Det skulle vara intressant att undersöka i vilken grad samverkan sker mellan förskoleklass och årskurs 1. Det skulle även vara intressant att studera hur vanligt det är med integrerad F-1- verksamhet. Vidare skulle det också vara intressant att forska i varför förskoleklassen har ett annat arbetssätt än skolan, eftersom de ändå följer samma läroplan. Ett ytterligare förslag är att studera om uppfattningar om hur leken värderas skiljer sig mellan manliga och kvinnliga pedagoger.
Slutsats
Under vår studie har det framkommit att de två verksamheterna, förskoleklass och årskurs 1, värderar leken ganska lika. Vi har uppfattat att pedagogerna i studien har förståelse för lekens betydelse för barnens utveckling, framför allt för att utveckla den sociala kompetensen, men grundskollärarna har svårt att praktiskt genomföra lek i sin verksamhet. Det som hindrar grundskollärarna är dels deras utbildning, de har inte lika stor kunskap som förskollärarna inom lekpedagogik, dels känner de en stor press att ”hinna med” allt som barnen ska lära sig och de har svårt att tolka läroplanen angående leken. Grundskollärarna i årskurs 1 har fler krav på sig, de har mål att uppnå enligt kursplanerna. Förskollärarna anser att allt lärande kan rymmas i leken medan grundskollärarna anser att lärande har två delar. Med detta menar vi att grundskollärarna ser inlärning på två olika sätt, lärande genom den pedagogiska leken och genom den traditionella ämnesundervisningen. Inom grundskolan används den fria leken som ett hjälpmedel i undervisningen och som en paus för barnen för att återhämta sig samt för att orka koncentrera sig. Vidare har vi kommit fram till, att fastän de båda yrkeskategorierna är medvetna om att leken ska vara en del även av årskurs 1 verksamhet, så får inte förstaklassar- na lika möjlighet till det som förskoleklassen. Vi uppfattar att invanda mönster råder, grund- skollärarna vågar inte bryta mot den traditionella undervisningen, på grund av läroplanens otydlighet, även om de vill det. Vi är medvetna om att det resultat som vi fått fram inte kan
31
generaliseras men vi tycker att vi ändå fått fram en bild av hur leken värderas inom de båda verksamheterna.
Under vår VFU har vi lagt märke till att barnen i årskurs 1 leker mindre eller inget alls jämfört med förskoleklassen, och på grund av detta fick vi en bild av att leken värderas lägre när bar- nen börjar skolan. Denna insikt har ändrats hos oss efter studien. Därför hoppas vi att vår stu- die även ska ge läsaren en insikt i hur leken värderas inom förskoleklass och årskurs 1. Vi vill också att läsaren ska känna att hon har fått mer kunskap kring lek och dess betydelse för bar- nens utveckling.
32
Referenser
Backman, Jarl. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Barnombudsmannen. (1998). Ett steg framåt. En handbok för om barnkonventionen för kom- muner och landsting. Södertälje: Barnombudsmannen och Kommentus Förlag.
Bell, Judith. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. Berg, Lars-Erik. (1992). Den lekande människan. Lund: Studentlitteratur. Bergman, Gösta. (1977). Ord med historia. Stockholm: Prisma.
Bergström, Matti. (1997). Svarta och vita lekar. Stockholm: Wahlströms & Widstrand.
Brodin, Jane. (1991). Att tolka barnens signaler – gravt utvecklingsstörda flerhandikappade barns lek och kommunikation. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. Broström, Stig. (1990). Våra 6-åringar. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Bryman, Alan. (2006). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Carlsson, Bertil. (1991). Kvalitativa forskningsmetoder. Falköping: Almqvist & Wiksell För- lag AB.
Davidsson, Birgitta. (2002). Mellan soffan och katedern. En studie av hur förskollärare och grundskollärare utvecklar pedagogisk integration mellan förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Dewey, John. (1916/1999). Demokrati och utbildning. (original 1916). Göteborg: Daidalos AB.
Germeten, Sidsel. (2002). Grenser for undervisning? Frihet og kontroll i 6-årigenes klasse- rom. Stockholm: HLS Förlag.
Griffiths, Rose. (1995). Matematik och lek. Moyles Janet R. (Red.). Släpp in leken i skolan. (s. 145-157). Malmö: Runa Förlag AB.
33
Haug, Peter. (1992). Educational reform by experiment. The Norwegian experimental educa- tional programme for 6-year-olds (1986-1990) and the subsequent reform. Stockholm: HLS Förlag.
Hwang, Philip. & Nilsson, Björn. (2004). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur & Kultur. Johansson, Eva. & Pramling-Samuelsson, Ingrid. (2006). Lek och läroplan - möten mellan barn och lärare i förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Knutsdotter–Olofsson, Birgitta. (1992). I lekens värld. Arlöv: Almqvist & Wiksell Förlag AB. Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Staffan. (2007). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Lillemyr, Ole. Fredrik. (1990). Lek på allvar- teorier om lek under förskoleåren. Lund: Stu- dentlitteratur.
Lillemyr, Ole. Fredrik. (2002). Lek – upplevelse – lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber AB.
Lindqvist, Gunilla. (1995). Lekens estetik – en didaktisk studie om lek och kultur i förskolan. Forskningsrapport 95:12. Karlstad: Högskolan i Karlstad.
Lindqvist, Gunilla. (2002). Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Moyles, Janet. R. (1995). Släpp in leken i skolan. Malmö: Runa Förlag AB.
Munkhammar, Ingmarie. (2001). Från samverkan till integration – Arena för gömda motsä- gelser och förgivet tagna sanningar. En studie av hur förskollärare, fritidspedagoger och lä- rare formar en samverkan. Luleå: Institutionen för lärarutbildning. Centrum för forskning i lärande. Luleå tekniska universitet.
Nelson, Anders. & Svensson, Krister. (2005). Barn och leksaker i lek och lärande. Stock- holm: Liber AB.
Rosenqvist, Mia. Maria. (2006). Lek och skolämnen i en ny lärarroll. Uddevalla: Nordstedts Akademiska Förlag.
34
Sandberg, Anette. (2002). Vuxnas lekvärld - En studie om vuxnas erfarenheter av lek. Göte- borg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Simmons-Christenson, Gerda. (red). (1981). Tankar om små barns fostran. Texter ur försko- lepedagogikens historia sammanställda av Gerda Simmons-Christenson. Stockholm: Natur & Kultur.
Smith, Peter. K. (1995). Leken och hur den används. Moyles, Janet. R. (Red.). Släpp in leken i skolan. (s. 19-30). Malmö: Runa Förlag AB.
SOU 1994:45. Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola. Betänkande av Utredning av förlängd skolgång. Stockholm 1994. Socialdepartementet.
SOU 1997:21. Växa i lärande – Förslag till en läroplan för barn och unga 6-16 år. Stock- holm: Fritzes.
Trost, Jan. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklas- sen och fritidshemmet. Lpo 94 – anpassad till att också omfatta förskoleklassen och fritids- hemmet. Stockholm: Fritzes.
Winnicott, Donald. Woods. (2003). Lek och verklighet. Stockholm: Natur & Kultur. Åm, Eli. (1988). Leken i förskolan – de vuxnas roll. Stockholm: Natur & Kultur. Åm, Eli. (1993). Leken - ur barnets perspektiv. Malmö: Natur & Kultur.
Bilaga 1
Intervjuguide
Bakgrundsfrågor
− Hur länge har du arbetat? − Vad har du för utbildning?
Huvudfrågor
− Kan du berätta vad lek betyder för dig? − Varför leker barn?
− Kan du berätta, vad betyder fri lek enligt dig?
Följdfrågor
− Vad uppfattar du det är i leken som utvecklar barns kunskap och lärande? − Vilken funktion har leken i barnens lärande?
− Vad, tycker du, kan leken ha för för- och nackdelar i barnens lärande? − Hur skiljer du den fri leken från den pedagogiska leken?
− Hur förändras leken ju äldre barnen blir?
− Hur skiljer sig din syn på leken skiljer sig utifrån hur en grundskollärare ser på leken? − Hur skiljer sig din syn på leken utifrån hur en förskollärare ser på leken?