Studien visar att sjuksköterskorna ofta hamnar i konflikt med sig själva och känner en osäkerhet för om de har handlat på ett korrekt sätt. Författarna anser det vore värdefullt att studera hur sjuksköterskor hanterar denna konflikt. Studien visar också att sjusköterskorna ofta har en dålig empirisk kunskap om för och nackdelar med enteral nutrition, författarna tycker det vore intressant att utforska vad detta grundar sig i. Studierna visar att enteral
nutrition är något som är vanligt förkommande hos personer med demenssjukdom. Författarna anser att det behövs vidare forskning kring för och nackdelar med enteral nutrition i dessa situationer. Eftersom autonomibegreppet kan ses i ett vidare perspektiv än det traditionella tycker författarna att det vore givande med fortsatta studier för hur detta kan tillämpas inom demensvård.
(33)
Referensförteckning Referensförteckning Referensförteckning Referensförteckning
*= Artiklar använda i resultatet
Arlebrink, Jan. (2006). Grundläggande vårdetik- teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Askautrud, Marianne., & Ellefsen, Bodil. (2008). Autonomy in nursing homes- a description of how the head nurse relates to the prinicipal of autonomy in practise. Vård i Norden, 28(4), 4-8.
Beauchamp, Tom., & Childress, James. (1994). Principles of biomedical ethics. New York:
Oxford univesity press.
Björck, Maria., & Sandman, Lars. (2007). Vårdrelation - ett försök att tydligöra begreppsanvändningen. Vård i Norden, 86 (27), 4-19.
*Bryon, Els., Gastmans, Chris., & Dierckx de Casterlé, Bernadette. (2010). Involment of hospital nurses in care decisions related to administration of artificial nutrition or hydrition (ANH) in patients with dementia: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies. Godkänd för publicering.
Burnard, Philip. (1991). A method of analysing interview transcripts in qualitative research.
Nurse Education Today, 11, 461-66.
Cervo, Frank., Bryan, Leslie., & Farber, Sharon. (2006). To Peg or not to Peg. A review of evidence for placing feeding tubes in advanced dementia and the decision-making process.
Geriatrics, 61, 30-35.
Collste, Göran. (1996). Inledning till etiken. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, Karin., Segesten, Kerstin., Nyström, Maria., Suserud, Björn-Ove., & Fagerberg Ingegerd (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
*Day, Lisa., Drought, Theresa., & Davies, Anne. (1995). Principle-based ethics and nurses ´ attitudes towards artificial feeding. Journal of Advanced Nursing, 21, 295-298.
Eggenberger, Sandra., & Nelms, Tommie. (2004). Artificial hydration and nutrition in advanced Alzheimer´s disease: facilitating family decision-making. Journal of Clinical Nursing. 13, 661-67.
Ekman, Sirkka-Lisa., & Norberg, Astrid. (1988). The autonomy of demented patients:
interviews with caregivers. Journal of Medical Ethics, 14(4), 184-87.
Forsberg, Christina., & Wengström, Yvonne. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier.
Stockholm: Natur och kultur.
Hallpike, Beverley. (2007). Promoting good nutrition in patients with dementia. Nursing Standard, 11, 37-43.
Harnett, PJ., & Greaney, A-M. (2008). Operationalicing autonomy soulutions for mental health nursing practice. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 15, 2-9.
Hartman, Sven. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm:
Natur och Kultur.
(33) Hermerén, Göran. (2003). Etik: innebörd, problem och metoder. [Elektronisk].
Vårdalinstitutets Tematiska rum: Etik. Tillgänglig:
http://www.vardalinstitutet.net/documentarchive/1168/1575/1577/3999/6399.pdf?objectId
=10073 [2010-03-08].
Hofland, Brian. (1994). When capacity fades and autonomy is constricticated: A client- centred approach to residential care. Generations, 18(4), 31-5.
Hoefler, James. (2000). Making decisions about tube feeding for severely demented patients at the end of life: clinical, legal, and ethical considerations. Death Studies, 24(3), 233-54.
ICN: s etiska kod för sjuksköterskor (2007). Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
*Jansson, Lilian., & Norberg, Astrid. (1992). Ethical reasoning among registered nurses experienced in dementia care. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 6(4), 219-27.
*Jansson, Lilian., Norberg, Astrid., Sandman, Per-Olov., & Åström, Gunilla. (1995). When the severely ill elderly patient refuses food: Ethical reasoning among nurses. International Journal of Nursing Studies, 32(1), 68-78.
Karlsson, Stig., Bucht, Gösta., Rasmussen, Birgit., & Sandman, PO. (2000). Restraint use in elder care: decision making among registered nurses. Journal of Clinical Nursing, 9(6), 842-50.
Kasén, Anne. (2002). Den vårdande relationen. Åbo: Åbo akademis förlag.
Larsson, Mayethel., & Rundgren Åke. (2003). Geriatriska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
*Lopez, Ruth., Amella, Elaine., Mitchell, Susan., & Strumpf, Neville. (2010). Nurses perspectives on feeding decisions for nursing home residents with advanced dementia.
Journal of Clinical Nursing, 19, 632-638.
Mamhidir, Anna-Greta., Karlsson, Ingvar., Norberg, Astrid., & Kihlgren, Mona. (2005).
Weight increase in patients with dementia, alternation in mealrutines and mealinvorement after integrity promoting care. Journal of Clinical Nursing, 16, 987-96.
Naue, Ursula., & Kroll, Thilo. (2008). The demented other: identity and difference in dementia. Nursing Philosophy. 10, 26-33.
Norberg, Astrid. (2001). Consoling care for people whit alzhemers disease. Alzheimers Care Quarterly. 2(2), 46-52.
*Norberg, A., Hirschfeld, M., Davidson, B., Davis, A., Lauri, S., Lin, JY., Phillips, L., Pittman, E., Vander Laan, R., & Ziv, L. (1994). Ethical reasoning concerning the feeding of severely demented patients: an international perspective. Nursing Ethics, 1(1), 3-13.
Norberg, Astrid., Zingmark, Karin., & Nilsson Lena. (1994). Att vara dement -människa instängd i ett trasigt hjärta. Stockholm: Bonnier utbildning.
(33)
*Pasman, Roeline., The, Anne Mei., Onwuteaka – Philipsen, Bregje., Van der Wal, Gerrit., &
Ribbe, Miel. (2003). Feeding nursing home patients with severe dementia: a qualitative study. Journal of Advanced Nursing. 42(3), 304-311.
Rundqvist, Ewa., & Severinsson, Elisabeth. (1999). Caring relationships with patients suffering from dementia- an interview study. Journal of Advanced Nursing,29(4), 800-7.
Sandman, Lars. (2005). Att få bestämma själv – autonomi inom äldreomsorgen.[Elektronisk].
Vårdalinstitutets Tematiska rum: Etik. Tillgänglig:
http://www.vardalinstitutet.net/documentarchive/1168/1575/1577/3938/6395.pdf?objectId
=10069 [2010-02-01].
Sarvimäki, Anneli., & Stenbock-Hult, Bettina. (2008). Omvårdnadens etik. Sjuksköterskan och det moraliska rummet. Stockholm: Liber.
SFS 1982:763. Hälso och sjukvårdslag
Small, Neil., Froggatt, Katherine., & Downs, Murna. (2007). Living and dying with dementia- dialogues about palliative care. New York: Oxford University press.
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. [Elektronisk].
Socialstyrelsen. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf [2010-02-16].
SOU 2006:110. Regler för skydd och rättsäkerhet för personer med demenssjukdom.
Stockholm: Socialdepartementet.
Svenska akademiens ordlista (2010).
Tännsjö, Torbjörn. (2008). Respekt för patientens autonomi – i klinik och forskning. I Gunilla Silfverberg (red.), Vårdetisk spegel (pp 15-29.) Stockholm: Ersta Sköndal högskola.
van Thiel, Ghislaine., & van Delden, Johannes. (2001). The principle of respect in the care of nursing home residents. Nursing Ethics, 8(5), 419-31.
Watson, Roger. (2002). Eating difficulty in older people with dementia. Nursing Older People, 14(3), 21-25.
WHO. (2007). International statistical classification of diseases and related healthproblems, 10th revision, version for 2007. [Elektronisk]. WHO. Tillgänglig:
http://apps.who.int/classifications/apps/icd/icd10online/ [2010-02-15].
Wiklund, Lena. (2003). Vårdvetenskap I klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
Willard, Carole. (1996). The nurse´s role as patient advocate: obligation or imposition.
Journal of Advanced Nursing, 24, 60-66.
*Wilmot, S., Legg, L., & Barratt, J. (2002). Ethical issues in the feeding of patients suffering from dementia: a focus group study of hospital staff responses to conflicting principles.
Nursing Ethics, 9(6), 599-611.
Wilson, N., Clegg. J., & Hardy, G. (2008). What informs shapes ethical practice in
intellectual disability services. Journal of Intellectual Disability Research, 52(7), 608-17.
(33) Woods, Bob., & Pratt, Rebekah. (2005). Awareness in dementia: Ethical and legal issues in
relation to people with dementia. Aging & Mental Health, 9(5), 423-29.
Young, Jacqueline., & Fawcett, Tonks. (2002). Artificial nutrition in older people with dementia: moral end ethical dilemmas. Nursing Older People, 14(5), 19-21.
(33)
Syfte Metod och urval Resultat
Bryon, hos patienter med svår demens. katolska och 3 hade ingen religiös involverad i beslut som rör enteral nutrition hos dessa patienter. Sjuksköterskan bildade sig en uppfattning om vare patient.
Inblandningens karaktär styrdes av ett centralt tema:
en strävan att ge den bästa möjliga vården för vare patient. principer kan ligga till grund för
Det framkom en stor skillnad mellan de två grupperna med avseende på tvångsmatning, merparten bland
demenssjuksjuksköterskorn a skulle försöka mata och detta hänvisades till göra gott principen och
livskvalitet. Resultatet visar också under vilka
omständigheter
sjuksköterskan skulle ändra sitt beslut att mata eller inte mata. hur de rangordnar de olika eriska
(33)
principerna, och vilka etiska principer som används i deras etiska resonemang.
både med
utgångspunkt i sin profession och i sitt privatliv. Materialet demens vård samt att ta reda på vad det innebär för sjuksköterskan att hantera situationer där en patient kan/inte kan besluta för sig själv.
Strukturerade
Båda grupperna tyckte det var viktigt att respektera patienternas autonomi.
Slående var att demens sjuksköterskan tryckte väldigt hårt på patientens autonomi trots att de hade väldigt svårt att förstå patientens önskan. Fem teman framkom: tolkning av patientens önskan, respekt för patienten och sig själv, föreställa sig själv i patientens situation, och hur de rangordnar de olika eriska principerna, och vilka etiska principer som används i deras etiska resonemang. profession och i sitt privatliv. Materialet
sjuksköterskor i vissa länder är mer benägna att mata patienten men de har olika motiv till sitt handlande.
Intervjuade som valde att mata gav oftare prioritet åt den etiska principen att livet är heligt och livskvalitet. De som valde att inte mata rangordnade kodning i tre steg.
Tre teman framkom:
Otillräcklig empirisk kunskap, oklar roll i dessa beslut och osäkerhet kring den etiska inblandningen i dessa beslut.
(33)
Att diskutera med kollegor, familj och andra
personalkategorier kan öka sjuksköterskans insikt och förståelse. Studien visar att olika sjuksköterskor tolkar patientens beteende olika.
Studien visar att vården till stor del beror på och hur de hanterar konflikter mellan principer och vad det tror har påverkat deras synsätt I dessa frågor.
I studien ingick principerna göra gott, inte skada och autonomi. Men också på svårigheten att avgöra vad som är livskvalitet för en patient som inte kan kommunicera.
(33)
Bilaga 2 Bilaga 2 Bilaga 2 Bilaga 2
Databas Sökord Antal träffar Valda artiklar
CHINAL with full text
Nursing, dementia, feeding, ethical
7 2
CHINAL with full text
Nursing, dementia, feeding
46 1
Science Direkt Dementia and force and feeding
93 2
Sagepub Nursing and feeding
and dementia and force
183 1