Vi tycker det vore intressant att utveckla vår studie med att även studera andra branscher? Styr exempelvis tillverkande företag sin verksamhet annorlunda än företag inom tjänstebranschen? Och hur ser det ut i den offentliga verksamheten där anslagstänket finns? Ytterligare en intressant aspekt vore att se hur medarbetaren ser på och uppfattar företagens verksamhetsstyrning. Har den enskilde medarbetaren samma syn som ledningen i företaget, och känner sig medarbetaren delaktig i de mål företagen sätter upp?
Sanningskriterier
___________________________________________________________________________
45
7. Sanningskriterier
I detta kapitel kommer vi att bedöma uppsatsen utifrån de valda sanningskriterierna: giltighet, intersubjektivitet och praktisk användbarhet.
___________________________________________________________________________
För att bedöma att målen med studien är uppfyllda använder sig forskaren av olika sanningskriterier utifrån det tillämpade angreppssättet.148
7.1 Giltighet
Kriteriet giltighet handlar om att tillräckligt med data måste samlas in och att teorierna täcker det studerade problemet. Teorierna är inte ogiltiga i sig även om de inte täcker problemet men forskaren kan behöva komplettera med ytterligare teorier. De kan alltid utvidgas eller förbättras i och med att varje avslutad studie enbart är ett led i en fortlöpande kunskapsutvecklingsprocess.149 Vi bedömer att de teorier vi använt oss av täcker de område vi studerat på ett bra sätt. Vi utgick från de teorier vi bedömde var relevanta efter att ha läst in oss på området. Efter vår empiriska studie kompletterade vi med ytterligare teorier för att förbättra studiens giltighet.
7.2 Intersubjektivitet
Kriteriet intersubjektivitet bygger på att forskaren och intervjuobjektet uppfattar och tolkar den studerade verkligheten på samma sätt. För att forskaren ska kunna säkerställa intersubjektivitet är ett sätt att låta intervjuobjektet ta del av den bearbetade intervjun för att ges möjlighet att korrigera eventuella missuppfattningar och feltolkningar. Forskaren bör vara medveten om de gjorda tolkningarna inte alltid accepteras av intervjuobjektet då han eller hon kan se dem som negativa.150 Vid intervjutillfällena använde vi oss av en diktafon för att spela in intervjun, detta för att undvika eventuella missuppfattningar och feltolkningar. Den bearbetade intervjun återfördes även till intervjuobjekten för att ytterliggare säkerställa intersubjektiviteten.
7.3 Generaliserbarhet
Generaliserbarhet handlar om hur säker forskaren kan vara på att den empiriska studiens insamlade information kan sägas gälla en hel population av personer, grupper, miljöer, procedurer, betingelser eller processer.151 Forskaren bör ställa sig frågan hur resultatet kan generaliseras från det urval vilket studerats till gruppen som helhet.152 Vi bedömer att vår studie inte går att generalisera i och med att ämnet vi valt att studera varierar stort mellan olika företag och branscher.
148
Johansson-Lindfors, Att utveckla kunskap – om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig
kunskapsbildning
149
Johansson-Lindfors, Att utveckla kunskap – om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig
kunskapsbildning
150
Johansson-Lindfors, Att utveckla kunskap – om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig
kunskapsbildning
151
Backman, Rapporter och uppsatser 152
Johansson-Lindfors, Att utveckla kunskap – om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig
Källförteckning
___________________________________________________________________________
46
Källförteckning
Böcker
Arbnor, Ingeman, Bjerke, Björn, (1994) Företagsekonomisk metodlära, Lund: Studentlitteratur
Backman, Jarl, (1998), Rapporter och uppsatser, Lund: Studentlitteratur
Bell, Judith, (2006), Introduktion till forskningsmetodik, Lund: Studentlitteratur Bergstrand, Jan, (2003), Ekonomisk styrning, Lund: Studentlitteratur
Bergstrand, Jan, Olve, NilsGöran, (1992), Styr bättre med bättre budget, Malmö: Liber -Hermond
Bryman, Alan, Bell, Emma, (2005), Företagsekonomiska forskningsmetoder, Malmö: Liber ekonomi
Ejvegård, Rolf, (2003), Vetenskaplig metod, Lund: Studentlitteratur
Ewing, Per, Samuelson, Lars, (1998), Styrning med balans och fokus, Malmö: Liber ekonomi Greve, Jan, (1996), Budget, Lund: Studentlitteratur
Haglundh, Gunilla, (2000), Bonniers ekonomiordbok, Stockholm: Bonnier Halvorsen, Knut, (2006), Samhällsvetenskaplig metod, Lund: Studentlitteratur
Holmblad, Karin, (2005), Ekonomistyrning – om mått, makt och människor, Lund: Studentlitteratur
Holme, Idar Magne, Solvang Bernt, (1997), Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder, Lund: Studentlitteratur
Johannessen, Asbjorn, (2003), Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, Malmö:Liber Johansson-Lindfors, Maj-Britt, (1993), Att utveckla kunskap – om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning, Lund: Studentlitteratur
Kaplan, Robert, Norton, David, (1999), The Balanced Scorecard, Göteborg: ISL Förlag AB Kullvén, Håkan, (2001), Ekonomisk styrning – grunder och perspektiv, Malmö: Liber ekonomi
Kvale, Steinar, (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur
Lagerstedt, Bo, Tjerneld, Hannes, (1991), Företagsbudgetering, Malmö: Almqvist & Wiksell ekonomiförlag
Källförteckning
___________________________________________________________________________
47 Lindvall, Jan, (2001), Verksamhetsstyrning – från traditionell verksamhetsstyrning till modern verksamhetsstyrning, Lund: Studentlitteratur
Lundahl Ulf, Skärvad, Per-Hugo, (1999), Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, Lund: Studentlitteratur
Mattsson, Bo, (2001), Balanserad verksamhetsstyrning – utvecklad målformulering med styrkort i det offentliga fastighetsföretaget, Stockholm: Svenska kommunförbundet
Olve, Nils-Göran, Roy, Jan, Wetter, Magnus, (1999), Balanced scorecard i svensk praktik, Malmö: Liber
Patel, Runa, (1994), Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Lund: Studentlitteratur
Svensson, Carina, Svensson, Lars, (1995), Förstå bokslut, budget och redovisning, Stockholm: Brevskolan
Trost, Jan, (2005), Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur
Artiklar
Achterbergh, Jan, Beeres, Robert, Vriens, Dirk, (2003), Does the balanced scorecard support organizational viability? Kybernetes, Vol. 32, Number 9/10, pp1387-1404
Amaratunga, Dilanthi, Baldry, David, Sarshar, Marjan, (2001), Process improvement through performance measurement: the balanced scorecard methodology, MCB University Press,Vol. 50, Number 5, pp. 179-188
Ax, Christian, Höier, Anders, (1999), Ekonomi och styrning, nr 4, s22-28 Ax, Christian, Johansson, Christer, (2001), Ekonomi och styrning, nr 5, s12-15
Collis, David J, Rukstad, Michael G, (2008), Can you say what your strategy is, Havard Business Review, s 82-90
Donlon, Barnaby, (2008), Setting the Right Stretch Targets, DM Review, s48
Hussain, Mostaque, (2002), Non-financial management accounting measures in Finnish financial institutions, European Business Review, Vol. 14, Number 3, pp. 210-229
Hussain, Mostaque, (2003), The impact of Economic Condition on Management Accounting Performance Measures: Experience with Banks, Managerial Finance, Vol. 29, Number 7, pp. 43-61
Hussain, Mostaque, (2005), Management accounting performance measurement systems in Swedish banks, European Business Review, Vol. 17, Number 6, pp. 566-589
Källförteckning
___________________________________________________________________________
48 Othman, Rozhan, (2008), Enhancing the effectiveness of the balanced scorecard with scenario planning, International Journal of Productivity and Performance Management, Vol. 57, Number 3, pp. 259-266
Otley, David, (2008), Did Kaplan and Johnson get it right? Accounting, Auditing & Accountability Journal, Vol. 21, Number 2, pp. 229-239
Ribbenstam, Steve, (2008), Balans, nr 3, s39
Lindström, Lena, (2008), Västerbottenkuriren, 4 april, s14-15