Det skulle vara intressant att göra en jämförelsestudie med samma huvudtema som min studie har. Att upptäcka och synliggöra likheter och skillnader mellan traditionella förskolor och förskolor med någon specifik utomhusprofil skulle kunna vara ett sätt att göra en jämförelsestudie på. Ett annat sätt kan vara att genomföra en studie där barnens olika åldrar beaktas. Om det finns – och i så fall vilka – likheter och skillnader i förskollärares undervisningsstrategier be-roende på ålder på barngruppen.
Förskolans reviderade läroplan (Lpfö 18) trädde i kraft endast för några måna-der sen, den första juli, 2019. Det skulle vara berikande att göra en liknande studie om cirka ett eller två år och se hur undervisningsbegreppet implemente-rat sig hos förskollärare.
Mitt tema kretsar kring utomhuspedagogik och därmed utomhusmiljön så jag ställde inte frågor kring undervisning inomhus. Det skulle vara intressant att i en annan studie jämföra förskollärares sätt att undervisa i båda miljöer. Slutligen kan jag tycka att intervju som metod i sig inte är tillräckligt för min tredje frågeställning eftersom jag inte kan vara säker på att förskollärarna verk-ligen tillämpar strategierna som de nämnde under intervjuerna. Om jag hade möjlighet att genomföra studien igen skulle jag troligtvis komplettera intervju-erna med observationer. I det fallet skulle jag behöva ändra mitt syfte och mina frågeställningar något, för att anpassa dem efter metodvalet. Jag skulle dock kunna behålla min tredje frågeställning som handlar om förskollärares under-visningsstrategier utomhus därför att det är observerbart, enligt mig. Jag skulle således observera förskollärares sätt att undervisa utomhus vilket skulle följas upp med enskilda intervjuer. Jag anser att det är fördelaktigt att genomföra datainsamling på detta sättet därför att kunna få fram så trovärdiga resultat som möjligt. Om jag valde att intervjua först så skulle det kunna finnas en risk att samtalet påverkade förskollärares ageranden under observationerna. Vidare menar Christoffersen och Johannessen (2015) att observation är en tillförlitlig
28
kompletterande metod om man eftersträvar att få direkt tillgång till det man forskar kring. Jag tycker därför att jag skulle få fram ett mer omfångsrikt re-sultat om jag använde observation också eftersom att observera sker i nuet med alla sinnen.
29
REFERENSER
Bjereld, U., Demker, M. & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap?: Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. (3. uppl.) Lund: Studentlit-teratur.
Blanchet-Cohen, N., & Elliott, E. (2011). Young Children and Educators En-gagement and Learning Outdoors: A Basis for Rights-Based Program-ming. Early Education and Development. 22(5), 757-777. https://doi.org/10.1080/10409289.2011.596460
Brügge, B., Glantz, M. & Sandell, K. (red.) (2018). Friluftslivets pedagogik: En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. (5. uppl.). Stockholm: Liber.
Brügge, B., & Szczepanski, A. (2018). Pedagogik, didaktik och ledarskap: Om didaktik och att vara lärare och ledare i naturen. I B. Brügge, M. Glantz & K. Sandell (Red.), Friluftslivets pedagogik: En miljö- och utomhuspe-dagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. (5. uppl., s. 49-78). Stock-holm: Liber.
Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstu-denter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dahlgren, L-O., & Johansson, K. (2019). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ analys (3. uppl., s.179–190). Stockholm: Liber.
Dahlgren, L-O., Sjölander, S., Strid, J-P., & Szczepanski, A. (2007) Utom-huspedagogik som kunskapskälla: Närmiljö blir lärmiljö. Lund: Student-litteratur.
Davies, M. (1997). The Teacher's Role in Outdoor Play: Preschool Teachers' Beliefs and Practices. Journal of Australian Research in Early Child-hood Education, 1, 10-20.
Doverborg, E., Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. (1. uppl.). Stockholm: Liber.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2019). Handbok i kvalitativ analys. (3. uppl.). Stockholm: Liber.
30
Gustavsson, L., & Thulin, S. (2017). Lärares uppfattningar av undervisning och naturvetenskap som innehåll i förskolans verksamhet. Nordic Stu-dies in Science Education, 13(1), 81-96. https://doi.org/10.5617/nor-dina.2549
Helldén, G., Högström, P., Jonsson, G., Karlefors, I., & Vikström, A. (2015). Vägar till naturvetenskapens värld: Ämneskunskap i didaktisk belys-ning. (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Hildén, E., Löfdahl Hultman, A., & Bergh, A. (2018). Undervisning från svenska förskolechefers perspektiv: Spänningar mellan förväntningar och erfarenheter. Barn – Forskning om Barn og Barndom i Norden. 3(4), 147-162. https://doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2902
Johansson, E. (2011). Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. (2. uppl.) Stockholm: Skolverket.
Jonsson, A., Williams, P., & Pramling Samuelsson, I. (2017). Undervisnings-begreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om Undervisning och Lärande, 5(1), 90-109.
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: Från vetenskaps-teori till praktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Karlstad universitet. (2019). GDPR för studenter. Hämtad 2019-12-01, från https://www.kau.se/student/ar-student/it-stod/hjalp/gdpr/gdpr-studenter
Källhage, S. & Malm, J. (2018). Uppdrag undervisning. (1. uppl.). Stockholm: Gothia fortbildning.
Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (2014). Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl.). Stockholm: Liber.
Nel, A., Joubert, I., & Hartell, C. (2017). Teachers’ perceptions on the design and use of an outdoor learning environment for sensory and motor stim-ulation. South African Journal of Childhood Education, 7(1), 1-11. https://doi.org/10.4102/sajce.v7i1.482
Ottander, C., Wilhelmsson, B., & Lidestav, G. (2015). Teachers' intentions for outdoor learning: A characterisation of teachers' objectives and actions. International Journal of Learning, Teaching and Educational Research, 13(2), 208-230.
Persson Gode, K. (2011). Lärande lek i utemiljö: Pedagogiska lekar och öv-ningar. (1. uppl.). Stockholm: Natur & kultur.
31
Roos, C. (2014). Att berätta om små barn: Att göra en minietnografisk studie. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén. (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (1. uppl., s. 46-57). Stockholm: Liber. Sandberg, A., Lillvist, A., & Ärlemalm Hagsér, E. (2018). Undervisning i olika
lärmiljöer i förskolan. I S. Sheridan & P. Williams. (Red.), Undervisning i förskolan: En kunskapsöversikt. (s.92-99). Stockholm: Skolverket. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sheridan, S., & Williams, P. (2018). Undervisning i förskolan: En kunskaps-översikt. Stockholm: Skolverket.
Sheridan, S., & Williams, P. (2018). Läroplanen och förskolans undervisning: Ett forskningsperspektiv. I S. Sheridan & P. Williams. (Red.), Undervis-ning i förskolan: En kunskapsöversikt. (s. 20-30). Stockholm: Skolver-ket.
Sheridan, S., & Williams, P. (2018). Forskning om förskolans undervisning. I S. Sheridan & P. Williams. (Red.), Undervisning i förskolan: En kun-skapsöversikt. (s. 31-48). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Szczepanski, A. (2007). Uterummet: Ett mäktigt klassrum med många lärmil-jöer. I L-O. Dahlgren, S. Sjölander, J-P. Strid & A, Szczepanski (Red.), Utomhuspedagogik som kunskapskälla: Närmiljö blir lärmiljö. (s. 9-38). Lund: Studentlitteratur.
Szczepanski, A., & Dahlgren, L-O. (2011). Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus. Didaktisk Tidskrift, 20(1), 21-48.
Szczepanski, A. (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning – ett utomhuspedagogiskt perspektiv. NorDiNa: Nordic Studies in Science Education. 9(1), 3-17. https://doi.org/10.5617/nordina.623
Thornberg, R., & Fejes, A. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalita-tiva studier. I A. Fejes & R. Thornberg (red.), Handbok i kvalitativ ana-lys (3. uppl., s.273–291). Stockholm: Liber.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad
utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wilhelmsson, B., Ottander, C., & Lidestav, G. (2012). Teachers' intentions with outdoor teaching in school forests: Skills and knowledge teachers
32
want students to develop. NorDiNa: Nordic Studies in Science Educa-tion, 1(12), 26-42. https://doi.org/10.5617/nordina.357
33
BILAGOR
Bilaga 1
Informationsbrev och samtycke till pedagoger avseende deltagande i intervju-studie
Studiens tema: Utomhusundervisning
Mitt namn är Adrienn Végh och jag läser förskollärarprogrammets näst sista termin vid Karlstads universitet. Jag håller på med mitt examensarbete inom ämnet biologi. Förskollärares ansvar i undervisningen betonas tydligt i den reviderade läroplanen vil-ket omfattar även utomhuspedagogik därför har jag valt att fokusera på just dessa om-råden. Mitt syfte är att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har på utomhuspeda-gogik samt hur undervisning genomförs i olika utomhusmiljöer. Mitt mål är att inter-vjua några (ca 6 st) verksamma pedagoger. Intervjuerna kommer att dokumenteras genom ljudinspelning samt anteckningar och bör inte ta längre tid än 30 minuter.
Ingen obehörig får ta del av materialet. De som deltar i studien kommer att avidenti-fieras så att det i rapporteringen av resultatet i form av en examensuppsats på Karl-stads universitet, eller i annan form av publicering, inte går att koppla resultatet till enskilda individer. När arbetet är godkänt så kommer alla personuppgifter att raderas. Insamlat material kommer enbart att användas för ovan angivet syfte.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt dataskyddsförordningen har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att in-vända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till Karlstads universitets dataskyddsombud är xxx@kau.se. För mer information om hur Karlstads universitet behandlar person-uppgifter, se https://www.kau.se/gdpr
Ditt deltagande i studien är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.
Vid frågor kontakta mig gärna genom att ringa xxx-xxx xx xx eller maila V@hot-mail.com
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.
Jag har tagit del ovanstående villkor och godkänner deltagande till denna studie.
………. Underskrift
………. Ort och datum
34 Bilaga 2
Intervjufrågor
• Hur skulle du beskriva begreppet utomhuspedagogik?
• Vad anser du att utomhuspedagogik har för betydelse för verksam-heten?
• Hur utnyttjar du utemiljön för att uppnå läroplanens strävansmål an-gående barns välbefinnande och lärande om naturen?
• Hur skulle du beskriva begreppet undervisning i förskoleverksam-heten?
• Upplever du att du undervisar i utomhusaktiviteter som du leder? o I så fall, kan du beskriva vad som kännetecknar själva
under-visningen?
o Om inte, kan du förklara vad det är som gör att du inte upple-ver att du undervisar?
• Finns det någon eller några skillnader i ditt sätt att planera och leda utomhusaktiviteter nu när undervisningsbegreppet har förstärkts i den reviderade läroplanen?
o Vilken eller vilka är de i så fall?
o Om inte, planerar du/ni att ändra era utomhusaktiviteter för att anpassa efter den nya läroplanen?
▪ Hur tycker du att anpassningen ska gå till för att kunna kalla det undervisning? Kan du ge ett exempel på en utomhusaktivitet?