Förslag till vidare studier

Denna studie har belyst hur svenska skiddestinationer arbetar för att skapa attraktivitet i samband med konkurrenskraft och tillgänglighet. Genom att enbart intervjua informanter i destinationens organisation ger det en sida av ämnet. En rekommendation för vidare studier är att vända studien och genomföra antingen eller kvalitativ- eller kvantitativ studie från besökarens perspektiv. Vad de anser skapar attraktivitet på en skiddestination och hur tillgänglighet påverkar valet av destination. Andra intressanta studieområden inom ämnet hade varit att genomföra en jämförande studie mellan svenska skiddestinationer och skiddestinationer i andra länder, exempelvis Alp-regionen. Detta med syfte att jämföra hur de arbetar för att attrahera svenska och utländska besökare, om de ter sig på olika sätt i olika länder eller regioner.

Sammanfattning

Bakgrunden till studien baserades på avsaknaden på kvalitativa studier som fokuserar på destinationens perspektiv i fråga, kring att attrahera besökare och vilka faktorer som spelar in i skapandet av en stark och konkurrenskraftig destination. Således blev studiens syfte, avgränsat på fyra destinationer som erbjuder alpin utförsåkning, att undersöka hur de arbetar för att skapa en konkurrenskraftig destination där dess besökare väljer att återkomma. Syftet besvarades genom frågeställningar som behandlade ämnet attraktivitet och hur skiddestinationer arbetar med det, samt vad de själv anser är dess konkurrensfördelar. Studien genomfördes utifrån semistrukturerade informantintervjuer och stod för den empiriska datainsamlingen. Litteraturstudie gav förståelse kring vad som tidigare studerats inom ämnet och de specifika kategorierna studien behandlar, samt la grund till det teoretiska ramverket.

Empirin analyserades utifrån en tematisk analys.

Resultatet visar att tillgänglighet till en destination påverkar vilken typ av turist som besöker platsen, alla destinationer utom 1 nåddes via bil, eller buss under vissa dagar och perioder. Det bidrog till att många barnfamiljer med bil sökte sig till destinationer där bil var det smidigaste transportmedlet. Vilket var ett önskvärt segment, dock ville de flesta destinationer skapa attraktivitet för fler segment än det, många av destinationerna i studie såg aktiva pensionärer som ett attraktivt segment för framtida målgrupper. Hälften av informanterna ansåg att tillgängligheten spelade stor roll i framtida utveckling för att attrahera nya besökare. Konkurrensfördelar kan i denna studie ses ur olika perspektiv, dock var samtliga destinationer tydliga kring vad de ansåg sig vara konkurrenskraftigt på dess egna plats. Exempel på det är prisläge, klimat, familjär stämning och att turister vet vad de kan förvänta sig av besöket. Sommarturismen har ökat på samtliga destinationer och attraherar nya besökare under andra perioder av året, vilket bidrar till en hållbar utveckling av platser där överbefolkning ej sker i detta stadie. Destinationerna tjänar dock mer pengar och kan utöka aktiviteter och aktörer på plats. Ett av de viktigaste resultaten från studien är hur olika besökare påverkar destinationen och i vilken riktning de väljer att gå i utvecklingen. Många av de tillfrågade informanterna menade på att lojalitet är i många fall en avgörande del i utökning av besöksantal.

Studien har avslutningsvis knutit an resultatet från empirin, trots en bred studie med många aspekter, med det teoretiska ramverket och gett en bild av hur teorin och praktiken passar ihop där de olika faktorerna skapar en förståelse kring vad som skapar attraktivitet på en destination. Studiens resultat öppnar upp för diskussion ur många fler synpunkter än det som behandlats i denna studie, som inte haft utrymme på grund av studiens avgränsning.

Referenser

Almeida-Santana, A., & Moreno-Gil, S. (2018). Understanding tourism loyalty:

Horizontal vs. destination loyalty. Tourism Management, 65, 245-255. Doi:

10.1016/j.tourman.2017.10.011.

Aronsson, L. (2011). Platsen är grunden för destinationen. I M. Bohlin, J. Elbe (Red.), Utveckla Turistdestinationer (s. 107–123). Malmö: Liber AB.

Barney, J. (1991). Firm Resources and Sustained Competitive Advantage.

Journals of Management, 17(1), 99-120. Doi: 10.1177/014920639101700108 Braun, V. & Clarke, V. 2006. Using Thematic Analysis in Psychology.

Qualitative Research in Psychology, 3(2), 77–101.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Crouch, G, I., Ritchie, J, R, B. (1999). Tourism, Competitiveness, and Societal Prosperity. Journal of Business Research, 44(3), 137-152. Doi: 10.1016/S0148-2963(97)00196-3

Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (3., rev. och uppdaterade uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Evren, S., & Kozak, N. (2018). Competitive positioning of winter tourism destinations: A comparative analysis of demand and supply sides perspectives-cases from turkey. Journal of Destination Marketing and Management, 1-11. Doi:

10.1016/j.jdmm.2018.01.009

Falk, M. (2010). A dynamic panel data analysis of snow depth and winter tourism.

Tourism Management, 31(6), 912-924.

Fredman, P., & Heberlein, T. A. (2005). Visits to the Swedish mountains:

Constraints and motivations. Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism, 5(3), 177-192. Doi: 10.1080/15022250500266583

Fyall, A., Garrod, B., Wang, Y. (2012). Destination collaboration: A critical review of theoretical approaches to a multi-dimensional phenomenon. Journal of Destination Marketing & Management, 1 (1-2), 10-26. Doi:

10.1016/j.jdmm.2012.10.002

Godde, P.M., Price, M.F. & Zimmerman, F.M. (Ed.). (2000). Tourism and Development in Mountain Regions [Elektronisk resurs]. Wallingford: CABI.

Gursoy, D., Chen, J. S., & Chi, C. G. (2014). Theoretical examination of destination loyalty Formation. International Journal of Contemporary Hospitality Management, 26(6), 809-827.

Hall, C.M. (2005). Tourism: rethinking the social science of mobility. Harlow:

Pearson/Prentice Hall.

Hallmann, K., Mueller, S., & Peters, M. (2015). The assessment of competitiveness: The case of three alpine winter sports destinations. Tourism Analysis, 20(6), 677–687. Doi: 10.3727/108354215X14464845878110

Henna, K., Laukkanen, T., Komppula, R. (2011). Using ski destination choice criteria to segment Finnish ski resort customers. Tourism Management 32(5), 1096–1105. Doi: 10.1016/j.tourman.2010.09.010

Hinch, T. & Higham, J.E.S. (2011). Sport tourism development. (2nd ed.) Bristol:

Channel View Publications.

Hudson, S. (2000). The segmentation of potential tourists: Constraint differences between men and women. Journal of Travel Research, 38(4), 363–368. Doi:

10.1177/004728750003800404

Kim, S., Lee, J., & Shin, K. (2015). The impact of project management assets on the VRIO characteristics of PM process for competitive advantage. International Journal of Productivity and Quality Management, 15(2), 153–168. Doi:

10.1504/IJPQM.2015.067760

Lau, A, L, S., Mckercher, B. (2004). Exploration versus Acquisition: A Comparison of First-Time and Repeat Visitors. Journal of Travel Research, 42, 279–285. Doi: 10.1177/0047287503257502

Lundmark, L., Marjavaara, R & Müller, D,K. (2011). Turismen i Sverige:

branscher och aktörer. 1. uppl. Malmö: Liber

Malasevska, I., Haugom, E., & Lien, G. (2017). Modelling and forecasting alpine skier visits. Tourism Economics, 23(3), 669–679. Doi: 10.5367/te.2015.0524 McKercher, B., Denizci-Guillet, B., Ng, E. (2012). Rethinking Loyalty. Annals of Tourism Research, 39(2), 708–734. Doi: 10.1016/j.annals.2011.08.005

Pan, L., & Bao, J. (2005). Role of intervening opportunity in tourist destination development. Chinese Geographical Science, 15(4), 368–376. Doi:

10.1007/s11769-005-0027-5

Peters, M., Siller, L., & Matzler, K. (2011). The resource-based and the market-based approaches to cultural tourism in alpine destinations. Journal of Sustainable Tourism, 19(7), 877–893. Doi: 10.1080/09669582.2010.547198

Pike, S., Page, S. (2014). Destination Marketing Organizations and destination marketing: A narrative analysis of the literature. Tourism Management, 41, 202–

227. Doi: 10.1016/j.tourman.2013.09.009

Porter, M.E. (1998). Clusters and the new economics of competition. Harvard Business Review, 76 (6), 73–93.

Richins, Johnsen & Hull. (2016). Overview of Mountain Tourism: Substantive Nature, Historical Context, Areas of Focus. In H. Richins, J. S. Hull (Ed.), Mountain Tourism: Experiences, Communities, Environments and Sustainable Futures. (Sid 1–12). Wallingford: CABI

Ritchie, B, J, R., Crouch, G, I. (2000). The competitive destination: A sustainability perspective. Tourism Management, 21, 1–7. Doi: 10.1016/S0261-5177(99)00093-X

Robinson, G.M. (1998). Methods and Techniques in Human Geography. John Wiley: Chichester.

SkiStar. (2018). Ökad tillgänglighet till Åre. Hämtad 2018-02-21, från https://www.skistar.com/sv/Are/Om-Are/Nyheter/okad-tillganglighet/

Stouffer, S, A. (1940). Intervening Opportunities: A Theory Relating Mobility and Distance. American Sociological Association, 5(6), 845–867.

10.2307/2084520

Svenning, C. (2003). Metodboken: samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling: klassiska och nya metoder i informationssamhället: källkritik på Internet. Eslöv: Lorentz.

Svenska skidanläggningars organisation. (2018). Fakta om SLAO. Hämtad 2018-02-09, från http://slao.se/fakta/

Svenska skidanläggningars organisation. (2017). Branschrapport 2016–2017.

Hämtad 2018-02-12, från http://slao.se/content/uploads/2017/07/Branschrapport-2017-l%C3%A5guppl%C3%B6st.pdf

Vanat, L. (2017). Overview of the key industry figures for ski resorts.

International Report on Snow & Mountain Tourism, 9, 1-204.

Yi, X., Fu, X., Jin, W., & Okumus, F. (2018). Constructing a model of exhibition attachment: Motivation, attachment, and loyalty. Tourism Management, 65, 224-236. Doi: 10.1016/j.tourman.2017.10.006

Bilaga

Intervjufrågor till alla deltagande informanter, specifika följdfrågor är exkluderade då det varierade utifrån intervju samt vilket ämne informanten valde att prata om.

● Kan du berätta om din roll på destinationen?

● Hur är er organisation uppbyggd och vilka fattar beslut kring destinationens utveckling?

● Vilken är er främsta målgrupp och varifrån kommer majoriteten av era besökare?

● Vad anser du är er största konkurrensfördel som differentierar er från konkurrenter?

● Varför tror du att turister väljer att besöka just ... i valet av semesterdestination? och väljer att återkomma?

● Hur arbetar ni för att öka attraktiviteten till ...?

● Vad anser ni att ni behöver jobba vidare med för att nå nya höjder i besöksantal? (tillgång på snö, antal nedfarter, prisläge, kringliggande faktorer eller tillgänglighet till destinationen?)

- Hur arbetar ni med att uppnå era mål?

● Påverkas ni av vad konkurrenter inom branschen gör, när det kommer till investeringar eller innovationer?

- Arbetar ni kontinuerligt med att förbättra upplevelsen på destinationen?

● Hur ser tillgängligheten ut till …?

- Påverkar det er målgrupp och vilka som besöker er destination tror du?

- Tror du att er attraktivitet hade sett annorlunda ut med andra transportmöjligheter?

● Tror du att ökad tillgänglighet till destinationer fungerar som en bidragande faktor till ökad attraktivitet? Eller kommer besökare ändå?

● Lojalitet till besökare, hur anser ni att det ser ut och byggs upp?

● Om vi fortsätter på lojaliteten, om den skulle baseras på närhetsprincipen och att fler av dem som besöker er bor i närheten, hur viktigt är det då att arbeta med ökad konkurrenskraft? Om de återkommer ändå?

● När besökaren återvänder hemåt efter besöket, arbetar ni på något sätt då med att försäkra er kring kundens upplevelse för vidare utveckling?

exempelvis genom enkät.