I studien framkom att den lokala förankringen av diskursen är viktigare än att följa universella riktlinjer. Men intervjustudien identifierade en avsaknad av verktyg genom vilka planerarkåren kan praktisera diskursen. Med bakgrund av det vore det intressant att göra en kartläggning och jämförelse av hur Sveriges kommuner arbetar med feministisk stadsplanering och jämställdhetsintegrering av planeringsprocessen. En sådan sammanställning skulle kunna fungera som en feministisk
57
Referenser
Ahrne, Göran och Svensson, Peter. 2011. Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Altheide, D. L. 1996. Qualitative Media Analysis. Thousand Oaks: Sage Publications Andersdotter, E. F. u.å. #UrbanGirlsMovement. Global Utmaning.
https://www.globalutmaning.se/urbangirlsmovement/ Ardell, P. 2016. Detta är feministisk stadsplanering. KTH. https://www.kth.se/blogs/reaktion/tag/feministisk-stadsplanering/
Bellander, G. 2005. BLANDSTADEN ett planeringskoncept för en hållbar bebyggelseutveckling? Boverket. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2005/blandstaden.pdf Berg, G. 2003. Att förstå skolan. En teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, G & Boréus, K. 2005. Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur.
Boverket. 2010a. Plats för trygghet – Inspiration för stadsutveckling. Boverket.
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/plats_for_trygghet.pdf Boverket. 2010b. Vidga vyerna – Planeringsmetoder för trygghet och jämställdhet. Boverket. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2010/vidga-vyerna.pdf
Boverket. 2017. Jämställdhet ger plats för fler. Boverket. https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/kampanjer/jamstalldhet-ger-plats-for-fler/
Boverket. 2018a. Jämställdhet i samhällsplaneringen. Boverket.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/nationella-mal-for-planering/jamstalldhet-i-samhallsplaneringen/
Boverket. 2018b. Jämställda offentliga miljöer – lärdomar från 24 projekt. Boverket. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/jamstallda-offentliga-miljoer--lardomar-fran-24-projekt/
Bronstein, Carolyn. 2005. Representing the third wave: mainstream print media framing of a new feminist movement', Journalism & mass communication quarterly. 4: 783-803.
https://doi.org/10.1177%2F107769900508200403
BRÅ. 2012. NTU 2011 Om utsatthet, trygghet och förtroende. Brottsförebygganderådet.
https://www.bra.se/download/18.65a2909f135a9f5a1cb80004059/1371914736774/2012_2_ntu2011.p df
Burton, Elizabeth och Mitchell, Lynne. 2006. Inclusive urban design, streets for life. Oxford: Elsevier. E-bok.
58
Butler, Judith. 2005. Könet brinner. Stockholm: Natur och kultur.
Butler, Judith. 1990. Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion. Göteborg: Bokförlaget Daidaolos AB.
Butler, Judith. 1995. Feminist contentions: a philosophical exchange. Contingent Foundations: Feminism and the Question of “Postmodernism”. New York: Routledge.
Dalen, Monica. 2011. Intervju som metod. 4 red. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Denscombe, Martyn. 2009. Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.
Denscombe, Martyn. 2010. The Good Research Guide. 4 red. Berkshire: McGraw Hill. SFS 2008:567. Diskrimineringslag.
Ericsson, M. et al. 2017. Feministisk stadsplanering ska göra Stockholms kvinnor tryggare. Dagens arena. http://www.dagensarena.se/opinion/feministisk-stadsplanering-ska-gora-stockholms-kvinnor-tryggare/
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. 2004. Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik
Faludi, S. 1992. Backlash: kriget mot kvinnorna. Stockholm: Norstedt. Feministisk litteratur. [u.å.]. Nationalencyklopedin.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/feministisk-litteratur
Fenster, T. 2005. Gender and the city: The different formations of belonging. Journal of Gender Studies. (14): 217–231.https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09589230500264109
Feminism. [u.å.]. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/feminism Friberg, T & Larsson, A. 2002. Steg framåt Strategier och villkor för att förverkliga genusperspektivet i översiktlig planering. Lund: Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi
Genus. [u.å.]. Nationalencyklopedin.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/genus
Harris, N et al. 2015. The Routledge Handbook of Planning Research Methods. New York: Routledge Hodder, I. 1994. The Interpretation of Documents and Material Culture. Handbook of Qualitative Research. 393–402. London: Sage Publications.
Hult, M. 2014. Män styr städers utformning. KTH. https://www.kth.se/abe/om-skolan/news/man-styr-staders-utformning-1.485812
59 Intersektionalitet. [u.å.]. Nationalencyklopedin.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intersektionalitet Johnston-Zimmerman, K. 2017. Urban Planning Has a Sexism Problem. Next City. https://nextcity.org/features/view/urban-planning-sexism-problem
Judith Butler. [u.å.]. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/judith-butler
Juntti, G. 2017. Stadsplanering på lika villkor. Fastighetstidningen. https://fastighetstidningen.se/stadsplanering-pa-lika-villkor/ Jämlikhet. [u.å.]. Nationalencyklopedin.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4mlikhet Jämställdhet. [u.å.]. Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jämställdhet
Jämställdhetsmyndigheten. 2018. Jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsmyndigheten. https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/jamstalldhetsintegrering/jamstalldhetsintegrering Kennedy, M. 1982. Mot återupptäckta 'feminina' principer inom arkitektur och planering.
Kvinnovetenskaplig tidskrift. (1): 48-55. Lund: Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i Lund
Kitchin, R & Tate, N. 2000. Conducting Research in Human Geography: theory, methodology and practice. New Jersey: Prentice Hall
Kvinnans historia. [u.å.]. Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kvinnans-historia Kvinnoenmancipation. [u.å.]. Nationalencyklopedin.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kvinnoemancipation Kvinnorörelse. [u.å.]. Nationalencyklopedin.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kvinnor%C3%B6relse/f%C3%B6rsta-v%C3%A5gens-kvinnor%C3%B6relse
Kvale, S. & Brinkmann, S. 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. Lantz, A., 2013. Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Larsson, A. 2002. Gender Perspectives in Housing and Planning. Lund: Lund University Publications.
Larsson, A. 2006. Makten över rummet: Om genusvetenskap i samhällsplaneringen.
Kvinnovetenskaplig tidskrift. (2-3): 29-47. Göteborg: Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori. ISSN 0348-8365
60
Larsson, A & Jalakas, A. 2008. Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv. Stockholm: SNS Förlag.
Larsson, A & Jalakas, A. 2014. Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv. Lund: Studentlitteratur AB. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:833931/FULLTEXT01.pdf
Listerborn, C. 2002. Trygg stad: diskurser om kvinnors rädsla i forskning, policyutveckling och lokal praktik. Diss, Chalmers tekniska högskola.
Lykke, N. 2003. Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen. Kvinnovetenskaplig tidskrift. (1): 47-56, Lund: Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i Lund.
Merriam, S. 1994. Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Nyström, J. tont2003. Planeringens grunder: En översikt. Lund: Studentlitteratur AB. Ortiz, R. 2012. En plats för kvinnor. Nationella sekretariatet för genusforskning. https://www.genus.se/nyhet/en-plats-for-kvinnor/.
Patriarkat. [u.å.]. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/patriarkat. Postmodernism. [u.å.]. Nationalencyklopedin.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/postmodernism. Postmodern feminism. [u.å.]. Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/postmodern-feminism.
Regeringskansliet. 2017. Mer om jämställdhetspolitikens mål. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/artiklar/2017/01/mer-om-jamstalldhetspolitikens-mal/
Saegert, S. 1980. Masculine Cities and Feminine Suburbs: Polarized Ideas, Contradictory Realities. Women and the American City. (3): 91-111. Chicago: The University of Chicago Press.
Sandercock, L. 1998. Making the invisible visible: a multicultural planning history London: University of California Press
Sandercock, L. & Forsyth, A. 1992. A Gender Agenda: New Directions for Planning Theory. Journal of the American Planning Association. (1): 49-59, DOI: 10.1080/01944369208975534
Saunders, M., Lewis, P. & Thornihill, A. 2009. Research methods for business students. Harlow: Pearson Education.
Semistrukturerad. [u.å.]. Psykologilexikon.
https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=semistrukturerad SFS 2008:567. Diskrimineringslag.
61
Slevitch, L. 2011. Qualitative and quantitative methodologies compared: Ontological and
epistemological perspectives. Journal of Qualitative Assurance in Hospitality & Tourism. (1):73-81. Snyder, M. G. 1995. Feminist Theory and Planning Theory: Lessons from Feminist Epistemologies. Berkeley Planning Journal. (1): 91-106, https://doi.org/10.5070/BP310113063
Statistiska centralbyrån. [u.å.] Sök på namn – Hur många heter ...?. SCB. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/namnsok/
UN-Habitat. 2012a. Gender and Urban Planning: Issues and Trends. Nairobi: United Nations Human Settlements Programme.
UN-Habitat. 2012b. Gender Issue Guide: Urban Planning and Design. Nairobi: United Nations Human Settlements Programme.
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet, ISBN:91-7307-008-4.
Wibeck, V., 2000. Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur AB.
World Economic Forum. 2017. The Global Gender Gap Report 2017. Geneve: World Economic Forum.
Yin, R. K., 2013. Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur. Østbye, H. 2004. Metodbok för medievetenskap. Malmö: Liber ekonomi.
62
Bilagor
Bilaga A, Intervjumall 1 (Anna och Eva)
Namn: Företag: Yrkesroll:
Dessa frågor och frågeområden behandlades i båda två intervjuer. Formuleringen och ordningen har varierat utifrån hur intervjuerna har framflutit och i vissa fall har följdfrågor ställts. Likaså har en del frågor fallit bort då respondenten själv besvarat dem i förväg.
• Vad är feministisk/jämställd stadsplanering för Stockholms stad? • Varför jämställd stadsplanering och inte feministisk?
• Har det funnits en diskussion om termerna? • Har valet av begrepp påverkats av politiken? • Hur arbetar staden med jämställdhetsintegrering? • Hur integreras jämställdhetsperspektivet i planeringen?
• Mäter/undersöker ni på något vis graden av ojämställdhet i den fysiska planeringen i samband med stadsutvecklingsprojekt?
• Använder ni er av någon statistik eller styrdokument i ert arbete? Hur vägleds tjänstemännen? • Tror du att feministisk stadsplanering som metod för att skapa jämställda offentliga rum kan
identifiera perspektiv som jämställd planering inte kan? • Några frågor gällande medborgardialog:
o Hur engagerar ni olika grupper av människor att delta i tidigt skede? o Hur görs kvinnor och flickor delaktiga i medborgardialoger?
63
Bilaga B, Intervjumall 2 (Maria, Karin och Kristina)
Namn: Företag: Yrkesroll:
Dessa frågeområden behandlades i samtliga tre intervjuer. Formuleringen och ordningen har varierat utifrån hur intervjuerna har framflutit och i vissa fall har följdfrågor ställts. Likaså har en del frågor fallit bort då respondenten själv besvarat dem i förväg.
• Hur definierar du/ni feministisk stadsplanering i ert arbete?
• Vilka gruppen inkluderas i begreppet? Är begreppet feministisk exkluderande? • Finns det ett behov av att precisera begreppet?
• Är det någon skillnad mellan feministisk och jämställd stadsplanering?
• Hur kommer det sig att begreppet feministisk byts ut när det förmedlas externt? Finns det en behållning i att anpassa det efter situation?
• Hur ska feministisk stadsplanering implementeras för att skapa jämställdhet? Vad har ni för riktlinjer och metoder?
• Behövs det tydligare riktlinjer och verktyg?
• Baserar ni ert arbete på någon speciell forskning eller statistik? • Vad har den enskilde planeraren för ansvar?
• Hur skapar man som planerare inkluderande planeringsprocesser? • Bör planerarkåren jämställdhetsutvärderas, eller spelar genus ingen roll?
• Hur skapar man en kunskapsspridning om feministisk stadsplanering inom planerarkåren? • Har politiken en inverkan på diskursen och arbetet med den?
TRITA TRITA-ABE-MBT-19286