Då studien avslutades uppstod funderingar som kan vara av intresse att studera vidare. Stu- dien visade att kassaflödesmetoden används uteslutande vid värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter. Detta trots att ortsprismetoden förespråkas av IAS 40 på grund av den ökade tillförlitligheten metoden medför. Eftersom kassaflödesmetoden används i sådan utsträckning kan det vara aktuellt att undersöka om det finns ett behov av att utveckla re- gleringen kring denna metod. Detta för att stärka tillförlitligheten av denna. Vidare kan även behovet av ett nytt regelverk för länder med en mindre aktiv marknad av förvaltnings- fastigheter undersökas. Eftersom att studien indikerade att Sverige har en mindre aktiv marknad kan det existera ett behov av ett mer tillförlitligt alternativ till kassaflödesmetoden. Vidare kan det också vara av intresse att undersöka hur fastighetsbolagen värderade fastig- heterna under den senaste lågkonjunkturen. Detta för att undersöka om värderingarna av-
52
speglar marknadens uppfattning om det verkliga värdet. Om de skulle avvika kan det vara av intresse att undersöka incitamenten till avvikelsen och hur diskussionen med respektive bolags revisor fördes.
53
Källförteckning
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ me-
tod (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2008). Rapportera och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bengtsson, B. (2008). Redovisningens värderelevans- i svenska fastighetsbolag före och efter införandet av
IAS 40. Åbo: Åbo akademis förlag.
Bengtsson, B. (2009). Redovisning till verkligt värde eller redovisning till anskaffningsut- gift? Ett val mellan relevans och tillförlitlighet? The journal of the economic society of Fin-
land. 3, 113-117.
Brealy, R.A., Myers, S.C., & Allen, F. (2006). Corporate Finance. New York: McGraw-Hill. Bretten, J., & Wyatt, P. (2001). Variance in commercial property valuations for lending
purposes: an empirical study. Journal of Property Investment and Finance. 19(3), 267-288. Bryman, A., & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber ekonomi. Cosserat, G.W. (2004). Modern Auditing. Chichester: Wiley.
Deloitte. (2011). Affärsområden. Hämtad 2011-04-04, från
http://www.deloitte.com/view/sv_SE/se/om-oss/affarsomraden/index.htm Dietrich, R. J., Harris, M.S., & Muller III, K.A. (2001). The reliability of investment proper-
ty fair value estimates. Journal of Accounting & Economics. 30, 125-158. Edenhammar, H. (2002). Tuffare revisorer bättre än tuffare regler. Balans, 2, 8-10. Ekholm, B-G., & Troberg, P. (1996). En rättvisande bild definierad. Balans, 6-7, 32-36. Engström, S. (2007). Från folkvandringstid till Bokföringsnämnden. Balans, 10, 42-45. Engström, S. (2009). Bokföringsnämnden och rättvisande bild. Balans, 8-9, 40-44.
Ernst & Young. (2011a). IFRS for real estate: current issues and financial statements survey. Hämtad 2011-04-13, från
http://www.ey.com/Publication/vwLUAssets/IFRS_for_Real_Estate_2011/$FIL E/IFRS_for_Real_Estate_2011.pdf
Ernst & Young. (2011b). Snabbfakta om Ernst & Young. Hämtad 2011-04-04, från http://www.ey.com/SE/sv/Newsroom/Facts-and-figures/Press-Fakta
Europeiska Kommissionen. (2010). Grönbok, Revisionspolitik: lärdomar från krisen. Hämtad 2011-03-08, från
http://ec.europa.eu/internal_market/consultations/docs/2010/audit/green_paper _audit_sv.pdf
54
Falkman, P. (2001). Externredovisningens grundläggande värderingsproblem. Balans, 1, 22- 24.
Falkman, P. (2008). Internationellt: Ökad fokus på redovisningens kapitalteorier. Balans, 10, 41.
FAR. (2006). Revision – en praktisk beskrivning. Stockholm: FAR förlag. FAR. (2011). Om FAR. Hämtad 2011-05-12, från
http://www.far.se/portal/page?_pageid=114,340195&_dad=portal&_schema=PO RTAL
Hatch, M.J. (2002). Organisationsteori: Moderna, symboliska och postmoderna perspektiv. Lund: Stu- dentlitteratur.
Healy, P.M., & Wahlen, J.M. (1999). A review of the earnings management literature and its implications for standard setting. Accounting Horizon. 13(4), 365-383.
IFRS- volymen. (2010). Stockholm: FAR SRS Förlag.
IMF- International Monetary Fund. (2008). Chapter 3: Fair value accounting and procyclicality. Hämtad 2011-03-08, från
http://www.imf.org/external/pubs/ft/gfsr/2008/02/pdf/chap3.pdf
Institutet för värdering och Samfundet för fastighetsekonomi (2008). Fastighetsekonomisk
analys och fastighetsrätt: Fastighetsnomenklatur. Stockholm: Fastighetsnytt.
Ittner, C., Larcker, D., & Rajan, M. (1997). The choice of performance measures in annual bonus contracts. The Accounting Review. 72, 231-255.
Jacobsen, D. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsveten-
skapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Jensen, M.C., & Meckling, W.H. (1976). Theory of the Firm: Managerial Behaviour, Agency Cost and Ownership Structure. Journal of Financial Economics. 3(4), 305-360.
KPMG (2011). KPMG i korthet. Hämtad 2011-04-04, från
http://www.kpmg.com/SE/sv/vilka-vi-ar/kpmgIKorthet/Sidor/default.aspx KPMG (2011). Vad vi gör. Hämtad 2011-04-04, från http://www.kpmg.com/SE/sv/vad-
vi-gor/Sidor/default.aspx
Laux, C., & Leuz, C. (2009). The crisis of fair-value accounting: Making sense of the recent debate. Accounting, Organizations and Society. 34, 826-834.
Mallin, C.A. (2010). Corporate Governance. Oxford: Oxford University Press.
Martin, R. D., Rich, J. S., & Wilks, T. J. (2006). Auditing Fair Value Measurements: A Syn- thesis of Relevant Research. Accounting Horizons. 20(3), 287-303.
55
Merchant, K.A., & Van der Stede, W.A. (2007). Management Control Systems. Performance
Measurement, Evaluation and Incentives. New York: Prentice Hall.
Nordlund, B., & Persson, E. (2003). Redovisning av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40: Vad händer vid osäkerhet i värdebedömningar och cykliska förlopp i ekonomin?.
Balans, 4, 29-32.
Nygaard, C., & Bengtsson, L. (2002). Strategizing: en kontextuell organisationsteori. Lund: Stu- dentlitteratur.
Precht, E. (2007). Är IFRS en tickande bomb? Balans, 10, 21-24.
Sloan, R. G. (1999). Evaluating the reliability of current value estimates. Journal of Accounting
and Economics. 26, 193-200.
Smith, D. (2006). Redovisningens språk. Lund: Studentlitteratur.
Sundgren, S., Nilsson, H., & Nilsson, S. (2009). INTERNATIONELL REDOVISNING
TEORI OCH PRAXIS. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, P-G., & Starrin, B. (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlittera- tur.
Thinggaard, F., & Nilsson, S-A. (2007). Verkligt värde vid första redovisningstillfället? Ba-
lans, 3, 41-44.
Thurén, T. (2005). Källkritik. Stockholm: Liber AB.
56
Bilaga 1 – Intervjuguide
Allmänt
Hur länge har du arbetat som auktoriserad revisor, samt med verkligt värde?
Kan du ge exempel på de fastighetsbolag du arbetar med som redovisar sina förvaltnings- fastigheter till verkligt värde?
Värderingsmetod
Vilka värderingsmetoder använder fastighetsbolagen? (Ortsprismetoden, värderingsmodell eller annan)
Intern värdering
Vilka fördelar ser du med det? Vilka nackdelar ser du med det?
Extern värdering
Vilka fördelar ser du med det? Vilka nackdelar ser du med det?
Revisorns roll
Hur granskar ni värderingsprocessen? (insamlandet av revisionsbevis, bedömning av anta- ganden etcetera)
Tar ni hjälp av en värderingsexpert i samband med granskningen? Om ja, när? Varför? Uppfattar ni att granskningen av de finansiella rapporterna har påverkats av att företag re- dovisar till verkligt värde av förvaltningsfastigheter? I så fall, på vilket sätt?
Händer det att fastighetsbolag felberäknar sina förvaltningsfastigheter? Vad beror en felberäkning oftast på?
Vad händer om ni upptäcker att värderingen är under – eller övervärderad? Finns det någon ”acceptansnivå” inom vilken en värdering får hamna?
Verkligt värde
Vilka fördelar finns det med att företag värderar förvaltningsfastigheter till verkligt värde? Vilka nackdelar finns det?
57
Rättvisande bild
Vad innebär principen om rättvisande bild för dig?
Hur ofta anser du att fastigheterna bör värderas för att ge företaget en så rättvisande bild som möjligt?