Förslag till vidare studier

I litteratursammanställningen fanns det begränsat med artiklar om vissa ämnen, vilket också ger ett begränsat perspektiv. Även här finns risk för att litteratursammanställningen omed-vetet kan ha ”vinklats” för att belysa sådant som av författaren anser är av vikt. De artiklar som använts i litteratursammanställningen varierar mellan år 2000–2017, alla artiklar är ”peer-reviewed”. Orsaken till att artikeln från år 2000 (Tukker, 2000) bedömts relevant är Tukker (2000) är en av de som tidigast diskuterar möjligheterna att integrera ett E-LCA-perspektiv i MKB-processen och Tukker (2000) har därför citerats 127 gånger.

Totalt används 14 olika journaler. Flest artiklar, fyra stycken, kom ifrån Journalen ”Impact Assessment and Project Appraisal” ( IAPA). IAPA är “International Association for Impact Assessment” officiella publikation och är en internationell referenstidskrift. IAPA har en Impact factor på 1,60 (2015). Näst flest artiklar, tre stycken, kom ifrån ”Journal of Cleaner Production” som har en Impact factor på 5,72 (2016). Impact factor är ett mått på hur ofta en tidskrift citeras, ju högre poäng desto större genomslag har den vetenskapliga journalen.

6.4 Förslag till vidare studier

Intressanta områden för vidare studier som framkommit under studiens gång, men som inte fått plats inom ramen för detta examenarbete listas nedan:

• Ytterligare utvärderingar av fallstudier, likt denna studie, för att utvärdera ” lyckade tillvägagångssätt efter 2018.

• Utveckla tydligare bedömningsgrunder för klimataspekten. Är exemplet som beskri-vits från MKB:en ”Väg 222 Skurbron” (Trafikverket 2014b) optimalt för alla typer av projekt? Kan projektspecifika utsläppskrav utvecklas från regionala klimatmål användas?

• Utvärdera klimatkalkyls inverkan på val av arbetsmetoder, teknikval och material-val och till vilken grad ett E-LCA-perspektiv i processen kan medföra klimatbespa-ringar.

• Uppföljning av rekommenderade åtgärder för att undersöka i vilken grad de kan påverka de totala utsläppen av växthusgaser i ett projekt.

67

Referenser

Agrawala, S., Kramer, A.M., Prudent-Richard, G., Sainsbury, M. & Schreitter, V. (2012). Incorporating climate change impacts and adaptation in environmental impact as-sessments: Opportunities and challenges. Climate and Development, 4(1), 26–39. doi: https://doi.org/10.1080/17565529.2011.628791

Andersson, K. & Ohlsson, T. (1999). Livscykelanalys av livsmedelsprodukter och produkt-ionssystem. (AFR-Report 266). Stockholm: SIK, Institutet för Livsmedel och Bio-teknik.

Banar, M. & Özdemir, A. (2015). An evaluation of railway passenger transport in Turkey using life cycle assessment and life cycle cost methods. Transportation Research Part D: Transport and Environment, 41, 88–105. doi:

https://doi.org/10.1016/j.trd.2015.09.017

Baumann, H., Tillman, A.-M. (2004). The Hitch Hiker’s Guide to LCA. Lund: Studentlit-teratur

Björklund, A. (2012). Life cycle assessment as an analytical tool in strategic environmental assessment. Lessons learned from a case study on municipal energy planning in Sweden. Environmental Impact Assessment Review, 32(1), 82–87. doi:

https://doi.org/10.1016/j.eiar.2011.04.001

Butt, A.A., Toller, S. & Birgisson, B. (2015). Life cycle assessment for the green procure-ment of roads: a way forward. Journal of Cleaner Production, (90), 163–170. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2014.11.068

Byer, P.H. & Yeomans, J.S. (2007). Methods for addressing climate change uncertainties in project environmental impact assessments. Impact Assessment Project Ap-praisal, 25(2), 85–99. doi: https://doi.org/10.3152/146155107X205841

Condurat, M. (2016). Chains of Causality Associated with the Environmental Impact of Road Transport System. Journal of Sustainable Architecture and Civil Engineer-ing, 1(14), 20–30. doi: https://doi.org/10.5755/j01.sace.14.1.14658

de Bortoli, A., Feraille, A. & Leurent, F. (2017). Life Cycle Assessment to Support Deci-sion-Making in Transportation Planning: A Case of French Bus Rapid Transit. Pa-per presented at the Transportation Research Board 96th Annual Meeting Trans-portation Research Board. Washington DC, United States. February 7.

EU (2016). Transport. https://europa.eu/european-union/topics/transport_sv [2018-03-16] European Comission (2013). Guidance on integrating climate change and biodiversity into

Environmental Impact Assessment. (Study contract No.

07.0307/2010/580136/ETU/A3). European Union: European Comission. doi: 10.2779/11735

European Environment Agency (EEA) (2017a). Greenhouse gas emissions from transport. https://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/transport-emissions-of-green-house-gases/transport-emissions-of-greenhouse-gases-10 [2018-03-16]

European Environment Agency (EEA) (2017b). Climate change, impacts and vulnerability in Europe 2016: An indicator-based report. (EEA Rapport No. 1/2017). Köpen-hamn: European Environment Agency.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljö av vissa offentliga och privata projekt. Europeiska unionens officiella tidning, L 124, 25.4.2014.

Finnveden, G. & Åkerman, J. (2014). Not planning a sustainable transport system. Envi-ronmental Impact Assessment Review. 46, 53–57. doi:

68

François, C., Gondran, N., Nicolas, J.-P. & Parsons, D. (2017). Environmental assessment of urban mobility: Combining life cycle assessment with land-use and transport in-teraction modelling—Application to Lyon (France). Ecological. Indicators, (72) 597–604. doi: https://doi.org/10.1016/j.ecolind.2016.07.014

Gröndahl, F. & Svanström, M. (2012). Hållbar utveckling: en introduktion för ingenjörer och andra problemlösare. 1. Uppl. Stockholm: Liber AB.

Hands, S. & Hudson, M.D. (2016). Incorporating climate change mitigation and adaptation into environmental impact assessment: a review of current practice within

transport projects in England. Impact Assessment and Project Appraisal, 34(4), 330–345. doi: https://doi.org/10.1080/14615517.2016.1228340

Hedlund, A. & Kjellander, C. (2007). MKB: introduktion till miljökonsekvensbeskrivning. 1:7 uppl. Lund: Författarna och Studentlitteratur.

Huang, L., Bohne, R.A., Bruland, A., Jakobsen, P.D. & Lohne, J. (2015). Life cycle as-sessment of Norwegian road tunnel. International Journal of Life Cycle Assess-ment, 20(2), 174–184. doi: https://doi.org/10.1007/s11367-014-0823-1

Jiricka, A., Formayer, H., Schmidt, A., Völler, S., Leitner, M., Fischer, T.B. & Wachter, T.F. (2016). Consideration of climate change impacts and adaptation in EIA prac-tice — Perspectives of actors in Austria and Germany. Environmental Impact As-sessment Review, 57, 78–88. doi: https://doi.org/10.1016/j.eiar.2015.11.010 Johansson, H., Sandvik, K., Zsidákovits, J. & Lutczyk, G. (2015). Potential and methods to

reduce GHG emissions from road infrastructure. Swedish Transport Administra-tion.

Kato, H., Shibahara, N. & Watanabe, Y. (2006). A Systematic Approach for Evaluating Public Transport Systems through LCA. Paper presented at the Proceedings of the 7th International Conference on EcoBalance. 2015 April 22.

Larsen, S.V. (2014). Is environmental impact assessment fulfilling its potential? The case of climate change in renewable energy projects. Impact Assessment and Project. Appraisal, 32(4), 234–240. doi: https://doi.org/10.1080/14615517.2014.898386 MacDonald, M., Montgomery, J., Le Gouais, P., LeBrecht, H. & Fothergill, J. (2015).

IEMA Environmental Impact Assessment Guide To Climate Change Resilience And Adaptation.

Manuilova, A., Suebsiri, J. & Wilson, M. (2009). Should Life Cycle Assessment be part of the Environmental Impact Assessment? Case study: EIA of CO2 Capture and Stor-age in Canada. Energy Procedia, Greenhouse Gas Control Technologies, 1(1), 4511–4518. doi: https://doi.org/10.1016/j.egypro.2009.02.269

Meng, F., Liu, G., Yang, Z., Hao, Y. & Ulgiati, S. (2016). Assessment of Urban Transpor-tation Metabolism from Life Cycle Perspective: A Multi-method Study. Energy Procedia, CUE 2015 - Applied Energy Symposium and Summit 2015: Low carbon cities and urban energy systems 88, 243–249. doi:

https://doi.org/10.1016/j.egypro.2016.06.158

Miliutenko, S., Åkerman, J. & Björklund, A. (2012). Energy Use and Greenhouse Gas Emissions during the Life Cycle Stages of a Road Tunnel : the Swedish Case Norra Länken. European Journal of Transport Infrastructure Research, 12(1), 39– 62.

Miljösamverkan Sverige (2018). Webbinarium: Miljöbedömningar del 1, 180209 [video]. https://www.youtube.com/watch?v=ugCTGt3Hvi0 [2018-02-11]

Naturvårdsverket (2018a). Sveriges officiella statistik-Nationella utsläpp och upptag av växthusgaser. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A- O/Vaxthusgaser-nationella-utslapp-och-upptag/?visuallyDisabledSe-ries=afe268e4eac83c28 [2018-02-08]

69

Naturvårdsverket (2018b). Vägledning kring hur miljöeffekterna ska beskrivas och värde-ras utifrån olika miljöaspekter. http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbe- tet/Vagledningar/Miljobedomningar/Strategisk-miljobedomning/Miljoaspekter-i-miljobedomning/ [2018-01-30]

Naturvårdsverket (2017a). Fakta om klimat. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-mil-jon/Klimat-och-luft/Klimat/ [2018-03-16]

Naturvårdsverket (2017b). Utsläpp av växthusgaser från inrikes transporter.

http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-ut-slapp-fran-inrikes-transporter/ [2018-03-16]

Naturvårdsverket, 2017c. Vägledning om kumulativa effekter vilka är viktiga i en specifik miljöbedömning. https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagled-ningar/Miljobedomningar/Specifik-miljobedomning/Kumulativa-effekter/ [2018-04-30]

Naturvårdsverket (2016). Mot en hållbar stadsutveckling-med fokus på miljömålen i plane-ringsprocessen. Stockholm: Naturvårdsverket.

Ohsawa, T. & Duinker, P. (2014). Climate-change mitigation in Canadian environmental impact assessments. Impact Assessment and Project Appraisal, 32(3), 222–233. doi: https://doi.org/10.1080/14615517.2014.913761

Regeringskansliet (2015). Klimatavtal klubbat i Paris. http://www.regeringen.se/pressmed-delanden/2015/12/klimatavtal-klubbat-i-paris/ [2018-02-09]

Schmidtbauer Crona, J. (red.) (2011). Miljökonsekvensbeskrivning för vägar och järnvä-gar: Handbok metodik.(No. 2011.090). Trafikverket.

Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) (2011). Klimatberäkningar vi-sar på mer extremt väder. https://www.smhi.se/forskning/forskningsnyheter/nya-klimatberakningar-visar-pa-mer-extremt-vader-1.12922 [2018-02-08]

Trafikverket (2018a). Klimatbarometern. https://www.trafikverket.se/for-dig-i-bran-schen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och-klimat/Klimatbarometer/ [2018-02-08]

Trafikverket (2018b). Planläggningsprocessen. https://www.trafikverket.se/for-dig-i-bran-schen/Planeraoch-utreda/planlaggningsprocessen/ [2018-06-10]

Trafikverket (2018c). Klimatkalkyl – Infrastrukturens klimatpåverkan och energianvänd-ning i ett livscykelperspektiv. https://www.trafikverket.se/tjanster/system-och-verk-tyg/Prognos--och-analysverktyg/Klimatkalkyl/ [2018-05-05]

Trafikverket, u.å. Nya vägar och järnvägar: Så här planerar vi. (No.100585). Trafikverket. Tukker, A. (2000). Life cycle assessment as a tool in environmental impact assessment.

Environmental Impact Assessment Review, 20(4), 435–456. doi: https://doi.org/10.1016/S0195-9255(99)00045-1

Vergoulas, G., Steele, K., McGibbon, S., Boucher, E., 2017. Environmental Impact As-sessment Guide to: Assessing Greenhouse Gas Emissions and Evaluating their Significance.

Wallentinus, H.-G. (red.) (2007). MKB: perspektiv på miljökonsekvensbeskrivning. Lund: Författarna och Studentlitteratur.

Yi, J. & Hacking, T. (2011). Incorporating Climate Change into Environmental Impact As-sessment: Perspectives from Urban Development Projects in South Korea. Proce-dia Engineering-2011 International Conference on Green Buildings and Sustaina-ble Cities 21, 907–914. doi: https://doi.org/10.1016/j.proeng.2011.11.2093 Židonienė, S., Kruopienė, J. (2015). Life Cycle Assessment in environmental impact

as-sessments of industrial projects: towards the improvement. Journal of Clean Pro-duction. Bridges for a more sustainable future: Joining Environmental Manage-ment for Sustainable Universities (EMSU) and the European Roundtable for Sus-tainable Consumption and Production (ERSCP) conferences 106, 533–540. https://doi.org/10.1016/j.jclepro.2014.07.081

70