Det finns stor utvecklingspotential inom APD-planering och det handlar om vilken motivation det finns för utveckling och vilken nytta det ger, kontra resurser som krävs. I början av studien fanns en tanke att skapa en femte dimension till APD-planen. Skulle en sådan faktor tilläggas kan en reflektion göras över vilka kostnader som är nödvändiga eller ej inom produktionen. Genom att tydligt se vilken aktivitet i tidsplanen kostnaden är kopplad till, blir det mer överskådligt vad kostnaderna står för. Detta kan i sin tur ge mer kreativa lösningar och en tankeställare om arbetssättet är det mest effektiva, både för kostnad och tid.
Möjligheter att visualisera marken är också en parameter som kan utvecklas. Vid tomter med mycket höjdskillnader och tät bebyggelse kan 3D-skanning med hjälp av drönare vara ett alternativ vid svårbyggda områden. Det nya sjukhusområdet i Malmö arbetar med en sådan metod och en 3D skanning utförs en gång i månaden för att kunna hålla högre precision över byggarbetet.
Det bör även begrundas att bygga upp ett komplett 3D-bibliotek med de objekt som skall eller vanligtvis förekommer i en APD-plan. Även göra objekten dynamiska i så stor utsträckning som möjligt för att kunna effektivisera modellerandet.
Det går återigen att reflektera huruvida datorprogrammen som valts är optimala. Användarvänligheten har varit i fokus vilket gjort att datorprogrammet Revit har valts bort. Dock kan det finnas andra möjligheter med Revit till APD-planering som inte har studerats. Inom projekteringsfasen är det vanligt att Revit används för att upprätta ritningar och 3D- modeller över bygganden. Detta gör att modellerna går att tillgå betydligt mer information än vad som skapas i SketchUp. I själva verket sätter bara fantasin gränser för vad det som går att göra.
45 Vidare studier kring ämnet skulle kunna vara:
• En studie som undersöker olika datorprogram och gör programanalys kring APD-planer i 4/5-D för att kunna hitta ett optimalt verktyg.
• En studie som preciserar all information som bör presenteras i en APD-plan för att kunna skapa en standardiserad APD-plan.
• En studie kring implementeringsstrategier i hur digitala verktyg likt dynamisk APD- plan i 4D skall implementeras.
• Fallstudie som tillämpar arbetsmetoden på ett byggprojekt och på så sätt undersöker dess för- och nackdelar på ett verkligt fall. På så sätt, med högre validitet, diskutera nyttan kring dynamiska APD-planer i 4D.
• En studie i hur ett objekt-bibliotek bör se ut samt vilka objekt som skall vara med och hur dessa skall vara uppbyggda.
46
8 Slutsats
Ansatsen i studien har varit att undersöka potentialen i APD-planer som ett led i den industriella och digitala utvecklingen. Detta för att kunna nyttja APD-planen som ett verktyg för att kvalitetssäkra produktionen i form av god säkerhet och logistik. Tillvägagångssättet var först att ta reda på i vilken utsträckning och hur planen används av diverse aktörer idag, för att sedan kunna utveckla en metod för framtagandet av dynamisk APD-plan i 4D där fokus legat på lättillgänglighet.
Studien visar att för stora projekt används APD-planen dagligen i byggstyrningen medan i mindre industriella bostadsprojekt används den inte fullt ut. Dessutom återfinns problem i information hur arbetet med APD-planen skall användas, vilket ger en stor spridning i hur planen planeras och används. Slutsats har gjorts att i mindre, industriella bostadsprojekt är det färre arbetare på byggarbetsplatsen gentemot större projekt och de anses ha mer förståelse över byggarbetsplatsen, vilket ger utslag av falsk säkerhet. Om det blir fel och problem uppstår tolkas dessa av arbetarna inte vara särskilt allvarliga. Om de uppkomna problemen kan synliggöras och arbetas med, skapas en bättre och effektivare arbetsplats. Detta har varit fokus i utgångspunkten för de två presenterade arbetsprocesserna i rapporten.
Att APD-planen inte används mer antas vara för dess opedagogiska sätt att presentera arbetsplatsen. Genom att visualisera arbetsplatsen i ytterligare en eller två dimensioner och arbeta i rätt skala med objekt i verklig storlek, skapas en helt annan förståelse för arbetsplatsen. Det går lättare att identifiera risker och problem som kan komma att uppstå och reflektera över frågor som ”– Kommer lastbilen verkligen kunna göra en U-sväng här?”. När den typen av frågor kan diskuteras redan i planeringsstadiet kan alternativa lösningar vara möjliga. I stället för att lastbilen får backa och vända på byggarbetsplatsen kan man ansöka om att få använda grannens tomt. Därför anses nyttan med att göra upp planen i tre dimensioner väldigt stor. Det som den fjärde dimensionen har tillfört i det hela är att kunna identifiera hur flöden sker på arbetsplatsen. Om inte alltid, så vid vissa tillfällen, kommer arbetsplatsen ha brist på plats för material och logistik. Går även detta att identifiera i tidigt stadie kan logistiken anpassas. Utifrån detta har två arbetsprocesser arbetats fram och testats för att uppföra APD-planer i 4D. Båda två har utgått från en egenkomponerad SketchUp-modell som först har beskrivits. Denna modell är skapad dels utifrån den tidigare APD-planen i 2D samt från inhämtning av empiri via platsbesök och intervjuer. Modellen har skapats med den detaljnivå som ansetts rimlig för att kunna identifiera arbetsplatsen säkerhet och logistik. Denna 3D-modell har sedan utvecklats till två olika 4D-modeller. Den första dynamiska APD-planen i 4D gjordes med hjälp av befintligt tidschema som gjorts i programmet ASTA Powerproject och simuleringen gjordes i programmet Navisworks. Den stora fördelen i denna metod är att tidslinjen blir kontinuerlig och arbetsplatsen visualiseras utifrån den tänkta tidplanen. Nackdelen är att många viktiga detaljer uteblir i form av symboler och dylikt, dessutom skall ett nytt program användas, vilket är en stor tröskel att komma över. I den andra manuella APD-planen i 4D som presenterats användes enkom programmet SketchUp, där scener skapades över informativa och/eller kritiska tidpunkter. Fördelen med denna metod är att kunna belysa viktig information och kritiska skeden, samt att både 3D-modellen och 4D-modellen görs i samma program. Dessutom tillkommer fördelen att vid diskussion under produktionen om var arbete skall göras eller var levererat god skall placeras, så finns redan en tanke kring detta varvid modellen kan visas direkt vid de berörda punkterna. Nackdelen är att allt behövs göras manuellt, personen som gör planeringen måste ha full kontroll på vad som händer och när.
47
Till slut konstateras att den nytta som uppkommer med dynamiska APD-planer i 4D handlar om att i tidigt skede åskådliggöra problem och risker som kan tänkas uppkomma i produktionen, vilket är APD-planens stora uppgift. Men att det på ett lättare och behändigare sätt går att visualisera området med hjälp av modellen.
48
Referenser
Andayesh, M. & Sadeghpour, F., 2014. The time dimension in site layout planning. Automation
in construction, 4 maj, pp. 129-139.
Anon., n.d. s.l.:s.n.
Armstrong, G. & Gilge, C., 2017. Make it, or break it. Reimagining governance, people and
technology in the constuction industry, s.l.: KPMG international.
Berg, E., 2017. APD-skedesplanering. [Internt material]. Stockholm: Skanska.
BIM Alliance sweden, u.å. BIM alliance. [Online]
Available at: http://www.bimalliance.se/vad-aer-bim/
[Accessed 14 05 2018].
Bluebeam, 2018. Ta kontroll över komplexa byggarbetsplatser. [Online] Available at: https://www.bluebeam.com/se/solutions/site-logistics [Accessed 22 05 2018].
BoKlok, 2017a. APD-plan. [internt material]. Malmö: BoKlok.
BoKlok, 2017b. Produktionstidplan, Plogen. [internt material]. Malmö: BoKlok.
Boklok, 2017. Områdesbilder. [Online]
Available at: http://www.boklok.se/
[Accessed 05 03 2018].
Bosch-Sijtsema, P., Isaksson, A., Lennartsson, M. & Linderoth, H. C., 2017. Barriers and facilitators for BIM use among Swedish medium-sized contractors - "We wait until someone tells us to use it". Visualization in engineering, 21 mars, 5(3), pp. 1-12.
Boverket, 2009. Effektiv logistik i ennerstadsprojekt - En studie av MKB fastighets AB
förbättringsarbete, Karlskrona: Boverket.
Dawood, N. & Sikka, S., 2008. Measuring the effectiveness of 4D planning as a valuable communication tool. Journal of information technology in construction, December, 13(Special issue: Virtual and augmented reality in design and construction), pp. 620-636.
Eastman, C., Teicholz, P., Sacks, R. & Kathleen, L., 2011. Bim Handbook: A guide to building
information modeling for owners, managers, designers, engineers and contractors. 2., [rev.]
uppl. ed. Hooboken, New Jersey: John Wiley & Sons.
Ek, M., 2008. Effektivisering av arbetsplatslogistik - En fallstudie vid NCC construction
49
Fernandez-Solis, J. L. et al., 2012. Survey of motivations, benefits, and implementation challanges of last planner system users. Journal of construction engineering and management, 139(4), pp. 354-360.
Granath, S. & Mörk, A., 2015. Utvärdering av BIM som arbetsmetod i anläggningsbranschen, Karlstad: Karlstads universitet.
Granroth, M., 2011. BIM - Byggnadsinformationsmodellering: orientering i en modern
arbetsmetod: lärobok, Stockholm: Kungliga tekniska höskolan.
Gustafsson, F. & Schultz, M., 2010. APD-planen för ett ökat logistikmedvetande, Lund: Lunds tekniska högskola.
Hamon, E. & Jarebrant, C., 2007. Effektivt byggande - utmana dina processer!: resurseffektiva
tankesätt och principer - en introduktion till Lean i byggandet. Mölndal: IVF Industriforskning.
Hansson, F., 1999. Materialadministration med datorstöd i byggprocessen. Lund: Avd. för byggnadsekonomi, Lunds tekniska höskola.
Hellqvist, E., Josephson, P.-E., Forsberg, A. & Reich, H., 2009. Fyra röster om vägen till en
lönsammare byggprocess. Stockholm, AB Svensk Byggtjänst.
Holme, I. M. & Solvang, B. K., 1997. Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa
metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. ed. Lund: Studentlitteratur.
Jacobsson, M. & Linderoth, H., 2012. User perceptions of ICT impacts in Swedish construction companies: `it´s fine, just as it is´. Construction management and economics, 10 Maj, 30(5), pp. 339-357.
Jeppsson, u.å. Autodesk Navisworks 2012. [Online]
Available at: http://www.jeppsson.se/Autodesk-Navisworks.htm [Accessed 15 04 2018].
Josephson, P.-E. & Saukkoriipi, L., 2005. Slöseri i byggprojekt. Behov av förändrat synsätt., Göteborg: Sveriges Byggindustrier.
Josephson, P.-E. & Saukkoriipi, L., 2009. 31 rekomendationer för ökad lönsamhet i byggandet
- att minska slöserier!, Göteborg: Chalmers tekniska högskola.
Lidelöw, H., Stehn, L., Lessing, J. & Engström, D., 2015. Industriellt husbyggande. 1,. uppl. ed. Lund: Studentlitteratur.
Linderoth, H., 2015. When visions meet the pragmatic practice: Follow the instituional logicor
personal benefits?. Nottingham, University of Nottingham, pp. 1145-1154.
Modig, N. & Åhlström, P., 2012. Detta är lean: lösningen på effektivitetsparadoxen. 2., uppl. ed. Stockholm: Stockholm School of Economics.
Nohrstedt, L., 2014. Sverige är bäst i världen på industriellt byggande. NyTeknik, 24 September. Nordstrand, U., 2008. Byggprocessen. 4., [rev.] uppl. ed. Stockholm: Liber.
50
Nordstrand, U. & Révai, E., 2002. Byggstyrning. 3., uppl. ed. Stockholm: Liber.
Patel, R. & Tebelius, U., 1987. Grundbok i forskningsmetodik kvalitativt och kvantitativt. Lund: Studentlitteratur.
Révai, E., 2012. Byggstyrning. 4., [uök. och omarb.] uppl. ed. Stockholm: Liber.
Sketchupschool, u.å. Sketchupschool. [Online]
Available at: https://www.sketchupschool.com/sketchup
[Accessed 14 05 2018].
Sveriges byggindustrier, 2017. Nordisk byggkonjunktur 2017-2018, s.l.: Sveriges Byggindustrier.
Tommelein, I. & Zoeuin, P., 1993. Interactive dynamic layout planning. J. Contr. Eng. Manage, 2(119), pp. 266-287.