Förslag till vidare studier

Eftersom det inte finns någon forskning som undersöker de svenska förhållandena kring sjukhusbibliotekariernas yrkesidentitet, yrkesroll och arbete i barnsjukvården så finns behov av mer kunskap inom detta område. Som vidare studier skulle det vara värdefullt att studera sjukvårdspersonalens uppfattningar av sjukhusbibliotekets arbete och

litteraturens betydelse för att stödja och hjälpa barn som är på sjukhus. Detta skulle ge kunskaper som kan vara till hjälp för att stärka samarbetet mellan sjukhusbibliotekarier och sjukvårdspersonal. Det skulle också vara värdefullt att fördjupa frågan hur

sjukhusbibliotekarier ser på framtiden och hur de vill utveckla biblioteksverksamheten för att stärka dess plats i sjukvårdsorganisationen.

11 Sammanfattning

Studiens syfte har varit att undersöka hur sjukhusbibliotekarier som möter barn ser på sitt arbete och uppfattar sin yrkesroll. För att besvara detta har följande frågeställningar använts: Hur arbetar sjukhusbibliotekarier med barnverksamheten på sjukhus? Vilka uppfattningar har sjukhusbibliotekarier om litteraturens roll och betydelse i

barnsjukvården?

Som insamlingsmetod har semistrukturerade intervjuer använts. Sex sjukhus-bibliotekarier på fem olika sjukhusbibliotek har intervjuats. Intervjumaterialet har analyserats utifrån en innehållsanalys och en teoretisk analys. Den teoretiska analysen har sin teoretiska utgångspunkt i Øroms (1993) definition av bibliotekarieidentiteterna kulturförmedlaridentiteten, ämnesspecialistidentiteten, dokumentalistidentitet och socialarbetaridentiteten samt två biblioterapeutiska bibliotekarieidentiteter utifrån Brewsters (2011) definition av kreativ och informell biblioterapi.

Gemensamt för alla sjukhusbibliotekarierna är att de till största delen resonerar kring sitt arbete och sin yrkesroll utifrån litteratur och läsning. De har också det gemensamma att de resonerar på ett sätt som är biblioterapeutiskt i den meningen att de i deras

vardagliga arbete vill genom att förmedla litteratur och med sina kunskaper kring litteratur stärka patienternas välbefinnande och mentala hälsa. Att deras yrkesroll går ut på att stödja och stärka patienternas välbefinnande och mentala hälsa återfinns även när de resonerar kring sitt förhållningssätt, sin yrkesroll och sitt arbete.

Utöver detta visar analyserna två framträdande inriktningar kring hur de ser på sitt arbete och uppfattar sin yrkesroll. Den ena inriktning är en kulturförmedlande yrkesroll som tar utgångspunkt i att förmedla litteratur och att med kunskap om litteratur och bokbeståndet kunna samtala och vägleda patienter, anhöriga och personal. Den andra

inriktningen är en aktiv biblioterapeutisk yrkesroll där sjukhusbibliotekarien använder litteratur i en aktivitet eller ett program för att kunna stärka patienternas välbefinnande och mentala hälsa.

Det kan konstateras att sjukhusbibliotekarierna resonerar kring sin yrkesroll på ett sätt som gör att mötet och interaktionen med människor framställs som det primära tillskillnad från de systematiska och hantverksmässiga delarna i arbetet. En aspekt i detta är det uppsökande arbetet där bokvagnsronder är en vanlig arbetsmetod. I mötet med patienter och anhöriga vill de identifiera de behov som sjukhusbiblioteket och de själva kan tillmötesgå och tillfredsställa.

En annan del i deras arbete är samarbetet mellan lekterapin, sjukhusskolan och

sjukvården. Det samarbetet som finns med lekterapin, och till viss del sjukhusskolan, är starkt vilket skiljer sig från samarbetet med sjukvården som inte är lika välutvecklat. Sjukhusbibliotekarierna och sjukvårdspersonalen arbetar vid sidan av varandra och med samma barn men fungerar i stort sett som två åtskilda öar. Det finns dock önskan hos flera av sjukhusbibliotekarierna att fördjupa samarbetet och stärka litteraturens ställning genom att till exempel hitta fler användningsområden för litteratur i barnsjukvården.

Referenser

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). ”Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen” del i Ahrne, G. & Svensson, P. (Red). (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. s. 8-16.

Aineland, J. (2008). Biblioterapi på sjukhus: En kvalitativ undersökning av sjukhusbibliotekariers syn på biblioterapi. (Magisteruppsats, Högskolan i Borås). Hämtad 4 jan 2017 från http://bada.hb.se/bistream/2320/3704/1/08-51.pdf

American Library Association. (2016). Bibliotherapy. Hämtad 21 okt 2016 från http://www.ala.org/tools/atoz/bibliotherapy

Aurell, M. (2001). Arbete och identitet: om hur städare blir städare. (1. uppl.) Diss. Linköping : Univ., 2001. Linköping.

Berry, F. F. (1978). ”Contemporary bibliotherapy: systematizing the field” i Rubin R. J. (Ed), Bibliotherapy sourcebook (s. 185-190). Phoenix: The Oryx Press.

Brewster, E. (2011). An investigation of experiences of reading for mental health and well-being and their relation to models of bibliotherapy. (Doktorsavhandling, The University of Sheffield). Hämtad 1 nov 2016 från

http://etheses.whiterose.ac.uk/2006/2/Brewster%2C_Elizabeth.pdf

Ceribelli, C, Nascimento L. C., Pacífico, S.M.R., & Lima, R. A. G. (2009). Reading mediation as a communication resource for hospitalized children: support for the humanization of nursing care. Revista Latino-Americana de Enfermagem, 17(1), 81-87. https://dx-doi-org.proxy.lnu.se/10.1590/S0104-11692009000100013

Coyne, I. (2006). Children’s experiences of hospitalization. Journal of Child Health Care, 10 (4), 326-336.

Edlund, A-L. (2001). Biblioteket Bokskogen: Perspektiv på bibliotek för barn på sjukhus. (Magisteruppsats, Lunds universitet). Hämtad 2 feb 2017 från

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1334072&fileOId=1 334073.

Edwinson Månsson, M. & Enskär, K. (2008). “Barn och familjer på sjukhus” i Edwinson Månson, M. & Enskär, K. (Red.). (2008). Pediatrisk vård och specifick omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängerud, L. (2007). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (3., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.

Felder-Puig, R., Maksys, A., Noestlinger, C., Gadner, H., Stark, H., Pfluegler, A. & Topf, R. (2003).Using a children's book to prepare children and parents for elective ENT surgery: results of a randomized clinical trial. International Journal of Pediatric Otorhinolaryngology, 67(1), 35-41.

Folkuniversitetet. (2016). Läsning är positivt för det psykiska välbefinnandet. Hämtad 30 okt 2016 från

http://www.mynewsdesk.com/se/folkuniversitetet-vast/pressreleases/laesning-aer-positivt-foer-det-psykiska-vaelbefinnandet-1523386. Frid, N. (2016). Läsa, läka, leva! BTJ: Lund.

Föreningen Sveriges lekterapeuter. (2017). Lekterapi för det sjuka barnet. Hämtad 31 jan 2017 http://sverigeslekterapeuter.se/?page_id=118.

Hermerén, G. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 26 jan 2017 från https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/.

Hogg, M. A., Terry, D. T. & White, K.M. (1995). A tale of two theories: A critical comparison of identity theory with social identity theory. Social Psychology Quarterly,

58 (4), 255-269.

Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. (2. [rev. Och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kungliga biblioteket. (2015). Bibliotek 2015. Stockholm: Kungliga biblioteket.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, C. & Remin, A. (2005). Sjukhusbibliotekarier i fokus: En fenomenografisk undersökning av sjukhusbibliotekariers uppfattningar av yrkesrollen i arbetet med barn och ungdomar. (Magisteruppsats, Högskolan i Borås). Hämtad 2 feb 2017 från

http://dspace.hb.se/bitstream/2320/1409/1/05-130.pdf

Lundgren, M. & Borgström Norrby, L. (1988). Sagans läkande kraft: sagoläsning som krisbearbetning för barn. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Matthews, DA. & Lonsdale, R. (1991). Children in hospital: I. Survey of library and book provision. Health Libraries Review, 8 (4), 210-9.

Matthews, DA. & Lonsdale, R. (1992). Children in hospital: II. Reading therapy and children in hospital. Health Libraries Review, 9 (1), 14-26.

NOBAB. (2016). Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvården. Hämtad 4 jan 2017 från

http://www.nobab.se/images/nobabprodukter/nynobabstandards.pdf

Pettersson, C. (2014). Biblioterapi i ett litteraturvetenskapligt perspektiv. Tidskrift för litteraturvetenskap, 44 (1).

Rubin, R. J. (ed). (1978). Bibliotherapy sourcebook. Phoenix: The Oryx Press.

Russell, D. H. & Shrodes, C. (1978). ”Contributions of research in bibliotherapy to the language-arts program”, part I i Rubin, R. J. (Ed), Bibliotherapy sourcebook. Phoenix: The Oryx Press. s 211-215.

Salmela, M., Aronen E. T. & Salanterä, S. (2010). The experience of hospital-related fears of 4- to 6-year-old children. Child: Care, Health & Development, 37 (5), 719–726. Schneider, N. (2012). Bibliotherapy's effect on anxiety in children with cancer. George Fox nivesity, paper 87. http://digitalcommons.georgefox.edu/psyd/87

Shrodes, C. (1978). “Implications for psychotherapy” i Rubin, Rhea Joyce (Ed.) Bibliotherapy sourcebook. Phoenix: The Oryx Press, s. 96-122.

Solna stad. (2009). Sjukhusskolan på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Hämtad 31 jan 2017 från https://www.solna.se/sv/skolor/sjukhusskolan-/om-sjukhusskolan/.

Statens folkhälsoinstitut. (2005). Kultur för hälsa: En exempelsamling från forskning och praktik. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.

Statens kulturråd. (2016). Nätverket kultur i vården. Stockholm: Kulturrådet. Hämtad 29 okt 2016 från http://www.kulturradet.se/sv/Kultur-och-halsa/Sverige/Kultur-i-varden/

Svensk biblioteksförening. (2008). Bibliotekarien och professionen – en

foskningsöversikt. Hämtad 11 okt 2016 från http://www.biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2011/08/Professionen2.pdf

Svensson, P. (2015). ”Teorins roll i kvalitativ forskning”, del i Ahrne, G. & Svensson, P. (Red). (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. s. 208-219.

Thomas, B. (2012). Vad är ett sjukhusbibliotek? Utredning och förslag rörande sjukhusbibliotekens verksamhet. Hämtad 30 okt 2016 från

http://www.kb.se/dokument/Bibliotek/utredn_rapporter/2012/Vad%20%C3%A4r%20et t%20sjukhusbibliotek,%202012.pdf

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Tunney AM. & Boore, J. The effectiveness of a storybook in lessening anxiety in children undergoing tonsillectomy and adenoidectomy in northern ireland.

Comprehensive Pediatric Nursing. 36 (4), 319-335.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer; inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Ørom, Anders. (1993). Bibliotekariske identiteter, formidlingsarbejde og arbejdorgnisering. Bibliotekasarbejde 39. Hämtad 14 okt 2016 från http://biblioteksarbejde.dk/art/BA39/oerom(1993).pdf

Bilagor