Förslag till vidare forskning

Utifrån vår forskning om hur karriärmän och karriärkvinnor representeras i tidningen Karriär finns flera intressanta utgångspunkter för vidare forskning. I vår studie finns ett tydligt kompetensfokus, ett fokus som inte förekommit i samma mån i tidigare studier. I vårt resultat finns en tydlig diskurs om att män framställs som mer kompetenta trots att

artiklarna fokuserar på de intervjuade personernas karriärer.

Eftersom inga tidigare studier haft ett tydligt kompetensfokus skulle det vara intressant att se hur karriärmäns och karriärkvinnors kompetens framställs i en mer omfattande studie. Att göra en liknande studie i större skala med mer material och flera olika medier, är därmed något som hade varit intressant för att få en bredare bild av hur karriär och kön framställs. Det skulle även vara intressant att se hur karriärmän och karriärkvinnor framställs i tv-serier och filmer, både fiktiva och dokumentära, för att även visuellt undersöka representationen. Fiktivt material är intressant att se på eftersom det då enbart är de som producerar

materialet som väljer hur karriärpersonerna gestaltas. En annan utgångspunkt hade kunnat vara att se hur karriärmän och karriärkvinnor framställer sig själva i sociala medier. Detta för att se om de själva uppehåller de normer som finns, eller ifall de framställer sig själva på ett sätt som bryter mot normen.

Vår studie tyder på att vissa normer uppehålls och att män framställs som mer kompetenta. Det är därför intressant att forska vidare inom detta för att se om framställningen av

karriärmän och karriärkvinnor går mot en mer jämställd framställning eller inte. För att kunna bryta de könsmässiga strukturer som finns på arbetsmarknaden är det viktigt att känna till vilka mekanismer det är som upprätthåller ojämställdhet. Därför är fortsatta studier för att utreda dessa mekanismer nödvändiga för att se vad som behöver förändras inom media för att bryta reproduktionen av, ur ett jämställdhetsperspektiv, negativa könsnormer.

50

Referenslista

Andersson, P. (2014). Värdet av reell och formell kompetens. I H. Kock (Red.), Lärande i

arbetslivet: möjligheter och utmaningar: en vänbok till Per-Erik Ellström (8-18).

Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Aase, M. (2016). Självsam är stark. Karriär, 7 juni. Hämtad 15 november, 2016, från

http://www.tidningenkarriar.se/portrattet1/sjalvsam-ar-stark/

Aase, M. (2016). Mr hårdkokt och tystnaden. Karriär, 3 mars. Hämtad 15 november, 2016, från http://www.tidningenkarriar.se/portrattet1/mr-hardkokt-och-tystnaden/ Berglez, P., & Olausson, U. (2009). Mediesamhället - centrala begrepp . Lund:

Studentlitteratur AB.

Bjursell, C., & Melin, L. (2011). Two-fold succession in a family business matriarchy: a

Swedish case. I D. Halkins, P. Thurman, C. Smith & R. Nason (Red.), Father-Daughter

succession in family business: A Cross-cultural perspective. London: Gower Publishers. Björklund, M. (2016). Amanda Lundeteg är bästa bossen. Karriär, 31 augusti. Hämtad 15

november, 2016, från http://www.tidningenkarriar.se/portrattet1/amanda-lundeteg- ar-basta-bossen/

Blomqvist, M., & Eriksson, K. (2011). Media constructions of gender in ICT work. I T. Krijnen, C. Alvares, & S. van Bauwel (Red). Gendered transformations - theory and

practises on gender and media. Bristol: Intellect .

Collier, D. (1993). The comparative method. In A. Finifter (Red.), Political science: The state

of the discipline (s.105-119). Washington D.C: American Political Science Association.

Conradson, B., & Rundquist, A. (1997). Karriärkvinnan - myt och verklighet ur etnologiskt

perspektiv. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Dahlerup, D., & Freidenvall, L. (2008). Kvotering. Stockholm: SNS förlag.

Ds departementsserien 2016:32. Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser. Stockholm: Justitiedepartementet

Dyer, R. (2002). The matter of images. London: Routledge

Edström, M., & Jacobsson, J. (2015). Räkna med kvinnor - Global media monitoring project

2015. Nationell rapport Sverige. Göteborg: Göteborg universitet.

Ellström, P-E. (1992) Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Problem, begrepp och

teoretiska perspektiv. Stockholm: Publica/Norstedts Juridik AB

51

Fairclough, N., & Wodak, R. (1997). Critical discourse analysis. I T. van Dijk (Red.),

Discourse as social interaction. (258-285). London: Sage.

Foucault, M. (1972) The archeology of knowledge. London: Routledge.

Gripsrud, J. (2011) Mediekultur mediesamhälle (3. uppl.). Göteborg: Daidalos. Göransson, A. (Red.). (2007). Maktens kön. Nora: Nya Doxa.

Hall, S., Evans, J., & Nixon, S. (2013). Representation. London: SAGE publications .

Halliday, M. A. K. (1978). Language as social semiotic, the social interpretation of language

and meaning. London: Edward Arnold.

Hansen, A., & Machin, D. (2013). Media and communication research methods. Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Hirdman, Y. (1988) Genussystemet - reflektioner kring kvinnors sociala underordning.

Kvinnovetenskaplig tidskrift, 3, 49-63.

Hirdman, Y. (2003). Genus - Om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber AB. Högskoleverket. (2008). Kvinnor och män i högskolan. Högskoleverkets rapportserie

2008:20.

Illeris, K. (2013). Kompetens: [vad, varför, hur]. Lund: Studentlitteratur

Jusek. (u.å.). Juseks politik. Hämtad 24 januari, 2017, från https://www.jusek.se/Sa-tycker- vi/Juseks-politik/

Karriär. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 7 november, 2016, från http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/karriär

Karriär. (2016). Om oss. Hämtad 16 november, 2016, från http://www.tidningenkarriar.se/start/Om-oss/

L Collins, R. (2011). Content analysis of gender roles in media: where are we now and where should we go? Sex roles - a journal of research, 290-298.

Lindelöw, M. (2016). Kompetensbaserad personalstrategi. (2. Uppl.). Stockholm: Natur och kultur.

Moss Kanter, R. (1993). Men and women of the corporation. New York: Basic Books. Schudson, M. (2003) The sociology of news. New York: W.W. Norton & Company, Inc SOU 2014:81. Yrke, karriär och lön – kvinnors och mäns olika villkor på den svenska

52

Statistiska centralbyrån. (2013). Kvinnor och män i näringslivet 2013. Hämtad 6 november, 2016, från http://www.scb.se/Statistik/_Publikationer/LE0201_2013A01_BR_ LE0201BR1301.pdf.

Statistiska centralbyrån. (2015). Utbildningsstatistisk årsbok 2015. Örebro: SCB, enheten för statistik om utbildning och arbete.

Storm, U. (2016). Marika brinner för de utsatta. Karriär, 12 februari. Hämtad 15 november, 2016, från http://www.tidningenkarriar.se/Portrattet1/Marika-brinner-for-de-utsatta/ Storm, U. (2016). Sunita vill vara romernas röst. Karriär, 5 oktober. Hämtad 15 november,

2016, från http://www.tidningenkarriar.se/portrattet1/sunita-vill-vara-romernas-rost/ Storm, U. (2016). Född till ledare. Karriär, 18 maj. Hämtad 15 november, 2016, från

http://www.tidningenkarriar.se/portrattet1/fodd-till-ledare/

Storm, U. (2015). Leif Silbersky är fortfarande outtröttlig. Karriär, 10 december. Hämtad 15 november, 2016, från från http://www.tidningenkarriar.se/Portrattet1/leif-silbersky- ar-fortfarande-outtrottlig/

Storm, U. (2016). Johan fann utmaningen bakom muren. Karriär, 20 april. Hämtad 15 november, 2016, från från http://www.tidningenkarriar.se/Portrattet1/Johan-fann- utmaningen-bakom-muren/

Strömbäck, J. (2009) Makt, medier och samhälle. Stockholm: SNS Förlag.

T. Hall, D. (2002). Careers In and Out of Organizations. London: SAGE.

Van Dijk, T.A. (1993). Principles of critical discourse analysis. Discourse & society, 4, 249- 283.

Wodak, R., & Meyer, M. (2001). Methods of Critical Discourse Analysis. London: SAGE Publications.

Zulkifli, C. N. (2015). The construction of career women in Cleo: critical discourse analysis.

53

Bilagor

54

Bilaga 2, Kompetenser inom Lindelöws kompetensmodell

förmågor

Sociala färdigheter Ledarskapsförmågor Intellektuella färdigheter Personlig mognad Integritet Självständighet Initiativtagande Självgående Flexibel Stabil Mål- och resultatorienterad Prestationsorienterad Energisk Uthållig Samarbetsförmåga Relationsskapande Empatisk förmåga Muntlig kommunikation Pedagogisk insikt Lojal Serviceinriktad Övertygande Kulturell medvetenhet Ledarskap Tydlig Ekonomisk medvetenhet Strategisk Omdöme Helhetssyn Beslutsam Strukturerad Kvalitetsmedveten Kreativ Specialistkunskap Problemlösande analysförmåga Numerisk analytisk förmåga Språklig analytisk förmåga