Det skulle vara intressant med en studie som beskriver hur sjuksköterskor en tid efter examen upplever omvårdnadsvetenskapens synlighet och relevans och om karaktärsämnet, retrospektivt, fått en ökad betydelse eller legitimitet för dem. Vidare skulle det vara intressant med en studie som skildrar studenters uppfattningar av omvårdnadsvetenskap på det metateorietiska planet.
9 REFERENSER
Allwood, C.M. (Red.). (2004). Perspektiv på kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Arslanian-Engoren, C., Hicks, F.D., Whall, A.L. & Algase, D. L (2005). An ontological view of advanced practice nursing. Research and Theory for Nursing Practice: An
International Journal, 19(4), 315-322.
Bentling, S. (1995). Sjuksköterskeprofessionen: Vetenskapliga idéer och kunskapsutveckling. Stockholm: Liber.
Chinn, P.L. & Kramer, M.K. (1991). Theory and Nursing: A systematic approach (3rd ed.). St Louis: Mosby-Year Book.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att
förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Ehrenberg, A. & Wallin, L. (2009). Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Elo, S. & Kyngäs, H. (2007). The qualitative content analysis process. Journal of
Advanced Nursing, 62(1), 107-115.
Fawcett, J. (1995) Analysis and evaluation of conceptual models of nursing (3rd ed.). Philadelphia: F.A. Davis.
Fawcett, J. (2006). The state of nursing science: Where is the nursing in the science?
Theoria, Journal of Nursing Theory, 15(4), 3-9.
Granum, V. (2004). Nursing students’ perceptions of nursing as a subject and a function. Journal of Nursing Education, 43(7), 297-304.
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24, 105-112.
Gustafsson, B. (2002). The philosophy of science from a nursing-scientific perspective.
Theoria, Journal of Nursing Theory, 11(2), 3-12.
Heyman, I. (1996). Omvårdnadsforskningens möjligheter och gränser. Stockholm: Spri.
Jorfeldt, I. (2004). Att utbilda sig till sjuksköterska: Ett genusperspektiv på lärares och
studenters beskrivningar av utbildningen. Doktorsavhandling, Lärarhögskolan
Stockholm, Institutionen för samhälle, kultur och lärande.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lilja Andersson, P. (2007). Vägar genom sjuksköterskeutbildningen – Studenters
berättelser. Doktorsavhandling, Malmö Högskola, Institutionen för pedagogik.
Linder, K. (1999). Perspektiv i sjuksköterskeutbildningen: Hur en grupp studerandes
uppfattningar av sjuksköterskans yrke förändras under tre år av utbildning.
Doktorsavhandling, Lunds Universitet, Institutionen för pedagogik.
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2008) Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. (s. 159-172). Lund: Studentlitteratur.
Manninen, E. (1999). Longitudinal study of finnish nursing students’ preferences for knowledge in nursing practice. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 13(2), 83-90.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa
Pilhammar Andersson, E. (1993). The perspective of student nurses and their perceptions of professional nursing during the nurse training programme. Journal of
Advanced Nursing, 18(5), 808-815.
Polit, D.F. & Beck, C.T (2010). Essentials of Nursing Research: Appraising Evidence
for Nursing Practice (7th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Rooke, L. (1995). Omvårdnad: Teoretiska ansatser i praktisk verksamhet (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Svennson, L. (2004). Forskningsmetoders analytiska och kontextuella kvaliteter. I C. M Allwood (Red.), Perspektiv på kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Tsai, M. & Tsai, L. (2005). The critical success factors and impact of prior knowledge to nursing students when transferring nursing knowledge during nursing clinical practice. Journal of Nursing Management, 13(6), 459-466.
Wiklund, L. (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
Willman, A. (2006). Omvårdnad – i praktik, utbildning och forskning. Theoria, Journal
of Nursing Theory, 15(4), 19-25.
Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad: En bro
10 BILAGOR
Bilaga 1
Till examinator vid Röda Korsets Högskola
Förfrågan angående genomförande av mindre vetenskaplig studie.
Jag, Gabriella Eklund är sjuksköterskestudent i termin fem och studerar här vid Röda Korsets Högskola. I utbildningen ingår att genomföra ett examensarbete inom huvudämnet omvårdnadsvetenskap i form av en uppsats på 15 högskolepoäng. Jag avser att genomföra en empirisk kvalitativ studie inom ramen för examensarbetet. Preliminärt namn på studien är: Från teori till praktik - Sjuksköterskestudenters tankar kring omvårdnadsvetenskap.
Studiens övergripande syfte är att beskriva hur sjuksköterskestudenter tänker kring omvårdnadsvetenskap och användningen av denna vetenskap i praktiken.
Datainsamlingen, i form utav intervjuer, kommer att äga rum på en plats som bestäms i samråd med den enskilde respondenten.
Respondenterna är sjuksköterskestudenter i termin sex vid Röda Korsets Högskola och kommer att vara mellan 20-45 år. De kommer att vara sex till antalet, varav fyra kvinnor och två män. Respondenterna kommer inte att ha någon koppling till mig och väljer frivilligt, efter muntlig och skriftlig information, om de vill deltaga i studien. Datainsamlingen kommer att göras genom enskilda, ostrukturerade intervjuer med s.k öppna frågor. Intervjuerna kommer att spelas in på band.
En provintervju kommer först att genomföras. Syftet med provintervjun är att testa intervjufrågornas validitet. Beroende på resultatet av provintervjun kan denna komma att inkluderas i studien. Intervjuerna kommer att ta mellan 20-25 minuter och genomföras en gång.
Datainsamlingen planeras starta senast 2010-04-26 och vara avslutad senast 2010-04- 07.
Jag förbinder mig att handskas konfidentiellt med insamlad data. Från samtliga kontaktade respondenter inhämtas informerat samtycke inför deltagande i undersökningen. Alla resultat kommer att redovisas så att respondenterna ej kan identifieras.
Jag ansöker härmed om att få genomföra den ovan beskrivna undersökningen vid Röda Korsets Högskola.
Stockholm 2010-04-19
Studentens signatur:
Namnförtydligande: Gabriella Eklund Mailadress: gaekvk08@rkh.se
Handledares signatur:
Namnförtydligande: Els-Marie Andrée-Sundelöf Mailadress: ande@rkh.se
Examinators signatur:
Namnförtydligande: Ann-Charlotte Egmar Mailadress: egma@rkh.se
Röda Korsets Högskola Box 55 676
102 15 Stockholm Tel. 08 58751600
Bilaga 2
Projektplan examensarbete 15 högskolepoäng inom omvårdnadsvetenskap vid Röda Korsets Högskola
TITEL: FRÅN TEORI TILL PRAKTIK –
SJUKSKÖTERSKESTUDENTERS TANKAR KRING
OMVÅRDNADSVETENSKAP
Bakgrund
Omvårdnadsvetenskap som huvudämne i sjuksköterskeutbildningen och som vetenskaplig disciplin som sådan är en ung vetenskap. Det råder en konsensus kring de metateoretiska grundantagandena inom vetenskapen, men hur ämnet som sådant ska definieras finns ännu ingen allmänt accepterad definition kring. Vidare tycks det finnas ett glapp i synen mellan teori och praktik hos sjuksköterskestudenterna. Detta glapp resulterar i en otydlighet kring ämnets relevans och användningsområde.
Syfte
Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskestudenters tankar kring omvårdnadsvetenskap och hur studenterna uppfattar hur denna vetenskap visar sig i praktiken.
Projektet
Under vårterminen 2010 avser jag att genomföra en empirisk kvalitativ studie där jag undersöker och beskriver sjuksköterskestudenters tankar kring omvårdnadsvetenskap. Undersökningen och datainsamlingen skall ligga till grund för vårt examensarbete på 15 högskolepoäng inom huvudområdet omvårdnadsvetenskap vid sjuksköterskeutbildningen vid Röda Korsets Högskola.
Genomförande
Datainsamlingen, i form utav intervjuer, kommer att äga rum på en plats som bestäms i samråd med den enskilde respondenten.
Respondenterna är sjuksköterskestudenter i termin sex vid Röda Korsets Högskola och kommer att vara mellan 20-45 år. De kommer att vara sex till antalet, varav fyra kvinnor och två män. Respondenterna kommer inte att ha någon koppling till mig. Datainsamlingen kommer att göras genom enskilda, ostrukturerade intervjuer med s.k öppna frågor. Intervjuerna kommer att spelas in på band.
En provintervju kommer först att genomföras. Syftet med provintervjun är att testa intervjufrågornas validitet. Beroende på resultatet av provintervjun kan denna komma att inkluderas i studien. Intervjuerna kommer att ta mellan 20-25 minuter och genomföras en gång. Sjuksköterskestudenterna i termin sex kommer att erhålla ett brev där jag som författare och studiens syfte kort presenteras. I brevet informeras studenterna om konfidentialitet, sekretess och frivillighet. Vid genomförandet av respektive intervju kommer respondenterna återigen att informeras om konfidentialitet, sekretess och frivillighet, denna gång muntligt. Jag kommer under ledning av min handledare vid högskolan bearbeta och redovisa materialet. Högskolan förvaltar materialet.
Stockholm den 2010-04-19
Studentens signatur:
Namnförtydligande: Gabriella Eklund Mailadress: gaekvk08@rkh.se
Handledarens signatur:
Namnförtydligande: Els-Marie Andrée-Sundelöf Mailadress: ande@rkh.se
Röda Korsets Högskola Box 55 676
102 15 Stockholm Tel. 08 58751600
Bilaga 3
ETISK SJÄLVGRANSKNING AV STUDENTPROJEKT
VID RÖDA KORSETS HÖGSKOLA
Diskussionspunkter
1. Avser undersökningen att behandla känsliga personuppgifter (enligt PUL eller personuppgifter om lagöverträdelser mm.) där deltagarna inte uttryckligt givit sitt samtycke?
Nej, behandling av känsliga personuppgifter kommer inte att förekomma i undersökningen. Det enda som kommer att framgå i studien är intervjupersonernas ålder och könstillhörighet.
2. Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på deltagarna (även sådant som ej avviker från rutinerna men som är ett led i projektet)?
Nej. Deltagarna kommer enbart att intervjuas.
3. Är syftet med undersökningen att fysisk eller psykiskt påverka forskningspersonerna (t.ex. behandling av övervikt)?
Nej. Syftet med undersökningen är att beskriva sjuksköterskestudenters tankar kring omvårdnadsvetenskap och för att ta reda på detta kommer neutrala intervjufrågor att ställas.
4. Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov eller PAD)?
Nej.
5. Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom barn, dementa eller psykiskt handikappade liksom personer i uppenbar beroendeställning såsom patienter eller studenter som är direkt beroende av försöksledaren)?
Nej, frivilligheten kan inte ifrågasättas. En förutsättning för att kunna medverka i studien är att jag och deltagarna tidigare inte interagerat med varandra.
6. I den skriftliga informationen beskrivs projektet så att deltagarna förstår dess syfte och uppläggning (inklusive vad som krävs av den enskilde, t.ex. antal besök, projektlängd etc.) och på så sätt att alla detaljer som kan påverka beslut om medverkan klart framgår (mörka inget men överdriv ej heller farorna). Minderårig skall i allmänhet ha målsmans godkännande (t ex enkäter i skolklasser).
7. Deltagandet i projektet är frivilligt och detta framgår tydligt i den skriftliga informationen till patient eller forskningsperson. Vidare framgår tydligt att deltagare när som helst och utan angivande av skäl kan avbryta försöket utan att detta påverkar forskningspersonens omhändertagande eller behandling eller, om studenter, betyg etc.
Ja, detta framkommer tydligt av det informationsbrev som finns bifogat. V. g se bilaga 4 om medverkarinformation.
8. Eventuellt upprättande av personregister (där data kan kopplas till fysisk person) är anmält till registeransvarig person på RKH (PUL-ansvarig).
Det kommer inte att upprättas något personregister i samband med studien.
9. Det finns resurser för genomförande av projektet och ansvariga för deltagarnas säkerhet är namngivna (prefekt, verksamhetschef eller motsvarande).
Ja, det finns resurser helt adekvata för genomförande av denna studie. Ansvariga för deltagarna säkerhet finns namngivna. Dessa personer är jag, studiens författare och min handledare.
Ovanstående frågor är noga penetrerade
Stockholm den 2010-04-19
Författare: Gabriella Eklund
Bilaga 4
2010-04-22
Medverkarinformation
Förfrågan om medverkan i undersökning
Jag heter Gabriella Eklund och är sjuksköterskestudent i termin fem vid Röda Korsets Högskola i Stockholm. I utbildningen ingår att genomföra ett examensarbete inom huvudämnet omvårdnadsvetenskap i form av en uppsats på 15 högskolepoäng. Jag avser att genomföra en undersökning inom ramen för examensarbetet.
Preliminärt namn på studien är: Från teori till praktik. Sjuksköterskestudenters tankar kring omvårdnadsvetenskap.
Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskestudenters tankar kring omvårdnadsvetenskap och hur studenterna uppfattar hur denna vetenskap visar sig i praktiken.
Jag vill därför tillfråga Dig om att delta i en intervjuundersökning där Du får berätta om Dina tankar kring omvårdnadsvetenskap och användningen av denna i praktiken.
Intervjun kommer att ta ca 20-25 minuter att genomföra. Dina svar kommer att bearbetas med en innehållsanalys, de kommer att behandlas konfidentiellt och redovisas i en form där inga enskilda deltagares svar kan identifieras.
Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst och utan förklaring avbryta ditt deltagande.
Resultaten i denna undersökning kommer att ge ökad förståelse för hur sjuksköterskestudenter tänker kring sitt huvudämne omvårdnadsvetenskap.
Om du önskar ytterligare information angående denna undersökning kan du vända dig till:
Gabriella Eklund
gaekvk08@rkh.se
Els-Marie Andrée Sundelöf
ande@rkh.se
Röda Korsets Högskola Box 55 676
Bilaga 5
Intervjuguide
1. Vad är omvårdnadsvetenskap för dig?
Vad innebär/handlar omvårdnadsvetenskap om för dig?
Utifrån respondentens svar, be henne/honom utveckla, beskriva hur hon/han menar/tänker.
2. Kan du berätta om en situation i omvårdnaden där du har uppfattat att omvårdnadsvetenskapen har framträtt?
Utifrån respondentens svar, be henne/honom att beskriva hur hon/han menar/tänker. Ev. be henne/honom att utveckla situationen – hur/vad gjorde du, vad hände?
Bilaga 6
Den kvalitativa innehållsanalysen enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2008, s. 162-164) och Graneheim och Lundman (2004, s. 106-107, 111).
Beskrivning Tillvägagångssätt
Analysenhet Vad som definieras som en analysenhet skiftar, men analysenheten kan t.ex. vara intervjuer, protokoll eller dagböcker.
Domän eller innehållsområde De delar av texten som berör ett specifikt område och utgör en grov och lättolkad struktur. Kan t.ex. vara delar av en intervju som sammanfaller med intervjuguidens frågeområden.
Meningsenhet (meningsbärande enhet) Ord, meningar eller textstycken som hör ihop genom sitt innehåll och sammanhang. Dessa enheter ska vara lagom stora och utgör grunden i analysen.
Kondensering Den process som avser att göra meningsenheten kortare och mer lätthanterlig utan att för den sakens skull radera det centrala innehållet.
Abstraktion Innebär att lyfta de kondenserade meningsenheterna till en högre logisk nivå. Abstraheringen ligger till grund för skapandet av koder, kategorier och teman.
Kod En kortfattad etikett som syftar till och beskriver innehållet i en meningsbärande enhet.
Kategori En kategori är summan av flera koder som har ett liknande innehåll. En kategori svarar mot den manifesta delen av innehållet, m.a.o. det som texten säger.
Tema Teman innebär att sammanbinda det underliggande innehållet i två eller flera kategorier. Teman svarar mot en djupare och högre abstraktionsnivå och behöver inte nödvändigtvis inkluderas i studien.