften. Hämtad 17 maj, 2017 från:
http://www.lansstyrelsen.se/Kronoberg/Sv/nyheter/2017/Pages/Kommunerna-undertecknade-miljömålslöften-för-2017-2020.aspx
Länsstyrelserna (2014). Rapport 2014:54. Guide till lokalt arbete med miljömål.
Göteborg: Länsstyrelsen Västra Götalands län.
Löfström, Karin: Strateg för ekologisk hållbarhet, Kalmar kommun.
Merriam, Sharan. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB.
Miljösamverkan Sydost (2017). Om Miljösamverkan Sydost. Hämtad 21 maj, 2017 från:
http://www.miljosamverkansydost.se/om-miljosamverkan-sydost
Naturvårdsverket (2017a). Rapport 6749. Miljömålen - Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2017. Stockholm: Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. (2017b). Generationsmålet. Hämtad 17 maj, 2017 från:
http://www.miljomal.se/Miljomalen/Generationsmalet/
Naturvårdsverket. (2017c). Miljökvalitetsmålen. Hämtad 6 januari, 2017 från:
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6707-6.pdf?pid=17690
Naturvårdsverket. (2017d). Miljömålen. Hämtad 17 maj, 2017 från:
http://www.miljomal.se/Miljomalen/
Naturvårdsverket. (2017e). Indikatorer. Hämtad 17 maj, 2017 från:
http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/
Naturvårdsverket. (2017f). Etappmålen. Hämtad 17 maj, 2017 från:
http://www.miljomal.se/sv/etappmalen/
Naturvårdsverket (2017g). Nationella myndigheter. Hämtad 19 maj, 2017 från:
http://www.miljomal.se/Vem-gor-vad/Nationella-myndigheter/
Naturvårdsverket. (2017h). Uppföljning med indikatorer. Hämtad 20 maj, 2017 från:
http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Uppfoljning-med-indikatorer/
Naturvårdsverket. (2017i). Redovisning av regeringsuppdraget M2016/01592/Mm.
Hämtad 20 maj, 2017 från: https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i- samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2017/skrivelse-ru-indikatorer-miljokvalitetsmal-genmal.pdf
Naturvårdsverket. (2017j). Redovisning av regeringsuppdrag Fi2016/01355/SFÖ.
Hämtad 19 maj, 2017 från: http://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i- samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2016/agenda-2030/ru-agenda-2030-med-bilagor-160825.pdf
Naturvårdsverket. (2017k). Klimatklivet. Hämtad 17 maj, 2017 från:
http://www.naturvardsverket.se/klimatklivet
Naturvårdsverket. (2017m). Om EMAS - ett ambitiöst system för miljöledning. Hämtad 19 maj, 2017 från: http://www.naturvardsverket.se/emas
Naturvårdsverket. (2017n). Indikator - Energianvändning. Hämtad 19 maj, 2017 från:
http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=46&pl=1
Naturvårdsverket. (2017o). Indikator - Återvinning glas. Hämtad 21 maj, 2017 från:
http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=18&pl=1
Naturvårdsverket (2016a). Rapport 6707. Miljömålen - Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2017. Stockholm: Naturvårdsverket.
Nawrocka, D & Parker T. (2009). Finding the connection: environmental management systems and environmental performance. Lund: Journal of Cleaner Production.
Olsson, L. (2002). Sverige långt framme med miljöanpassning. SWEDAC-magasinet, nr 1 2002, s. 12-13.
Regionförbundet Kalmar län. (2017). noOil - på väg mot en fossilbränslefri region.
Hämtad17 maj, 2017 från: https://rfkl.se/nooil
Patel, R & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. New Jersey: The Institute of Electrical and Electronics Engineers.
Regeringen. (2017). Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling.
Hämtad 21 maj, 2017 från:
http://www.regeringen.se/48e36d/contentassets/a69f085ada12410989115a1ff64be6d8/att-forandra-var-varld-agenda-2030-for-hallbar-utveckling
Regeringen. (2016). Uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030. Hämtad 19 maj, 2017 från:
http://www.regeringen.se/49758d/contentassets/af12d612e6e94b2698057db968d30b80/uppdrag -till-statliga-myndigheter-att-bidra-med-underlag-for-sveriges-genomforande-av-agenda-2030
Sjöberg, K (2014). Att leva som man lär. Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap.
SundaHus. (2017). Miljödata. Hämtad 21 maj, 2017 från:
https://www.sundahus.se/tjanster/miljodata/
Sveriges Ekokommuner. (2017a). Medlemskap. Hämtad 16 maj, 2017 från:
http://www.sekom.se/index.php/medlemmar/medlemskap
Sveriges Ekokommuner. (2017b). Gröna nyckeltal. Hämtad 20 maj, 2017 från:
http://sekom.miljobarometern.se
Svensk Miljöbas. (2017). Kravstandarden Svensk Miljöbas. Hämtad 19 maj 2018, från:
http://svenskmiljobas.se/kravstandard.html
Swedish Standards Institute. (2017). ISO 14001. Hämtad 19 maj, 2017 från:
http://www.sis.se/ledningssystem/ledningssystem-för-miljö/ss-en-iso-140012015
UNDP. (2017). Globala perspektiv i skolan - introduktion till det pedagogiska materialet. Hämtad 19 maj, 2017 från: http://www.globalamalen.se/skola/
Västerviks kommun. (2017). Hållbarhetsbokslut. Hämtad 20 maj, 2017 från:
http://www.vastervik.se/Trafik-och-infrastruktur/Samhallsutveckling-och-planering/Hallbar-utveckling/hallbarhetsbokslut/
Wibeck, V., Johansson, M., Larsson, A. et al. (2006). Communicative Aspects of Environmental Management by Objectives: Examples from the Swedish Context.
Environmental Management (2006) 37: 461
8 Bilagor
Bilaga 1 - Informationsbrev till utvalda kommunpolitiker Bilaga 2 - Intervjufrågor till kommunens politiker
Bilaga 3 - Intervjufrågor till kommunens tjänstepersoner
Bilaga 4 - Checklista för frågorna till kommunens tjänstepersoner