Då det framkom i resultatet att sjuksköterskor upplevde en saknad av kunskap gällande kommunikation kan det med fördel belysas inom framtida studier. Då kommunikationen ska bidra med såväl information som vårdande stöd anser författarna till detta examensarbete att vidare forskning kan fokusera på att belysa hur kommunikationen utgör stöd i relation till patienternas och anhörigas mångdimensionella lidande. Författarna till detta examensarbete hade även valt att inkludera vårdvetenskapliga artiklar från en tidsram på 13 år, men anser att ett intresse finns för att vidare kartlägga om större skillnader råder mellan de olika tidsaspekterna och om sjuksköterskors upplevelser över tid har förändrats. Vidare forskning kan även utgå från andra metoder såsom en kvantitativ ansats, där ett större urval kan ingå och därav även en ökad generaliserbarhet.
REFERENSLISTA
Symbolen * är en markering av de vårdvetenskapliga artiklar som redovisas i resultatet och i artikelmatris (se bilaga C.).
*Andersson, E., Salickiene, Z., & Rosengren, K. (2016). To be involved — A qualitative study of nurses’ experiences of caring for dying patients. Nurse Education Today, 38, 144– 149. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2015.11.026
Bolt, S., van der Steen, J., Schols, J., Zwakhalen, S., & Meijers, J. (2019). What do relatives value most in end-of-life care for people with dementia? International Journal of Palliative Nursing, 25(9), 432–442. https://doi.org/10.12968/ijpn.2019.25.9.432 Claessen, S., Francke, A., Sixma, H., de Veer, A., & Deliens, L. (2013). Measuring Relatives’
Perspectives on the Quality of Palliative Care: The Consumer Quality Index Palliative Care. Journal of Pain and Symptom Management. 45(5), 875–884.
https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2012.05.007
CODEX – regler och riktlinjer för forskning. (2015). Om forskningsetik. Hämtad 2019-04-26 från http://www.codex.vr.se/forskningsetik.shtml
CODEX – regler och riktlinjer för forskning. (2020). Forskning som involverar människan. Hämtad 2020-04-01 från http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml
*Croxon, L., Deravin, L., & Anderson, J. (2018). Dealing with end of life-New graduated nurse experiences. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 27(1–2), 337–344. https://doi.org/10.1111/jocn.13907
Dahlborg Lyckhage, E. (2017). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. I F. Friberg. (red.). Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. (3:e uppl. s.25-35). Lund: Studentlitteratur AB.
*DE VRIES, K., & PLASKOTA, M. (2017). Ethical dilemmas faced by hospice nurses when administering palliative sedation to patients with terminal cancer. Palliative & Supportive Care, 15(2), 148–157. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1017/S1478951516000419
*Devik, S.A., Enmarker, I., & Hellzen, O. (2013). When expressions make impressions- nurses' narratives about meeting severely ill patients in home nursing care: a
phenomenological-hermeneutic approach to understanding. International journal of qualitative studies on health and well-being. 2013, Vol.8, p.21880. https:// doi:- 10.3402/qhw.v8i0.21880
*Devik, S. A., Enmarker, I., & Hellzen, O. (2020). Nurses’ experiences of compassion when giving palliative care at home. Nursing Ethics, 27(1), 194–205.
https://doi.org/10.1177/0969733019839218
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20 (2), s. 22-26.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier : värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4:e uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg. (red.). Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3:e uppl. s.129-138). Lund: Studentlitteratur AB.
Grøthe, Å., Biong, S., & Grov, E. (2015). Acting with dedication and expertise: Relatives’ experience of nurses’ provision of care in a palliative unit. Palliative & Supportive Care., 13(6), 1547–1558. https://doi.org/10.1017/S1478951513000825
International council of nurses (2012). The ICN code of ethics for nurses. Hämtad 2020-02- 21 från https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-
files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf
*Iranmanesh, S., Häggström, T., Axelsson, K., & Sävenstedt, S. (2009). Swedish nurses’ experiences of caring for dying people: a holistic approach. Holistic Nursing Practice, 23(4), 243–252. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1097/HNP.0b013e3181aecf12 *Johansson, K., & Lindahl, B. (2012). Moving between rooms - moving between life and
death: nurses’ experiences of caring for terminally ill patients in hospitals. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 21(13–14), 2034–2043.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2011.03952.x
*Karlsson, M., Karlsson, C., Barbosa da Silva, A., Berggren, I., & Söderlund, M. (2013). Community nurses’ experiences of ethical problems in end-of-life care in the patient’s own home. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(4), 831–838.
https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2012.01087.x
Kisorio, L., & Langley, G. (2016). End-of-life care in intensive care unit: Family experiences. Intensive and Critical Care Nursing., 35, 57–65.
https://doi.org/10.1016/j.iccn.2016.03.003
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricsson. (red). Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad. (2:a uppl. s.57-77). Lund:
Studentlitteratur AB.
*Koh, M. Y. H., Hum, A. Y. M., Khoo, H. S., Ho, A. H. Y., Chong, P. H., Ong, W. Y., … Yong, W. C. (2020). Burnout and Resilience After a Decade in Palliative Care: What Survivors Have to Teach Us. A Qualitative Study of Palliative Care Clinicians With More Than 10 Years of Experience. Journal of Pain & Symptom Management, 59(1), 105–115. https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2019.08.008
McCaffrey, N., Bradley, S., Ratcliffe, J., & Currow, D. C. (2016). What Aspects of Quality of Life Are Important From Palliative Care Patients’ Perspectives? A Systematic Review of Qualitative Research. Journal of Pain & Symptom Management, 52(2), 318– 328.e5. https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2016.02.012
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricsson. (red.). Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad. (2:a uppl. S.421-436). Lund: Studentlitteratur AB.
Norton, S., Metzger, M., DeLuca, J., Alexander, S., Quill, T., & Gramling, R. (2013). Palliative Care Communication: Linking Patients’ Prognoses, Values, and Goals of Care.
Research in Nursing & Health., 36(6), 582–590. https://doi.org/10.1002/nur.21563 Philip, J., Collins, A., Brand, C., Moore, G., Lethborg, C., Sundararajan, V., … Gold, M.
(2014). “I’m just waiting…”: an exploration of the experience of living and dying with primary malignant glioma. Supportive Care in Cancer : Official Journal of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer., 22(2), 389–397. https://doi.org/10.1007/s00520-013-1986-1
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2016) Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10:e uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer
Priebe, G. & Landström, S. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricsson. (red). Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad. (2:a uppl. s.25-40). Lund: Studentlitteratur AB.
Radbruch, L. & Payne S. (2010). White Paper on standards and norms for hospice and palliative care in Europe: part 2. European Journal of Palliative Care, 17(1), 22–33. Retrieved from
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=jlh&AN=105123378&site=e host-live&scope=site
*Rui-Shuang Zheng, Qiao-Hong Guo, Feng-Qi Dong, & Owens, R. G. (2015). Chinese
oncology nurses’ experience on caring for dying patients who are on their final days: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 52(1), 288–296.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2014.09.009
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg. (red.). Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3:e uppl. s.105-108). Lund: Studentlitteratur AB.
Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede - Vägledning, rekommendationer och indikatorer - Stöd för styrning och ledning. Hämtad 2020-01-29 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2013-6-4.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Palliativ vård – förtydligande och konkretisering av begrepp. Hämtad 2020-02-20 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-8-6.pdf
Socialstyrelsen. (u.å). Socialstyrelsens termbank [Elektronisk resurs]. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2020-03-06 från https://termbank.socialstyrelsen.se/
Storey P. (1996). The vision of hospice and total pain relief. American Journal of Hospice & Palliative Care, 13(1), 40–49.
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor. Hämtad 2020-02-24 från https://www.swenurse.se/kompetensbeskrivning
Ternestedt, B-M., Henoch, I., Österlind, J., & Andershed, B. (2017). DE 6 S:N: en modell för personcentrerad palliativ vård (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
*Tse, J. W. K., Hung, M. S. Y., & Pang, S. M. C. (2016). Emergency Nurses’ Perceptions of Providing End-of-Life Care in a Hong Kong Emergency Department: A Qualitative Study. JEN: Journal of Emergency Nursing, 42(3), 224–232.
https://doi.org/10.1016/j.jen.2015.10.025
Tursunov, O., Cherny, N. I., & Ganz, F. D. (2016). Experiences of Family Members of Dying Patients Receiving Palliative Sedation. Oncology Nursing Forum, 43(6), E226–E232. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1188/16.ONF.E226-E232
van Eechoud, I. J., Piers, R. D., Van Camp, S., Grypdonck, M., Van Den Noortgate, N. J., Deveugele, M., … Verhaeghe, S. (2014). Perspectives of Family Members on Planning End-of-Life Care for Terminally Ill and Frail Older People. Journal of Pain &
Symptom Management, 47(5), 876–886. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.jpainsymman.2013.06.007
*Wallerstedt, B., & Andershed, B. (2007). Caring for dying patients outside special palliative care settings: experiences from a nursing perspective. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21(1), 32–40. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2007.00430.x Wannapornsiri, C. (2018). The experiences of family caregivers providing palliative cancer
care in Thailand. International Journal of Palliative Nursing, 24(11), 559–565. https://doi.org/10.12968/ijpn.2018.24.11.559
Warmenhoven, F., Lucassen, P., Vermandere, M., Aertgeerts, B., van Weel, C., Vissers, K., & Prins, J. (2016). Life is still worth living’: a pilot exploration of self-reported resources of palliative care patients. BMC Family Practice, 17, 1–6. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1186/s12875-016-0450-y
Widell, M. (2003). Lindrande vård : vård i livets slutskede (1:a uppl.). Stockholm: Bonnier utbildning AB.
World Health Organization. (2020). WHO definition of Palliative Care. Hämtad 2020-01-28 från https://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/
*Wu, H., & Volker, DL. (2009). Living with death and dying: the experience of Taiwanese hospice nurses. Oncology Nursing Forum, 36(5), 578–584.
*Yim Wah Mak, Vico Chung Lim Chiang, & Wai To Chui. (2013). Experiences and perceptions of nurses caring for dying patients and families in the acute medical admission setting. International Journal of Palliative Nursing, 19(9), 423–431. Östlund, U., Blomberg, K., Söderman, A., & Werkander Harstäde, C. (2019). How to conserve
dignity in palliative care: suggestions from older patients, significant others, and healthcare professionals in Swedish municipal care. BMC Palliative Care, 18(1), N.PAG. https://doi.org/10.1186/s12904-019-0393-x
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg. (red). Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3:e uppl. s.59-82). Lund: Studentlitteratur AB.
BILAGA A. SÖKMATRIS
DatabasDatum
Urval Sökord Antal
träffar Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Antal valda artiklar CINAHL plus 2020-01-21 Peer reviewed Qualitative – best balance
2010-2020
Nurses experiences of/in palliative care 225 3 3 3
CINAHL plus 2020-01-21
Peer reviewedQualitative - high sensitivity
2007-2020
Nurses experiences of caring AND palliative care OR end of life care
230 4 4 2 CINAHL plus 2020-01-21 Peer reviewed Full text 2007-2020
Nurses experiences of/in providing palliative care 38 10 3 1
CINAHL plus 2020-01-21
Peer reviewed 2010-2020
Nurses experiences of caring AND palliative care or end of life care AND qualitative
131 15 2 2
PubMed 2020-01-23
Peer reviewed 2015-2020
Nurses experiences of patients in palliative care AND qualitative
120 5 2 1
CINAHL plus 2020-01-31
2015-2020 AND nurses AND qualitative
CINAHL plus 2020-02-05
Peer reviewed 2010-2020
Experiences of nurses AND caring for dying patients 152 10 1 1
PubMed 2020-02-05
Abstract Fulltext Free full text
2010-2020
BILAGA B. KVALITETSGRANSKNING
Granskningsfrågor för kvalitativa studier, av Friberg (2017).• Finns det ett tydligt problem formulerat?
• Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna?
• Finns någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven?
• Finns det ett syfte och är det klart formulerat?
• Är metoden beskriven?
• Är undersökningspersonerna beskrivna?
• Har data analyserats?
• Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?
• Finns det ett resultat?
• Har författarna tolkat resultatet?
• Förs argument fram?
• Förs det några etiska resonemang?
• Finns det metoddiskussion?
• Sker en återkoppling till teoretiska antaganden?
Varje fråga som stämde överens med artiklarnas innehåll gav ett poäng. Låg kvalitet = 1–6 poäng
Medel kvalitet = 7–10 poäng
BILAGA C. ARTIKELMATRIS
Författare Titel Tidsskrift År LandSyfte Metod (Ansats, Datainsamling, Deltagare och
Analys)
Resultat Kvalité
Andersson, E., Salickiene, Z. & Rosengren, K. To be involved – A qualitative study of nurses’
experiences of caring for dying patients
Nurse Education Today
2016 Sverige Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter på kirurgiska avdelningar. Kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer av förbestämda frågor, med följdfrågor relaterade till vad deltagaren svarat.
Deltagarna var fem kvinnliga och en manlig
sjuksköterska. En innehållsanalys gjordes
av det transkriberade intervjuerna.
Sjuksköterskorna påverkades personligt och kände sig
oförberedda att möta personer i palliativt skede på
grund av bristande kunskap om palliativ vård och hade en
känsla av frustration.
Hög, 11/14
Croxon, L., Deravin, L., & Anderson, J. Dealing with end of life-
New graduated nurse experiences.
Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.)
2018 Australien Att undersöka nyutbildade sjuksköterskors uppfattningar i att
möta och vårda döende patienter, dels på sjukhus men
även inom kommuner. Kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer av sju nyexaminerade sjuksköterskor. Analysen bestod av en tematisk textanalys. Nyutbildade sjuksköterskor upplever sig inte förberedda att tillmötesgå de krav som ställs från omgivningen i att
tillhandahålla en god palliativ vård.
Medel, 10/14
Devik, S.A., Enmarker, I., & Hellzen, O.
When expressions make impressions *Nurses’ narratives about meeting severely ill patients in home
nursing care: A phenomenological hermeneutic approach to understanding. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being
2013 Norge
Att belysa och tolka betydelsen av sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter som
är svårt sjuka och som vårdas palliativt
i hemsjukvården.
Kvalitativ studie. Sex kvinnliga och fyra manliga sjuksköterskor
som jobbar inom hemsjukvården deltog.
Inspelade berättande intervjuer med öppna förbestämda frågor.
Fenomenologisk- hermeneutistisk analys.
Sjuksköterskorna blir påverkade av patienterna som de vårdar, både på ett positivt och negativt sätt. Det berörde sjuksköterskorna att se svårt sjuka patienter, som bidrog till att de ville göra det
lilla extra i omvårdnaden. Dock upplevde sjuksköterskorna hjälplöshet då de inte kunde
hjälpa patienterna.
Hög, 11/14
Devik, S.A., Enmarker, I. & Hellzen, O.
Att beskriva sjuksköterskors
Kvalitativ studie. Öppna intervjuer av 10
Sjuksköterskornas känsla av medlidande styrdes av deras
Nurses’ experiences of compassion when giving
palliative care at home
Nursing ethics 2020 Norge medlidande vid vårdande av patienter i palliativt skede i hemsjukvård. sjuksköterskor som arbetade inom hemsjukvården. En hermeneutisk analys av intervjuerna gjordes.
känslomässiga band till de patienter som dem vårdar. Sjuksköterskorna visade även
tillfällen då medkänsla saknades. 11/14 DE VRIES, K., & PLASKOTA, M.
Ethical dilemmas faced by hospice nurses when administering palliative sedation to patients with
terminal cancer
Palliative & Supportive Care 2017 England Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter att tillhandahålla palliativ sedering, vid
vård av patienter som lider av cancer.
Kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer av sju sjuksköterskor som arbetar på hospice. En fenomenologisk analys med Colaizzis riktlinjer
användes. Huvudmålet för sjuksköterskorna är att tillhandahålla en palliativ vård som bringar tillfredsställelse för patienten. Sjuksköterskorna
upplevde etiska och emotionella dilemman vid palliativ sedering. Krävdes
självförtroende och kompetens samt ett stöd från
sina arbetskamrater. Hög, 11/14 Iranmanesh S., Häggström T., Axelsson K., & Sävenstedt S. Swedish Nurses’ Experiences of Caring
for Dying People Holistic Nursing Practice
2009 Sverige Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ta hand om döende patienter hemma och
på sjukhus.
Kvalitativ studie. Åtta kvinnliga sjuksköterskor från hemsjukvården och
sjukhus deltog. Ostrukturerad intervju
med följdfrågor som spelades in. Intervjuerna transkriberades till engelska och en fenomenologisk och hermeneuetisk analysmetod användes. Sjuksköterskorna upplevde frustrationer vid bristande
kommunikation. De beskriver skillnaden mellan
vården på sjukhus och i hemmet. Även vikten av att
ha en god relation till patienterna och deras
anhöriga.
Hög, 11/14
Johansson, K. & Lindahl, B. Moving between rooms –
moving between life and death: nurses’ experiences
of caring for terminally ill patients in hospitals
Journal of Clinical Nursing
2012 Sverige
Att beskriva betydelsen av sjuksköterskors upplevelse att vårda
palliativa patienter.
Kvalitativ studie. Narrativa intervjuer
med öppna frågeställningar till åtta
sjuksköterskor på två olika sjukhus. Intervjuerna analyserades genom en hermeneutisk metod. Sjuksköterskorna strävade efter att uppnå fullständighet
och att de kände sig nöjda med sitt arbete för att de har gjort allt de kan. De upplevde också känslor som obehag
vid vård av palliativa patienter.
Hög, 11/14
Karlsson, M., Karlsson, C., Barbosa da Silva, A., Berggren, I. & Söderlund,
M.
Community nurses´ experiences of ethical problems in end-of-life care
in the patient´s own home
Scandinavian Journal of Caring Sciences Att få en djupare förståelse för sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av etiska problem som tillkommer vid vård i
livets slut som utspelas i patientens
hem.
Kvalitativ studie. En guide med öppna
frågor användes i intervjuerna av 10 kvinnliga sjuksköterskor från fem olika kommuner i Sverige. Intervjuerna transkriberades och ett
hermeneutiskt tillvägagångssätt användes i analysen av
Sjuksköterskorna uppvisade engagemang och en önskan om att utföra en god vård för
patienter i livets slut, även om de ibland upplevde
känslor som förlust av kontroll. Det beskrivs även
etiska problem som sjuksköterskor möter i vården av patienter som är i
livets slut.
Hög, 12/14
2013
Sverige & Norge insamlat material. Koh, M. Y. H., Hum, A. Y.
M., Khoo, H. S., Ho, A. H. Y., Chong, P. H., Ong, W. Y., Ong, J.N., Patricia, S.H
& Yong, W. C Burnout and Resilience After a Decade in Palliative Care: What Survivors Have to Teach Us. A Qualitative
Study of Palliative Care Clinicians With More Than
10 Years of Experience.
Journal of Pain and Symptom Management 2020 Singapore Att studera PCC (personal inom palliativ vård) som arbetat längre än 10 år inom den palliativa vården och
fördjupa förståelsen över deras syn på
utbrändhet.
Kvalitativ studie. Semistrukturerade
intervjuer av 10 sjuksköterskor, fem
doktorer och tre socialarbetare. Grundad teori användes i analysen av de transkriberade intervjuerna. Sjuksköterskorna upplevde besvär, förändrade tankesätt,
anpassbarhet och bearbetning. Det framkom
även att sjuksköterskor kände sig utmattade men att
de fortfarande ville fortsätta att jobba och finnas där för patienterna. Att fokusera på
arbetet just då och inte ta med det hem. De beskrev även att det var viktigt att ta
hand om sig själva och att inte vara stressad.
Medel, 10/14
Rui-Shuang Zheng, Qiao- Hong Guo, Feng-Qi Dong &
Owens
Chinese oncology nurses´ experience on caring for dying patients who are on
their final days: A qualitative study International Journal of Nursing Studies 2015 UK & Irland Att klargöra sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter med cancer
på en onkologisk avdelning. Kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer av 28 sjuksköterskor. Tematisk analys användes i transkription av intervjuerna.
Det upptäcktes att sjuksköterskorna upplevde
känslomässig stress vid vårdande av döende patienter, men dessa erfarenheter bidrog till reflektioner av meningen
med livet och döden och influerade positivt på deras
liv,
attityder och beteenden för vårdandet av döende
patienter.
Medel, 10/14
Tse, J. W. K., Hung, M. S. Y., & Pang, S. M. C. Emergency Nurses’ Perceptions of Providing End-of-Life Care in a Hong
Kong Emergency Department: A Qualitative Study JEN: Journal of Emergency Nursing 2016 Kina Att få en förståelse för sjuksköterskor inom akutsektioner upplever tillhandahållandet av patienter i livets slut.
Kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer med åtta manliga och åtta
kvinnliga sjuksköterskor. Intervjuerna transkriberades och en innehållsanalys gjordes av materialet. Sjuksköterskorna upplevde det betydelsefullt att få göra gott för patienterna, samt att
underlätta för deras anhöriga. Vårdandet ledde även till professionell tillväxt.
Det var även viktigt att sjuksköterskorna hanterade
sina känslomässiga och psykologiska behov för att kunna bedriva en god vård.
Hög, 11/14
Wallerstedt, B. & Andershed, B. Caring for dying patients outside special palliative care settings: experiences from a nursing perspective
Scandinavian Journal of
Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda svårt sjuka och
döende patienter utanför palliativa vårdhem Kvalitativ studie. Bandinspelade intervjuer av spontana och öppna frågeställningar med obestämda följdfrågor,
till nio sjuksköterskor arbetande i primärvården, kommunen och sjukhus.
Sjuksköterskor upplever höga ambitioner av att ge palliativ vård av hög kvalitet.
Dock upplevde de även missnöje relaterat till otillräckligt samarbete, stöd,
tid och resurser.
Hög, 12/14
2007 Sverige En fenomenologisk analys användes av de transkriberade intervjuerna. Wu, H-L. & Volker, D.L.
Living With Death and Dying: The Experience of
Taiwanese Hospice
Nurses
Oncology Nursing Forum
2009 USA
Att utforska och beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter på hospice. Kvalitativ studie. En intervjuguide med öppna frågor användes.
14 kvinnliga sjuksköterskor på hospice deltog i intervjuerna. Intervjuerna transkriberades och översattes till engelska, analyserades sedan med
Colaizzi’s riktlinjer för kvalitativ forskning.
Att arbeta som sjuksköterska på hospice innebär en
ständig utveckling. Sjuksköterskorna upplevde
även engagemang till att vårda och hjälpa döende patienter att uppleva
tillfredsställelse och värdighet i livets slut.
Medel, 10/14
Yim Wah Mak, Vico Chung Lim Chiang, & Wai To Chui
Experiences and perceptions of nurses caring for dying patients and families in the acute medical admission setting
International Journal of Palliative Nursing 2013 Kina Att undersöka sjuksköterskors upplevelser och uppfattningar om att ta hand om döende patienter och deras familjer på en akut medicinskavdelning och identifiera deras
strategier för att hantera omsorgen. Kvalitativ studie. 15 sjuksköterskor från tre akutmedicinska avdelningar deltog. Semistrukturerade intervjuer som spelades
in och transkriberades. Boyatzis tematiska analysmetod användes.
Sjuksköterskorna upplevde otillräcklighet och stor psykisk och fysisk belastning