Under arbetets gång har vi fått nya kunskaper och lärdomar om hur vi skall kunna arbeta språkfrämjande med alla barn. Då vi i studien utgick i våra frågor till pedagoger som arbetar med barn som har svenska som modersmål, hade det varit intressant att göra en liknande studie med frågor till pedagoger som arbetar med barn som har annat modersmål. Det hade även varit intressant att göra en djupare studie med flera pedagoger från olika kommuner, för att kanske få fler förslag på aktiviteter och verktyg som stimulerar språkutvecklingen hos
barnen. Ett annat förslag till vidare studier är till exempel hur IKT och skapande stimulerar
Referenslista
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och i morgon. Pedagogisk forskning i Sverige, 12(2), 84-95.
Ahlén, B. (2005). Hoppa in i böckernas värld!: om läsning och böcker för läsinlärning,
lässtimulans och lästräning för barn och ungdomar i förskola och skola. (9., omarb. uppl.)
Lund: Btj förlag.
Anderson, L. (2002) Interpersonell kommunikation – En studie av elever med
hörselnedsättning i särskola. Lärarutbildningen: Malmö.
Backman, Y., Gardelli, T., Gardelli, V., & Persson, A. (2012). Vetenskapliga tankeverktyg:
till grund för akademiska studier. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bergquist, S. (2003). Att möta barn i behov av särskilt stöd. (5., [aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Björck-Åkesson, E. (2014). Specialpedagogik i förskolan. I A, Sandberg (red.) (2014). Med
sikte på förskolan: barn i behov av stöd. (2. uppl.) (23-45). Lund: Studentlitteratur.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bruce, B. (2014). Språkutveckling på olika villkor. I A. Sandberg (red.) (2014). Med sikte på
förskolan: barn i behov av stöd. (2. uppl.) (63-85). Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i
förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.) Malmö: Liber. Bråten, I. (red.) (1996). Vygotsky i pedagogikken. Cappelen.
Canningham, D. (2008) Literacy enviorment quality in preschool and childen´s attitudes
toward reading and writing. Literacy teaching and learning. 12(2) 19-36
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dominković, K., Eriksson, Y. & Fellenius, K. (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. (2003). Om sambandet mellan dialog, samspel, och lärande. I O. Dysthe (Red.),
Dialog, Samspel och Lärande. (7-27). Lund: Studentlitteratur.
Ekström, S. & Isaksson, B. (1997). Bildglädje & läslust. Stockholm: En bok för alla.
Hagtvet, B.E. (2006). Språkstimulering. D. 2, Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.
Hasselbaum, I. (2006). Att läsa högt: viktigt, roligt, härligt!: [temagrupperade högläsningsböcker för barn och ungdom från 6 till 16 år]. (2., omarb. uppl.) Lund: Bibliotekstjänst.
Heister Trygg, B. (2004). TAKK tecken som AKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande
Kommunikation. Specialpedagogiska institutet.
Heister Trygg, B., & Andersson, I. (2009). Alternativ och Kompletterande Kommunikation
(AKK) i teori och praktik. (3. uppl.) Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum.
Hjälpmedelsinstitutet.
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur.
Jeanne, M., Gray, S., Guimond, A., & Lafferty, A. (2010). Efficacy of the TELL language and
literacy curriculum for preschoolers with developmental speech and/or language impairment.
Early Childhood Research Quarterly. 26, 278-294. doi:10.1016/j.ecresq.2010.12.003
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kultti, A. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande. GOTHENBURG STUDIES IN EDUCATIONAL SCIENCES. (Akademisk avhandling, Göteborgs Universitet, Göteborg). Hämtad från: http://hdl.handle.net/2077/29219
Ladberg, G. (2003). Barn med flera språk: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola,
skola och samhälle. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Liberg, C. (2010). Möten i skriftspråket. I L, Bjar., C, Liberg (Red), Barn utvecklar sitt språk (2:a uppl.), (215-237). Lund: Studentlitteratur AB.
Liberg, C. (2010). Samtalskulturer – samtal i utveckling. I L, Bjar., C, Liberg (Red), Barn
utvecklar sitt språk (2:a uppl.), (77-100). Lund: Studentlitteratur AB
Lindö, R. (2009). Det tidiga språkbadet. (1. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som inte
anses lagom. Stockholm: Liber.
Magruder, E, S., Hayslip, W, W., Espinosa, L, M., & Matera C. (2013). Many Languages,
One Teacher: Supporting Language and Literacy Development for Preschool Dual Language Learners. National Association for the Education of Young Children. 68, 8-12.
Nettelbladt, U. (2007). Lexikal utveckling. I U. Nettelbladt. & E-K. Salameh (red.),
Språkutveckling och språkstörning hos barn. (199-230). Polen: Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (2007). Språkstörning hos barn. I U. Nettelbladt. & E-K. Salameh (red.), Språkutveckling och språkstörning hos barn. (13-33). Polen: Studentlitteratur. Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Norling, M. (2015). Förskolan – en arena för social språkmiljö och språkliga processer.
School of Education, Culture and Communication. (Akademisk avhandling, Mälardalen
University Press Dissertations, Västerås). Hämtad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:783021/FULLTEXT02.pdf
Nyberg, R. & Tidström, A. (red.) (2012). Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och
avhandlingar. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning (4. rev. och utök. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Rygvold, A-L. (2001). Språk- och talstörningar. I S. Asmervik., T. Ogden & A-L. Rygvold (red.), Barn med behov av särskilt stöd. (186-222). Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Simeonsdotter Svensson. A. (2009). Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen, Barns
olika sätt att erfara och hantera svårigheter. Department of Education; Institutionen för
pedagogik och didaktik. (Doktorsavhandling, Göteborg Universitet, Göteborg). Hämtad från: http://hdl.handle.net/2077/19098
Skolverket. (2016). Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (2., rev. uppl.). Stockholm: Skolverket. Strandberg, L. (2009). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. (2. uppl.) Stockholm: Norstedt
Strömqvist, S. (2010). Barns tidiga språkutveckling. I L. Bjar & C. Liberg (red.), Barn
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Svensson, A. (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Svensson, A. (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. (2., omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L.S. (2007). Tänkande och språk (K. Öberg Lindsten, övers.). Göteborg: Daidalos. (Originalarbete publicerat 1934)
Westerlund, M. (2009). Barn i början: Språkutveckling i förskoleåldern. (1. Utg.) Stockholm: Natur och Kultur.
Bilagor
Informationsbrev Bilaga 1
Hej!
Vi heter Lina Berndtros och Ann-Jeanette Johansson. Vi studerar sista terminen till förskollärare vid Luleå Tekniska Universitet, vi går ut i januari 2017. Som en sista del i utbildningen ingår det att skriva ett examensarbete. Där vi har valt att skriva om hur pedagoger formar miljön och arbetet för alla barn.
Syftet med studien är att undersöka pedagogers kompetens kring arbetet med att stimulera språkutvecklingen hos barnen i verksamheten och deras uppfattningar om hur de arbetar med språkutvecklingen samt med att forma miljön inom förskolan.
• Hur uttalar pedagogerna att de arbetar med att forma den fysiska miljön för att stimulera språkutvecklingen hos barnen?
• Vilka verktyg och aktiviteter uttrycker pedagogerna att de arbetar med i verksamheten för att stimulera språkutvecklingen hos barnen?
• Hur synliggörs den kompetens som krävs inom förskolan för att arbeta språkutvecklande med barnen?
Vi använder oss av intervjufrågor som kommer att ställas under intervjun. Samtalet under intervjun kommer att spelas in med hjälp av ljudupptagning och beräknas omfatta cirka 1 timme. Det som kommer fram under intervjun kommer att transkriberas, vilket innebär att ert talade språk kommer att översättas till en skriftlig form. Det insamlade materialet kommer att behandlas under sekretess, ert deltagande är konfidentiellt och materialet kommer att förvaras på ett sådant sätt att inga obehöriga ges tillträde. När examensarbetet är godkänt kommer allt insamlat material att förstöras och ni är välkomna att ta del av den färdigställda studien på www.ltu.se.
Tack för er medverkan! Med vänliga hälsningar Lina och Ann-Jeanette
Lina Berndtros Ann-Jeanette Johansson
E-post: xxx E-post: xxx
Intervjufrågor: Bilaga 2
1. Hur arbetar ni för att stimulera barnens språkutveckling? • Arbetar ni med barnen enskilt eller i grupp?
• Vilka aktiviteter använder ni för att träna språket med barnen? • Använder ni några verktyg för att stödja barnet i sin språkutveckling?
• Vilka typer av svårigheter anser ni att det finns i barngruppen? (ordförråd, språkljud, meningsbyggnad)
2. Hur tänker ni kring den fysiska miljön inom verksamheten för att främja språkutvecklingen?
• Tänker ni på vilket material som finns framme och hur ni har utformat miljön på förskolan?
• Tänker ni på barns fysiska position, i förhållande till vuxna och barn t.ex. vid samling, påklädning och utformningen av lekmiljön och material?
3. Vad anser du är viktigt att tänka på när man ska arbeta med språkutveckling inom förskolan?
• Tänker ni till exempel på hur ni använder ert språk kring och med barnen?
4. Känner du att du har den kompetens som behövs för att arbeta med språket inom förskolan?