6 Slutsatser och förslag till vidare studier
6.3 Förslag till vidare studier
Vilka redan bebyggda strandområden passar bäst för förtätning?
För att minska de negativa konsekvenserna av en förtätning av befintliga områden är det lämpligt att försöka bestämma vilka områden som är mest lämpade för denna typ av åtgärd. Utrymmesbehov för de nya byggnaderna, samt allemansrätten bör tillgodoses för att ett område ska få förtätas.
Vilken typ av exploatering som inte går emot strandskyddets syften, är lämplig i Ålbo respektive Östveda för att ekonomisk lönsamhet ska uppstå?
För att vidare avgöra om LIS i Östveda och Ålbo är aktuellt, behöver det utvärderas vilken typ av exploateringsåtgärd som bäst lämpar sig för att ekonomisk lönsamhet ska uppstå, utan att bestrida strandskyddets syften.
Vilka fysiska förutsättningar bör ett LIS-område ha?
Detta bör utredas för att det lättare ska gå att avgöra om områdets fysiska förutsättningar möjliggör satsningar som är lönsamma och förenliga med syftet med LIS.
Hur pass väl fungerar bestämmelserna om fri passage i realiteten?
För att undvika att allemansrätten blir åsidosatt så bör detta utvärderas, eftersom bestämmelserna om fri passage måste beaktas när strandskyddsdispens ges.
Utöver detta borde konsekvenserna som en exploatering enligt LIS kan få för de sociala förhållandena utvärderas. Denna aspekt är nödvändig att ta med i konsekvensanalysen för att det ska gå att avgöra om syftet med LIS kan uppnås i de tilltänkta områdena.
Referenser
Adams, L.W. (1994). Urban wildlife habitat. Minneapolis, MN: University of Minnesota Press.
Anker, H.T., Nellemann, V. & Sverdrup-Jensen, S.(2004). Coastal zone management in Denmark: Ways and means for further integration. Ocean & coastal management, 47, 495-513. doi:10.1016/j.ocecoaman.2004.09.003
Bengtsson, B. (2004). Allemansrätten – Vad säger lagen? Stockholm: Naturvårdsverket.
Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Om-Naturvardsverket/Vara-publikationer/ISBN1/8100/91-620-8161-6/ Hämtad: 12-05-16
Benton, T.G., Vickery, J.A., Wilson, J.D. (2003). Farmland biodiversity: is habitat heterogeneity the key? Trends in ecology and evolution. 18, 182–188. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/S0169-5347(03)00011-9
Boverket (2006). Vad händer med kusten? -Erfarenheter från kommunal och regional planering samt EU-projekt i Sveriges kustområden. Karlskrona, Rapport Boverket.
Tillgänglig:http://www.boverket.se/OmBoverket/Webbokhandel/Publikationer/2006/Vad -hander-med-kusten/ Hämtad: 12-04-13
Briedenhann, J. & Wickens, E. (2004) “Tourism routes as a tool for the economic development of rural areas – vibrant hope or impossible dream?” Tourism
management vol. 25, 2004, s.71-79. doi: http://dx.doi.org/10.1016/S0261-5177(03)00063-3
Busk, L.M. & Rosendahl, J. (Mars, 2008). Nytt strandskydd hotar allemansrätten.
Dalanytt. Tillgänglig:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=161&artikel=1943070
Cicin-Sain, B. & Knecht, R.(1998). Integrated coastal and ocean management: concepts and practices. Washington D.C.: Island Press.
EU-kommissionen (1999). Mot en europeisk strategi för integrerad förvaltning av kustområden -Allmänna principer och strategiska alternativ. Luxemburg, Rapport
Europeiska kommissionen. Tillgänglig:
http://ec.europa.eu/environment/iczm/pdf/vol1_sv.pdf Hämtad: 12-04-13
EU-parlamentet (2002). Europaparlamentets och rådets rekommendationer om genomförandet av en integrerad förvaltning av kustområden i Europa. Tillgänglig:
http://eurlex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:32002H0413:EN:NOT Hämtad: 12-04-13
Geoeye (u.å.) Geoeye and Google. Hämtad 12-05-21 från GeoEye inc. Tillgänglig:
http://www.geoeye.com/GeoEye101/GeoEye-Google/Default.aspx
Google maps (u.å.) Satellitbild: fotograferad 2009. Hämtad: 21-05-12 från Google.
Tillgänglig: www.googlemaps.com
Gotlands kommun (2009) Detaljplan för Slite 4:11 m fl. Visby: Gotlands kommun.
Gävle kommun (2011) Gävles grönstruktur-Hedesunda. Gävle: Gävle kommun.
Hall, C.M.(2001). Trends in ocean and coastal tourism: the end of the last frontier? Ocean
& coastal management, 44, 601-618.
Harlén, H. (2003) Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm:
Kommentus.
Katoh, K., Sakai, S. & Takahashi, T. (2009). Factors maintaining species diversity in satoyama, a traditional agricultural landscape of Japan. Biological Conservation, 142, 1930-1936. doi: http://10.1016/j.biocon.2009.02.030
Keith, J. & Fawson, C. (1999)”Economic development in rural Utah: is
wilderness recreation the answer?” The annals of regional science, vol. 29, s. 303-313
Länsstyrelsen Gävleborg (u.å.). Tillgänglig:
http://lanstema.lst.se/default.asp?strUser=alladownload&strPwd=24hmynd&Language=L stgisdownload Hämtad: 12-05-13
Länsstyrelsen Gävleborg (u.å.). Tillgänglig:
http://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/gavle/Pages/index.aspx Hämtad: 12-05-02
Länsstyrelsen i Gävleborg (1996) Bevarandeprogram för odlingslandskapet – Gästrikland. Gävle: Länsstyrelsen i Gävleborg.
Mattison, A. (2003) Exploatering av stränder. Metodstudie för övervakning av
exploateringsgraden II. Vidareutveckling av Indikatormetoden. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län.
McKenna, J. Cooper, A. & O’Hagan, A.M. (2008). Managing by principle: A critical analysis of the European principles of integrated coastal zone management (ICZM).
Marine policy, 32, 941-955. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.marpol.2008.02.005
Mitsudera, M., Sugawara, J., Nouchi, I. & Kawakami, K.(1977). Influences of urban activities on natural environments. I: Numata, M. (Red.), Tokyo project interdiciplinary studies of urban ecosystem in the metropolis of Tokyo (75-83). Chiba: university of Tokyo, Chiba university.
Nakamura, T. (1998) Changes in landscape and ecosystem of the northern boso coastal areas of Tokyo bay. J. Tokyo Bay Science, 1, 5-10.
Nakamura, T. & Short, K.(2001) Land-use planning and distribution of threatened wildlife in a city of Japan. Landscape & urban Pplanning, 53, 1-15.
SFS, 1998:808. Miljöbalken. Stockholm: Miljödepartementet.
Shapiro, H.A. (1997). Toward a conservation strategy for coastal development in Chiba city, Japan. I: Numata, M., Nakamura,T., Hasegawa, M., Fujihara , M. (Red.),
Conservation of biodiversity: surveys of species, communities and ecosystems in Chiba city (995-1058). Tokyo: Shinzansha.
Sörgard, I. (Augusti, 2010) Holländare årets Hedesundabo. Gefle dagblad. Tillgänglig:
http://gd.se/nyheter/gavle/1.2236409-hollandare-arets-hedesundabo
Skogsstyrelsen, (u.å.) Tillgänglig: www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Karttjanster/Skogens-Kalla/ Hämtad: 12-04-13
Thorvaldsson, E. (2009) Inför införandet av den nya strandskyddslagen 2009 – En jämförande studie av åtta kommuner i Värmlands och Gävleborgs Län. Examensarbete i samhällsplanering, Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö.
Tillgänglig:http://hig.divaportal.org.webproxy.student.hig.se:2048/smash/record.jsf?searc hId=2&pid=diva2:275338
Tillväxtverket(2011) Fakta om svensk turism 2010. Tillgänglig:
http://www.tillvaxtverket.se/turistnaringen Hämtad 12-05-23.
Tullback, K., Kilnäs, M. & Schönfeldt, I.( 2001) Fysisk störning av stränder:
metodstudier för övervakning av exploateringsgraden. Stockholm: länsstyrelsen i Stockholms län.
Tschibanda, P. (Augusti, 2002) Sommarboende tyskar hos Kronofogden. Ekot.
Tillgänglig: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=99760