Förslag till vidare studier

Mot bakgrund av att det finns många oklarheter i fastighetsbolagens redovisningar avseende värdering till verkligt värde finns det flera uppslag till fortsatta studier på området. K3-regelverket är dessutom inte särskilt gammalt och det kan antas att en utveckling på området kommer att ske de närmsta åren.

Den aktuella studien studerade graden av extern värdering hos fastighetsbolagen, eftersom tidigare studier visat att användningen av en extern värderingsman ökar tillförlitligheten i värderingen. De tidigare studierna visade emellertid att även användningen av extern revisor ökar tillförlitligheten i värderingarna av förvaltningsfastigheter. Det kan därför vara av intresse att fördjupa sig i vilken utsträckning fastighetsbolagen använder sig av extern

51

revisor och om detta är något som ökar tillförlitligheten hos de onoterade fastighetsbolagen i Sverige.

Denna studie har utförts med en kvantitativ metod som analyserade datamaterial som samlats in från bolagens årsredovisningar. Ett uppslag till vidareutveckling av studien är att istället utföra en kvalitativ studie med intervjuer av fastighetsbolag. Det skulle innebära en möjlighet till fördjupad inblick i hur företagen tänker kring sin redovisning av förvaltningsfastigheter. Många företag har i sina årsredovisningar endast hänvisat till att de externvärderar ett “representativt urval” av sina förvaltningsfastigheter varje år, utan att närmare specificera vad detta innebär. En kvalitativ studie skulle kunna utreda detta närmare. Andra frågor som hade passat för en sådan studie är exempelvis om bakgrunden till valet att värdera externt eller internt och varför bolagen ofta är otydliga med hur värderingen gått till.

En liknande studie som denna skulle även kunna utföras genom att utföra en matchning mellan onoterade bolag och de noterade bolag som är mest lika dessa. Det skulle innebära att man skulle kunna jämföra noterade och onoterade bolags värderingsmetoder och se om det skiljer sig åt mellan dessa. Det kan vara särskilt intressant, eftersom noterade och onoterade bolag bör ha delvis olika intressenter. I och med att noterade bolag kan välja att enbart värdera till verkligt värde kan det också vara intressant att se om detta innebär att deras värderingar utförs på ett mer eller mindre tillförlitligt sätt än de onoterade bolagens värderingar, där värderingen till verkligt värde istället är en tilläggsupplysning.

Det kan även tänkas att det kan vara intressant att undersöka frågan avseende andra branscher än fastighetsbranschen. En stor del av fastighetsbolagens tillgångar utgörs av förvaltningsfastigheter, och andra bolag med en mindre andel förvaltningsfastigheter kan tänkas ha andra incitament för huruvida deras redovisning ska kvalitetssäkras genom extern värdering eller inte. Även jämförelser mellan Sverige och andra länder kan vara intressant för forskningsområdet.

52

Referenser

Barth, M., & Clinch, G. (1998). Revalued Financial, Tangible, and Intangible Assets:

Associations with Share Prices and Non-Market-Based Value Estimates, Journal of Accounting Research, 36(1), 199–233.

Bengtsson, B. (2006). Verkligt värde i balansräkningen - förvaltningsfastigheter. BAS förlag.

Bengtsson, B. (2008). Redovisningens värderelevans i svenska fastighetsbolag före och efter införandet av IAS 40. Åbo Akademis förlag.

Bokföringsnämnden. (2019). Bokföringsnämndens vägledning. Årsredovisning och koncernredovisning (K3). [Broschyr].

http://www.bfn.se/upload/sv/redovisningsregler/vagledningar/k-regelverk/VL12-1-K3-kons.pdf [Hämtad 2019-05-16]

Bornemann, S., Kick, T., Pfingsten, A., & Schertler, A. (2015). Earnings baths by CEOs during turnovers: empirical evidence from German savings banks. Journal of Banking and Finance, 53(1), 188–201.

Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3:e uppl.

Stockholm: Liber.

Chen, C., Lo, K., Tsang, D., & Zhang, J. (2013). Earnings Management, Firm Location, and Financial Reporting Choice: An Analysis of Fair Value Reporting for Investment Properties in an Emerging Market. Dissertation. Singapore: School of Accountancy, Singapore Management University.

Cotter, J. & Richardson, S. (2002). Reliability of Asset Revaluations: The Impact of Appraiser Independence. Review of Accounting Studies, 7(4), 435–457.

Dechow, P., & Dichev, I. (2002). The quality of Accruals and Earnings: The role of Accrual Estimation Errors. The Accounting Review, 77(1), 35–59.

Dietrich, R., Harris, M., & Muller, K. (2000). The reliability of investment property fair value estimates. Journal of Accounting and Economics, 30(2), 125–158.

Donatella, P. (2016). Artificiell styrning av resultat – om ekonomi, politik och tjänstemän.

Akademisk avhandling. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Elliott, J., & Shaw, W. (1988). Write-offs as accounting procedures to manage expectations.

Journal of Accounting Research, 26(3), 91–119.

FAR Akademi. (2018). IFRS-volymen 2018.

53

Fargher, N., & Zhang, J. (2014). Changes in the measurement of fair value: Implications for accounting earnings. Accounting Forum, 38(3), 184–199.

Ghouma, H. (2017). How does managerial opportunism affect the cost of debt financing?

Research in International Business and Finance, 39(1), 13–29.

Godfrey, J., & Koh, P-S. (2009). Goodwill impairment as a reflection of investment opportunities. Accounting and Finance, 49(1), 117–140.

Gu, Z., Lee, C., & Rosett, J. (2005). What determines the variability of accounting accruals?

Review of Quantitative Finance and Accounting, 24(3), 313–334.

Habib, A., & Jiang, H. (2012). Managerial ownership-induced income smoothing and information asymmetry. Pacific Accounting Review, 24(2), 211–232.

Habib, J., & Hamadi, F. (2012). Earnings management and board oversight: an international comparison. Managerial Auditing Journal, 27(1), 66–86.

Healy, P., & Wahlen, J. (1999). A Review of the Earnings Management Literature and Its Implications for Standard Setting. Accounting Horizons, 13(4), 365–383.

Hu, F., Percy, M., & Yao, D. (2015). Asset revaluations and earnings management:

Evidence from Australian companies. Corporate Ownership and Control, 13(1), 1287–

1296.

Kim, J., Lee, S., & Keun Yoo, Y. (2018). Real earnings management and the cost of debt capital: international evidence. Asia-Pacific Journal of Accounting and Economics, 2018.

Kutner, M., Nachtsheim, C., Neter, J., & Li, W. (2005). Applied Linear Statistical Models.

5:e uppl. USA: McGraw-Hill Irwin.

Lev, B. (2003). Corporate Earnings: Facts and Fiction. Journal of Economic Perspectives, 17(2), 27–50.

Lorentzon, J. (2011). Att värdera tillgångar, verkligt värde inom skogs- och fastighetsbranschen. Bokförlaget BAS.

Lorentzon, J. (2013). Verkligt värde-redovisning missar målet. Tidningen Balans. [Online]

22 oktober. Tillgänglig via; https://www.tidningenbalans.se/debatt/verkligt-varde-redovisning-missar-malet/ [Hämtad 2019-05-06]

Mendes-Da-Silva, W., & Saito, R. (2014). Stock exchange listing induces sophistication of capital budgeting. Revista de Administração de Empresas, 54(5), 560–574.

54

Muller, K. & Riedl, E. (2002). External monitoring of property appraisal estimates and information asymmetry. Journal of Accounting Research, 40(3), 865–881.

Muller, K., Riedl, E., & Sellhorn, T. (2011). Mandatory Fair Value Accounting and the Information Asymmetry: Evidence from the European Real Estate Industry. Management Science, 57(6), 1138–1153.

Muller, K., Riedl, E., & Sellhorn, T. (2015). Recognition versus disclosure of fair values.

The Accounting Review, 90(6), 2411–2447.

Nordlund, B. (2008). Valuation and Performance Reporting in Property Companies According to IFRS. Dissertation, Stockholm: KTH.

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. 3:e uppl. Stockholm: Liber.

Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. 4:e uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Persakis, A., & Iatridis, G. (2015). Cost of capital, audit and earnings quality under financial crisis: A global empirical investigation. Journal of International Financial Markets, Institutions and Money, 38(1), 3–24.

PwC. (2016) Väsentliga skillnader mellan K3 och IFRS. PwC.

https://www.pwc.se/sv/finansiell-rapportering/vasentliga-skillnader-mellan-k3-ifrs.html [Hämtad 2019-05-13]

Retriever Business. (u.å.) Sökmanual för Retriever Business. [Broschyr].

https://www.retriever-info.com/external/skandia/businessinfo_manual_090930_v2.pdf [Hämtad 2019-05-08]

Schipper, K. (1989). Commentary on Earnings Management. Accounting Horizons, 3(4), 91–102.

Stock, J., & Watson, M. (2015). Introduction to Econometrics. 3:e uppl. England: Pearson Education Limited.

Yu, F. (2008). Analyst coverage and earnings management. Journal of Financial Economics, 88(2), 245–271.

Zimmerman, J. (1977). The municipal accounting maze: An analysis of political incentive.

Journal of Accounting Research, 15(2), 107–144.

55

Appendix

Variabel VIF 1/VIF

Rt 1,95 0,513647

Re 1,65 0,606023

r 1,45 0,691235

Offentlig 1,21 0,828860

Tillg 1,17 0,852303

Skuld 1,16 0,862936

Medelvärde VIF 1,43

Tabell 7: VIF-test för multikollinjäritet efter den multipla linjära regressionen.

χ2 P

fitted values of ExternV 0,64 0,4254

Tabell 8: Breusch-Pagan/Cook-Weisberg-test för heteroskedasticitet för den multipla linjära regressionen.

F P

fitted values of ExternV 0,25 0,8590

Tabell 9: Ramsey RESET-test för uteblivna variabler för den multipla linjära regressionen.

Variabel VIF 1/VIF

r 6,22 0,160881

Rt 5,44 0,183963

Offentlig 3,18 0,314091

Re 1,91 0,523798

Tillg 1,66 0,602427

Skuld 1,29 0,773339

Medelvärde VIF 3,28

Tabell 11: VIF-test för multikollinjäritet för den multipla logistiska regressionen.

56

Företagsekonomi 901 87 Umeå 090 786 50 00 www.usbe.umu.se