Vi anser att vidare forskning behövs angående huruvida organisationer har förändrat sina preventiva samt reaktiva åtgärder gällande sexuella trakasserier sedan #metoo-rörelsens genombrott i olika samhällen. Framförallt skulle det vara intressant att genomföra flerfallsstudier för att jämföra hur multipla organisationer i olika samhällen har förändrats för att undersöka huruvida #metoo-rörelsen som samhälleligt fenomen endast är en institutionaliserad myt i Sverige. Dessutom anser vi att det är högst intressant att inkludera andra könstillhörigheter än endast kvinnor och män i framtida forskning. Vidare finns kunskapsluckor angående hur det preventiva samt reaktiva åtgärderna mot sexuella trakasserier implementeras i den offentliga sektorn, vilket vi finner vore ett bra komplement till denna studie. Slutligen anser vi att en uppföljningsstudie baserad på samma premisser som denna är av intresse för framtida forskning.
36
Referenslista
Arbetsmiljöverket (2020-05-20). Förebygg sexuella trakasserier. [Elektronisk]. Stockholm. Tillgänglig:
https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/mobbning/sexuella-trakasserier/#7 [2020-10-03].
Arbetsmiljöverket (2017-11-23). Kränkande särbehandling ska inte förekomma.
[Elektronisk]. Stockholm. Tillgänglig: https://www.av.se/nyheter/2017/metoo/ [2020-09-19]. Bell, M.P., Quick, J.C. & Cycyota, C.S. (2002). Assessment and Prevention of Sexual
Harassment of Employees: An Applied Guide to Creating Healthy Organizations. International Journal of Selection and Assessment, 10(1‐2), 160–167.
Berdahl, J. L. (2007). Harassment based on sex: Protecting social status in the context of gender hierarchy. Academy of Management Review, 32, 641–658.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3. rev. uppl. Stockholm: Liber.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. 2. rev. uppl. Malmö: Gleerups utbildning.
Dotevall, Rolf (red.) (2018). Sveriges lag: innehåller författningar som trätt i kraft per den 1 januari 2018: huvudboken är uppdaterad till och med 6 december 2017 med SFS 2017:1151 som sista tillagda SFS. 6. rev. uppl. Lund: Studentlitteratur
Eisenhardt, K. & Graebner, M. (2007). Theory building from cases: Opportunities and challenges. Academy of management journal, 50(1), 25-32.
Fitzgerald, L. F., Drasgow, F., Hulin, C. L., Gelfand, M. J., & Magley, V. J. (1997).
Antecedents and consequences of sexual harassment in organizations: A test of an integrated model. Journal of Applied Psychology, 82, 578–589.
Fitzgerald, L. F., Swan, S., & Fischer, K. (1995). Why didn't she just report him? The psychological and legal implications of women's responses to sexual harassment. Journal of Social Issues, 51(1), 117–138.
Folkhälsomyndigheten (2020). Covid-19. [Elektronisk]. Stockholm. Tillgänglig:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/ [2020-10-22].
37
Freire, P. (2004). Pedagogy of hope: reliving pedagogy of the oppressed. London: Continuum.
Gillberg, N. (2018). Jag har aldrig märkt att kön har haft någon betydelse. Lund: Studentlitteratur.
Gruber, J. E. (1998). The impact of male work environments and organizational policies on women's experiences of sexual harassment. Gender & Society, 12(3), 301-320.
Gutek, B. A. (1985). Sex and the workplace. San Francisco, CA: Jossey-Bass.
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Jacobson, R. & Eaton, K., 2018. How Organizational Policies Influence Bystander Likelihood of Reporting Moderate and Severe Sexual Harassment at Work. Employee Responsibilities and Rights Journal, 30(1), pp.37–62.
McCann, D. (2005). Sexual Harassment at Work: National and International Responses. Geneva: International Labour Office.
McDonald, P. (2012). Workplace sexual harassment 30 years on: A review of the literature. International Journal of Management Reviews, 14, 1–17.
Meyer, J. & Rowan, B. (1977) Institutionalized Organizations: Formal structure as Myth and Ceremony. American Journal of Sociology, Vol 82, No 2, pp. 340-363
Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3. rev. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Quick, J. C., & McFadyen, M.A. (2017). Sexual harassment: Have we made any progress? Journal of occupational health psychology, 22(3), 286–298.
Regeringen (2019-09-21). Regeringen vill se skarpare sanktioner mot diskriminering och trakasserier. [Elektronisk]. Stockholm. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/regeringen-vill-se-skarpare-sanktioner-mot-diskriminering-och-trakasserier/ [2020-09-19].
Regeringen (2020-10-15). Tre år efter #metoo - arbetet måste fortsätta. [Elektronisk]. Stockholm. Tillgänglig: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/10/tre-ar-efter-metoo--arbetet-maste-fortsatta/ [2020-12-10].
SCB (2017). Arbetsmiljön 2017. [Elektronisk]. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Tillgänglig:
38
Siverbo, S., Andersson, M., Galan, N., Hellman, S., Jansson, E., Lind, K., Myhrman, L., Nehls, E., Staxäng Torbäck, L., & Svensson, A. (2018). #metoo-management. [Elektronisk]. Trollhättan: Högskolan Väst. Tillgänglig:
https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1280945&dswid=-1490 [2021-01-08]
Studio DN 22 maj: Tarana Burke myntade ”metoo” redan 2006. (2020). [Elektronisk] Dagens Nyheter, 22 maj. Tillgänglig:https://www.dn.se/nyheter/varlden/studio-dn-22-maj-tarana-burke-myntade-metoo-redan-2006/ [2021-01-08].
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. [Elektronisk]. Stockholm.
Tillgänglig: https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
[2021-01-08].
Ås, B., 1978. Hersketeknikker, pp.Kjerringråd 372203 1978:3, s. 17–21.
Ås, B., 2004. The five master suppression techniques, pp.Women in white : the European outlook 2004 9600887 S. 78–83.
39
Bilaga 1: Intervjuguide
Inledande frågor
1. Vad är dina arbetsuppgifter på organisationen? 2. Vad heter avdelningen du arbetar på?
3. Hur länge har du arbetat inom organisationen? 4. Har du haft samma roll hela tiden?
Jämställdhet
5. Har du någon gång reflekterat över fördelningen mellan män och kvinnor på din arbetsplats?
6. Upplever du din arbetsplats som jämställd? Sexuella trakasserier
7. Hur hanterar er organisation sexuella trakasserier?
8. Har ni några preventiva åtgärder mot sexuella trakasserier? 9. Hur kommer ni åt dessa?
10. Är det något som skickas ut när man anställs? 11. Har ni någon personalhandbok?
12. Hur ser er policy ut gällande sexuella trakasserier? 13. När etablerades den?
14. Har ni något visselblåsarsystem?
15. Vilka åtgärder vidtar ni om sexuella trakasserier förekommer? 16. Har du några förslag på vad organisationen kan göra annorlunda? 17. Är det någonting rörande sexuella trakasserier som du vill tillägga? #metoo
18. Vilka åsikter uppfattar du att man har här på din arbetsplats gällande #metoo? 19. Är detta också din egen uppfattning?
20. Har du påverkats av #metoo-rörelsen?
21. Har du någonsin funderat på #metoo i relation till din arbetsplats? 22. Har din arbetsplats påverkats av #metoo?
23. Kan du se några förändringar på arbetsplatsen förknippat med #metoo? 24. Några förändringar i policys eller övriga personaldokument? Utbildningar? 25. Tror du att din arbetsplats kommer att påverkas av #metoo i framtiden? 26. Är det någonting mer rörande #metoo som du vill tillägga?
Organisationen och omvärlden
27. Har du upplevt att saker som händer i samhället har påverkat hur ni arbetar på arbetsplatsen? (Samhällsdebatt)
40
28. Varför tror du att din arbetsplats reagerar på samhällsförändringar?
29. Upplever du några skillnader på hur policys ser ut och hur ni arbetar i praktiken? 30. Är det någonting gällande kopplingen till omvärlden som du vill tillägga?
Avslutning
31. Är det ok om vi återkommer om vi har fler frågor? 32. Är det någonting du vill tillägga?