Författarna till detta examensarbete uppmärksammade under sökprocessens gång att en majoritet av vårdvetenskapliga artiklar hade ett preventivt innehåll rörande VRI. Författarna saknade vårdvetenskapliga artiklar där omvårdnaden stod i fokus samt forskning gällande vården av de vanligast förekommande vårdrelaterade infektionerna (urinvägsinfektion, KAD, CVK). Examensarbetet belyser ett flertal kunskapsglapp varpå författarna föreslår vidare forskning där fokus bör vara på sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienterna samt hur vårdrelationen mellan sjuksköterskorna och patienterna som har VRI påverkas.
Empiriska studier ger forskningen ett djup samt att specifika frågor kan ställas gällande vård och om de olika VRI. Författarna upplever att kunskapen som studenterna får med sig under sin sjuksköterskeutbildning inte räcker för att kunna minska smittspridning av VRI. Detta väcker frågetecken gällande var bristerna i vården finns då sjuksköterskorna inom
REFERENSLISTA
De artiklar som ingår i resultatet är markerade med en stjärna
American Psychological Association (APA). (2019). About APA. Hämtad 12 januari, 2019, från https://www.apa.org/about/index.aspx
*Andersson, H., Andreassen Gleissman, S., Lindholm, C., & Fossum. B. (2016). Experiences of nursing staff caring for patients with methicillin-resistant Staphylococcus aureus.
International Nursing Review, 63(2), 233–241. doi: 10.1111/inr.12245
*Atashi, V., Yousefi, H., Mahjobipoor, H., & Yazdannik, A. (2017). The barriers to the prevention of ventilator‐associated pneumonia from the perspective of critical care nurses: A qualitative descriptive study. Journal of Clinical Nursing, 27(5–6), 883–
888. doi: 10/1111/jocn.14216
Barrat, R., Shaban, R., & Moyle, W. (2010). Behind barriers: patients´perceptions of source isolation for Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA). Australian Journal
of Advanced Nursing, 28(2), 53-59. Hämtad från EBSCOhost.
Butenko, S., Lockwood, C., & McArthur, A. (2017). Patient experiences of partnering with healthcare professionals for hand hygiene compliance: a systematic review. JBI
Database of Systematic Reviews and Implementation Reports, 15(6), 1645-1670. doi:
10.11124/JBISRIR-2016-003001
CODEX. (2018a). Oredlighet i forskning. Hämtad 13 december, 2018, från http://www.codex.vr.se/etik6.shtml
CODEX. (2018b). Medicinsk forskning. Hämtad 17 december, 2018, från http://www.codex.vr.se/forskningmedicin.shtml
Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod (ss. 143–153). Lund: Studentlitteratur AB.
Duncan, C.P., & Dealey, C. (2006). Patients’ feelings about hand washing, MRSA status and patient information. British Journal of Nursing, 16(1), 34-38. doi:
10.12968/bjon.2007.16.1.22713
Eriksson, K. (2018a). Pausen. Vårdvetenskap: Vetenskapen om vårdandet - Det tidlösa i
tiden. (ss. 415–508). Stockholm: Liber AB.
Eriksson, K. (2018b). Vårdprocessen. Vårdvetenskap: Vetenskapen om vårdandet- Det
tidlösa i tiden. (ss. 19-130). Stockholm: Liber AB.
Evans, D. (2002). Systematic Reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 22–26. Hämtad 11 december, 2017, från http://www.ajan.com.au/Vol20/Vol20.2-4.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2016). Folkhälsan i Sverige 2016: Årlig rapportering. Hämtad 11 december, 2017, från www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/cc89748e004743 c39ff4c03fec24 c570/folkhalsan-i-sverige-2016-16005.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2016b). Folkhälsomyndighetens strategi för arbete med
vårdrelaterade infektioner och vårdhygien 2015–2018. Hämtad 11 december, 2018,
från https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/1cc4afdb333d4412b428d 2e303 995b94/ folkhalsomyndighetens-strategi-for-vri-och-vardhygien.pdf
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematisk litteraturstudie:Värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och Kultur.
Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (red.)., Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (ss. 129–138). Lund: Studentlitteratur AB.
Friberg, F. (2017b). Bilaga III Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I F. Friberg (red.)., Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (ss. 187). Lund: Studentlitteratur AB.
Guillemin, I., Marrel, A., Lambert, J., Beriot-Mathiot, A., Doucet, C., Kazoglou, O., Luxemburg, C., Reygrobellet, C., & Arnould, B. (2014). Patients’ experience and preception of hospital-treated Clostridium diffucile infections: a qualitative study. The
patient: Patient-Centered Outcomes Research, 7(1), 97-105. doi: 10.1007/s40271-
013-0043-y
*Guillemin, I., Marrel. A., Beriot-Mathiot, A., Doucet. C., Kazoglou. O., Luxemburger. C., Reygrobellet. C., & Arnould, B. (2015). How do Clostridium difficile infections affect nurses’ everyday hospital work: A qualitative study. International Journal of Nursing
Practice, 21(2), 38-45. doi: 10.1111/ijn.12166
Hassan, M., Tuckman, H. P., Patrick, R. H., Kountz, D.S., & Kohn, J.L. (2010). Cost of hospital-acquired infection. Hospital Topics, 88(3), 82–89. doi:
10.1080/00185868.2010.507124
Haverstick, S., Goodrich, C., Freeman, R., James, S., Rullar, R., & Ahrens, M. (2017). Patients’ Hand Washing and Reducing Hospital-Acquired Infection. Critical Care
Nurse, 37(3), 1-8. doi: org/10.4037/ccn2017694
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod (ss. 111–117). Lund: Studentlitteratur AB.
Hensley, B., J. & Monson, J., RT. (2015). Hospital-acquired infections. Surgery, 33(11), 528- 533. doi: 10.1016/j.mpsur.2015.08.008
Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30). Hämtad 9 december, 2017, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
*Jackson, C., & Griffiths, P. (2014). Dirt and disgust as key drivers in nurses’ infection control behaviours: an interpretative, a qualitative study. Journal of Hospital Infection,
87(2), 71-76. doi: 10.1016/j.jhin.2014.04.001
*Jackson, C., Lowton, K., & Griffiths, P. (2013). Infection prevention as ”a show”: A
qualitative study of nurses’ infection prevention behaviours. International Journal of
Nursing Studies, 51(3), 400-408. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2013.07.002
Karlsson, E.K. (2017). Informationssökning. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod (ss. 81–97). Lund: Studentlitteratur AB.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (ss. 57–74). Lund: Studentlitteratur AB.
Lien, T., Q, Johansson, E., Lan, P. T., Chuc, N. T. K., Thoa, N. T. M., Hoa, N. Q., Phuc, H. D., Tamhankar, A. J., & Stålsby Lundborg, C. (2018). A Potential Way to Decrease the Know-Do Gap in Hospital Infection Control in Vietnam: “Providing Specific Figures
on Healthcare-Associated Infections to the Hospital Staff Can ‘Wake Them Up’ to Change Their Behaviour”. International Journal of Environmental Research and Public Health, 15(7), 1-12. doi: 10.3390/ijerph15071549
Lindberg, M., Carlsson, M., Högman, M., & Skytt, B. (2009). Suffering from methicillin- resistant Staphylococcus aureus: experiences and understandings of colonisation.
Journal of Hospital Infection, 73(3), 271-277. doi: 10.1016/j.jhin.2009.07.002
*Lindberg, M., Carlsson, M., & Skytt, B. (2014). MRSA-colonized persons’ and healthcare personnel’s experiences of patient-professional interactions in and responsibilities for infection prevention in Sweden. Journal of Infection and Public Health, 7(5), 427- 435. doi: 10.1016/j.jiph.2014.02.004
*Mitchell, A., Cummins, T., Spearing, N., Adams, J., & Gilroy., L. (2002). Nurses' experience with vancomycin-resistant entrococci (VRE). Journal Of Clinical Nursing, 11(1), 126– 133. doi: 10.1046/j.1365-2702.2002.00560.x
*Musau, J., Baumann, A., Kolotylo, C., O´Shea, T., & Bialachowski, A. (2015). Infectious diseases outbreaks and increased complexity of care. International Nursing Review,
62(3), 404-411. doi: 10.1111/inr.12188
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (ss. 421–436). Lund: Studentlitteratur AB. Palmer, J. A., Lee, G. M., Dutta- Linn, M. M., Wroe, P., & Hartman, C. W. (2013). Including
Catheter-Associated Urinary Trac infections in The 2008 CMS Payment Policy: A Qualitative Analysis. Urologic Nursing, 33(1), 15-23. doi: 10.7257/1053-
816X.2013.33.1.15
Patientlagen (SFS 2014:821). Hämtad 29 november, 2018, från https://www.riksdagen.
Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Hämtad 25 november, 2017, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
*Piras, S. E., Lauderdale, J., & Minnick, A. (2017). An elicitation study of critical care nurses’ salient hand hygiene beliefs. Intensive and Critical Nursing, 42, 10-16. doi:
org/10.1016/j.iccn.2017.03.012
Polit, F. D., & Beck, C. T. (2017a). Introduction to Nursing Research in an Evidence-Based Practice Environment. Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice (ss. 3-21). Philadelphia: Wolters Kluwer.
Polit, F. D., & Beck, C. T. (2017b). Ethics in Nursing Research. Nursing Research:
Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. (ss. 137-159). Philadelphia:
Wolters Kluwer.
Salerno, S., Kolman, V., Livigni, L., Magrini, A., Giuseppina Boscoc, M., & Figà Talamancada. I. (2012). Women’s working conditions in hospital cleaning: a case study. Work 41(1), 4315–4319. doi:10.3233/WOR-2012-0726-4315
*Seibert, D. J., Speroni Gabel, K., Mi Oh, K., DeVoe, M., C. & Jacobsen, K., H. (2014). Preventing transmission of MRSA: a qualitative study of health care workers’ attitudes and suggestions. American Journal of Infection Control, 42(4), 405-411. doi: org/10.1016/j.ajic.2013.10.008
Skyman, E., Thunberg Sjöström, H., & Hellström, L. (2010). Patients’ experiences of being infected with MRSA at a hospital and subsequently source isolated. Scandinavian
journal of caring sciences, 24(1), 101–107. doi: 1111/j.1471-6712.2009.00692.x
Smiddy, M. P., O’Connell, R., & Creedon, S. A. (2015). Systematic qualitative literature review of health care workers’ compliance with hand hygienes guidelines. American Journal
of Infection Control, 43(3), 269-274. doi: org/10.1016/j.ajic.2014.11.007 Smittskyddslagen (SFS 2004:168). Hämtad 9 december, 2017, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/smittskyddslag-2004168_sfs-2004-168
Socialstyrelsen (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner - ett kunskapsunderlag.
Hämtad 26 november, 2018, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/
contentassets/3692c757601b40eda5e49f890c2d11ca/att-forebygga-vardrelaterade- infektioner-ett-kunskapsunderlag-2006-123-12.pdf
SOSFS (2015:10). Basal hygien i vård och omsorg. Hämtad 14 december, 2018, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19819/2015-5- 10.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 9 december, 2017, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska. Hämtad 9 december, 2017, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening
/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad- sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. (2011a). Vårdrelaterade urinvägsinfektioner -
Åtgärder för att förebygga. Hämtad 26 november, 2018, från
https://webbutik.skl.se/bilder /artiklar/pdf/7164-634-7.pdf?issuusl=ignore
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. (2011b). Postoperativa sårinfektioner- Åtgärder
för att förebygga. Hämtad 26 november, 2018, från https://webbutik.skl.se/bilder
/artiklar/pdf/7164-632-3.pdf?issuusl=ignore
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. (2011c). Infektioner vid centrala venösa infarter -
Åtgärder för att förebygga. Hämtad 26 november, 2018, från https://webbutik.
skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-627-9.pdf?issuusl=ignore
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. (2016a). Punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI). Hämtad 11 december, 2018, från https://skl.se/download/18.3e7c301615a26cf26d9546db/1487061946106 /Beskrivning%20av%20PPM-VRI.pdf
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. (2016b). Vårdskador. Vad trodde vi då- vad vet vi nu? Hämtad 11 december, 2018, från https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/ 7585-404-5.pdf?issuusl=ignore
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. (2017a). Rapport Vårdrelaterade infektioner:
kunskap, konsekvenser och kostnader. Hämtad 26 november, 2018, från
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-531-8.pdf?issuusl=ignore SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. (2017b). KPP och kvalitet i nationell jämförelse.
Vårdprocesserna - förlossningar, bröstcancer, lunginflammation och PCI. Hämtad
13 december, 2018, från http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/kpp-och-kvalitet-i- nationell-jamforelse.html
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. (2018). Mätning av vårdrelaterade infektioner i slutenvården. Hämtad 11 december, 2018, från https://skl.se/halsasjukvard/
patientsakerhet/matningavskadorivarden/matningvardrelateradeinfektioner.2333.ht ml
Swenne, L. C., & Cornelius, M. (2016). Hygien. I C. Kumlien och J. Rydstedt (Red.), Omvårdnad & kirurgi (ss.111–121). Lund: Studentlitteratur AB.
Vårdhandboken. (2013). Basala hygienrutiner och klädregler. Hämtad 13 december, 2018, från https://www.vardhandboken.se/vardhygien-infektioner-och-
smittspridning/vardhygien/basala-hygienrutiner-och-kladregler/
Vårdhandboken. (2017). Kateterisering av urinblåsa. Hämtad 13 december, 2018, från https://www.vardhandboken.se/katetrar-sonder-och-dran/kateterisering-av- urinblasa/oversikt/
World Health Organization. (2002). Prevention of hospital-acquired infections. Hämtad 20 november, 2017, från http://www.who.int/csr/resources/publications/drugresist/en/ whocdscsreph200212.pdf
World Health Organization. (2009). WHO Guidelines on Hand Hygiene in Health Care. Hämtad 20 november, 2017, från http://www.who.int/gpsc
/5may/tools/9789241597906/en/
World Health Organization. (2016). Guidelines on Core Components of Infection Prevention and Control Programmes at the National And Acute Health Care Facility Level. Hämtad 26 november, 2018, från http://www.who.int/gpsc/core-components.pdf Weston, D. (2013). Vårdhygien för sjuksköterskor med bakgrund i mikrobiologi och
infektionssjukdomar. Lund: Studentlitteratur AB.
*Wiklund, S., Fagerberg, I., Örtqvist, Å., Broliden, K., & Tammelin, A. (2015). Staff experiences of caring for patients with extended-spectrum b-lactamase-producing bacteria: A qualitative study. American Journal of Infection Control, 43(12), 1302– 1309. doi: 10.1016/j.ajic.2015.07.008
Willman, A., & Stoltz P. (2017). Metasyntes. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (ss.399–408). Lund: Studentlitteratur AB.
Zhang, R. (2015). Investigating the prevention of hospital-acquired infection through standardized teaching ward rounds in clinical nursing. Genetics and Molecular
Research, 14(2), 3753–3759. doi: http://dx.doi.org/10.4238/2015
Zingg, W., Holmes, A., Dettenkofer, M., Goetting, T., Secci, F., Clack, L., Allegranzi, B., Magiorakos, A. P., & Pittet, D. (2015). Hospital organisation, management, and structure for prevention of health- care associated infection: a systematic review and expert consensus. The Lancet. Infection Diseases, 15(2), 212–224. doi: 10.1016/s1473- 3099(14)70854–0
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning
BILAGA A- DATABASSÖKNING
Databas Datum Sökord Antal Träffar Antal lästa Abstract Antal lästa fulltext Antal kvalitetsgranskade Antal valda artiklar Cinahl Plus 2018-11-15 (hospital acquired infections) AND Caring in nursing AND Experience 6 1 1 1 1 Pubmed 2018-11-15 Hospital acquired infection nursing qualitative 51 19 7 5 2 Pubmed 2018-11-15 Behaviour infection prevention nurses qualitative study 29 10 8 4 3 Pubmed 2018-11-15Nurse feelings patient hospital infection
12 2 2 2 1
Cinahl plus 2018-11-14
Nurs* AND qualitative study AND Care AND ventilator associated pneumonia 8 6 3 1 1 Cinahl plus 2018-11-16 (Hospital or cross) AND Infection AND nurs*
AND Experience AND Vancomycin resistant entrococci
Cinahl Plus 2018-11-19
Nurse AND hand hygiene AND study AND qualitative
BILAGA B- KVALITETSGRANSKNING
Nedan presenteras 9 stycken kvalitetsgranskningfrågor med inspiration utifrån Friberg (2017b). Svar ja motsvarar 1 poäng. Artikelnummer Finns det
en tydlig problemfor mulering beskriven? Finns det ett tydligt beskrivet syfte? Finns det en tydlig beskriven metod? Finns det en tydlig beskrivning av deltagare? Svarar resultatet på syftet? Framförs resultatet på ett tydligt sätt? Förs det en diskussion kring metoden? Förs det en diskussion kring resultatet? Förs det ett etiskt resonemang? Poäng
1 Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. 9
2 Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. 9
3 Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. 9
4 Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. 9
5 Ja Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. 9
6 Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. 9
7 Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. 9
8 Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. 9
9 Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. 9
10 Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. Ja. 9
BILAGA C- ARTIKELMATRIS
Författare Årtal Titel Tidskrift LandStudiens syfte Metod Huvudresultat
1. Andersson, H., Andreassen Gleissman, S., Lindholm, C. & Fossum, B.
2016.
Experiences of nursing staff caring for patients with methicillin-resistant Staphylococcus aureus.
International Nursing Review. Sverige.
Syftet med denna studie är att
beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med MRSA i Sverige. Semistrukturerade intervjuer med 8 sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys. Data har analyserats genom läsning ett flertal gånger och transkribering har utförts därefter har teman skapats.
Sjuksköterskorna betonar känslor av rädsla, osäkerhet, stress och att känna sig överbelastad. Studien betonar vikten av kunskap om MRSA för att kunna ge en god vård till patienter med MRSA.
2. Atashi, V., Yousefi, H., Mahjobipoor, H. & Yazdannik, A.
2017.
The barriers to the prevention of
ventilator‐associated pneumonia from the perspective of critical care nurses: A qualitative descriptive study. Journal of Clinical Nursing. Iran.
Syfte med denna studie var att utforska sjuksköterskor perspektiv inom intensivvård att förhindra ventilations orsakad pneumoni.
23 sjuksköterskor medverkade i en semistrukturerad intervju. Kvalitativ ansats. Induktiv innehållsanalys. Data har analyserats genom
transkribering därefter har teman skapats.
Utifrån studien visade det sig att sjuksköterskan hade kunskap om basalhygien, dock brast det i attityden att sköta den. De tvättade bara händerna vid synlig smuts och bytte handskar i mån av tid. Andra påverkande faktorer var kunskapsbrist, arbetsbörda, brist på utrustning som krävs för vårdande och personalbrist.
3. Guillemin, I., Marrel, A., Beriot- Mathiot, A., Doucet, C., Kazoglou, O., Luxemburger, C., Reygrobellet, C. & Arnould, B.
2015.
How do Clostridium difficile infections affect nurses’ everyday hospital work: A qualitative study.
International Journal of Nursing Practice. Frankrike.
Syftet med denna studie är att undersöka hur clostridium difficile påverkar sjuksköterskans arbete.
Semistrukturerade intervjuer med tolv stycken
sjuksköterskor. Kvalitativ ansats. Data har analyserats genom
transkribering och grundad teori och därefter har teman skapats.
Sjuksköterskorna betonar övermäktig arbetssituation av att vårda patienter med clostridium difficile. Sjuksköterskorna betonar en påverkan på känslomässigt och psykologiskt plan.
Sjuksköterskorna betonar känslor av hjälplöshet, frustration, dåligt samvete, tidsbrist, hög arbetsbörda vid vårdandet samt vilja att agera professionellt och visa medlidande.
4. Jackson, C. & Griffiths, P.
Dirt and disgust as key drivers in nurses’ infection control behaviours: an
interpretative, a qualitative study. 2014.
Journal of Hospital Infection. England.
Syftet med denna studie var att förklara sjuksköterskor beteende gällande prevention av vårdrelaterade infektioner. 20 stycken enskilda semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor. Kvalitativ ansats. Data har analyserats genom
frameworkmetod och transkribering därefter har teman skapats.
Studien identifierade att
skyddsutrustning användes även om behovet inte fanns, samt minskad användning av skyddsutrustning om patienten sågs som mindre smutsig. En skillnad görs på smuts och infektion. Lättare att vårda en patient med en konstaterad infektion (mikrobiologisk). Sjuksköterskorna såg varje patient som en potentiell smittobärare tills god anamnes fått om patienten. 5. Jackson, C., Lowton, K., & Griffiths, P.
Infection prevention as ”a show”: A qualitative study of nurses’ infection prevention behaviours.
Syftet med denna studie var att förklara sjuksköterskans beteenden i det preventiva arbetet gentemot vårdrelaterade infektioner. Enskilda semistrukturerade interjuver med 20 sjuksköterskor Kvalitativ ansats. Data har analyserats
Sjuksköterskorna ser sitt egna beteende som det korrekta. En skillnad görs på smuts och infektion. Lättare att vårda en patient med en konstaterad infektion. Patientens känslor
2013.
International Journal of Nursing Studies. England.
genom
frameworkmetod och transkribering därefter har teman skapats.
kommer i skymundan, vissa patienter blir kränkta av sjuksköterskornas skyddsutrustning.
6. Lindberg, M., Carlsson, M. & Skytt, B. 2014.
MRSA-colonized persons’ and healthcare personnel’s experiences of patient- professional interactions in and
responsibilities for infection prevention in Sweden.
Journal of infection and Public Health. Sverige.
Syftet med denna studie är att undersöka sjuksköterskors
erfarenheter av patient-vårdarrelation och hur det preventiva arbetet sker gentemot drabbade patienter.
5 patienter med MRSA ingick i studien, samt 20 sjukvårdspersonal, varav 6 sjuksköterskor, med bakgrund inom infektion, hematologi, neurologi och primärvård. Semistrukturerade interjuver i grupp med sjukvårdspersonalen. Kvalitativ ansats. Data har analyserats induktivt och genom upprepad läsning därefter har teman och subteman skapats.
Sjuksköterskor kände rädsla och osäkerhet gentemot annan vårdpersonal vid vårdande av MRSA-smittad patient och svårigheter att ge förståelig information till anhöriga/patient. Sjuksköterskorna betonar att patienter hanterar sin MRSA- diagnos på olika sätt.
7. Mitchell, A., Cummins, T., Spearing, N., Adams, J., & Gilroy, L.
Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet
58 sjuksköterskor deltog i studien.
Resultatet av studien visar att sjuksköterskan tog på sig skulden för smittspridning, samt att de tog på sig mer ansvar och arbete än de
2002.
Nurses’ experience with vancomycin- resistant entrococci (VRE).
Journal Of Clinical Nursing. Australien.
av att minska risken för spridning av VRE.
Kvalitativ ansats. Kohort studie. Data har insamlats skriftligen eller via ljudinspelning som transkriberats därefter har teman skapats.
kunde hantera. Dock var
sjuksköterskorna överens om att god handhygien var grunden till minskad smittspridning.
Sjuksköterskorna beskrev också att vårda patienter med VRE var samma som att vårda andra patienter, dock blev de mer
frustrerade att vårda patienter med VRE då det var mer tidskrävande. 8. Musau, J., Baumann, A., Kolotylo, C.,
O´Shea, T. & Bialachowski., A. 2015.
Infectious diseases outbreaks and increased complexity of care. International Nursing review. Kanada.
Syftet med denna studie var att se hur sjukvårdsrelaterade infektioner påverkade sjuksköterskan på ett sjukhus i Colorado. 28 sjuksköterskor blev enskilt intervjuade. Kvalitativ ansats. Retrospektiv studie. Data har analyserats genom
transkribering därefter har teman skapats.
Resultatet påvisade att utbrott av MRSA, CD och VRE påverkade sjuksköterskans arbetsbelastning, tidspressning samt att
sjuksköterskorna fick psykologiska påfrestningar. Detta i sin tur påverkade också vården till patienten negativt.
9. Piras, S. E., Lauderdale, J. & Minnick, A.
2017.
An elicitation study of critical care nurses’ salient hand hygiene beliefs.
Intensive And Critical Nursing. USA.
Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors attityd, tron på kontroll samt hur det bör vara gällande handhygien. Detta då handhygien är primära åtgärden till att minska sjukhusrelaterade infektioner.
25 sjuksköterskor medverkade i en beskrivande studie. Kvalitativ ansats. Data har analyserats deduktivt genom teoridriven studie och upprepad läsning därefter har teman skapats.
Sjuksköterskorna håller med om att handhygien är en skyddande åtgärd mot uppkomst av VRI. Sjuksköterskan blir också påverkade av andra kollegors vanor.
10. Seibert, D. J., Speroni Gabel, K., Mi Oh, K., Devoe, M., C. & Jacobsen, K., H. 2014.
Preventing transmission of MRSA: A qualitative study of health care workers’ attitudes and suggestions.
American Journal of Infection Control. USA.
Syftet med denna studie var att förstå hur MRSA påverkar
sjukvårdspersonalen i det förebyggande arbetet och vad det finns för hinder och utmaningar gällande handhygien i isoleringsrum.
26 sjukvårdspersonal på akuten, varav 16 sjuksköterskor medverkade i semistrukturerade interjuver. Kvalitativ ansats. Data har analyserats genom
frameworkmetod och transkribering därefter har teman skapats.
Sjuksköterskorna känner ett ansvar ha en god hygien för att inte smitta andra patienter och föra smitta vidare till
familjemedlemmar. Sjuksköterskan känner att patientkontakten blir sämre med patienter som är i isoleringsrum. Betonar att MRSA-patienter är tidskrävande, kräver mer personal och får mindre besök.
11. Wiklund, S., Fagerberg, I., Örtqvist, Å., Broliden, K. & Tammelin, A.
2015.
Staff experiences of caring for patients with extended-spectrum b-lactamase- producing bacteria: A qualitative study. American Journal of Infection Control. Sverige.
Syftet med denna studie är att undersöka vad det innebär för sjukvårdspersonal i akuta miljöer och vårdhem att vårda patienter med ESBL-smitta. 2 grupper av deltagare. Inom akutsjukvården deltog 5 sjuksköterskor och