Förslag till vidare undersökning

 Intervjua barnen om hur de uppfattar att vara tvåspråkliga

 Intervjua föräldrar om hur de ser på sina barns språkkunskaper

 Observera barn uppväxta med en annan hemkultur, än den svenska i olika leksituationer kring hur de kommunicerar med varandra.

47

Referenser

Arnberg, L. (2004). Så blir barn tvåspråkliga: Vägledning och råd under förskoleåldern.

Falun: Scandbook AB

Axelsson, M. (2006). Litteracitetspraxis i förskolor med tvåspråkiga barn. Stockholm: Natur och Kultur.

Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Akad. avhandling. Göteborgs universitet

Björk-Willén, P. (2006). Lära och leka med flera språk. Akad. avhandling. Linköpings universitet.

Bozarslan, A. (2001). Möte med mångfald – förskolan som arena för integration. Tallinn:

Runa förlag AB

Brice, A. E. (2002). The Hispanic child: Speech, language, culture, and education. Boston:

Allyn and Bacon.

Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2007). Research methods in education. London:

Routledge.

Cummins, J. (1996). Negotiating identities: Education for empowerment in a diverse society.

Ontario: California Ass. For Bilingual Education.

Eklund, Monica (2003). Interkulturellt lärande: intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talet. Akad. avhandling. Luleå tekniska universitet.

Eriksen Ødegaard, E. (2007). What’s on the teachers agenda? Teacher’s didactical projects in co-narration with very young children. International Journal of Early Childhood. 2007 vol.

39 no. 2, p. 45-64.

Evaldsson, A-C. (2002). Sociala och språkliga gränsdragningar bland elever i en mångkulturell skola. Pedagogisk Forskning i Sverige. 7:1, s. 1–16.

FN:s konvention om barnets rättigheter. (I lärarens handbok, 2008)

Genesee, F. (2008). Early dual language learning. Zero to Three. 2008 vol. 29 no. 1, p. 17-23.

Hainstock G, E. (1999). The essential Montessori. Finland: WSOY

Hart, B. & Risely, T. (1995). Meaningful differences in everyday experiences of young American children. Baltimore: Paul H. Brooks.

48 Håkansson, G. (2003). Tvåspråkighet hos barn I Sverige. Lund: Studentlitteratur

Jederlund, U. (2011). Musik och språk - Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande. Stockholm: Liber AB

Kayser, H. (1998). Assessment and intervention resource for Hispanic children. San Diego, California: Singular Publishing

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Ladberg, G. (2003). Barn med flera språk: Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Stockholm Liber

Ladberg, G. & Nyberg, O. (1996). Barnen och språken – Tvåspråklighet och flerspråklighet i familj och förskola. Lund: Studentlitteratur

Ladberg, G. (2000). Skolans språk och barnets – att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur

Lunneblad, J. (2009). Den mångkulturella förskolan. Motsägelser och möjligheter. Göteborg:

Göteborgs universitet

Lunneblad, J. (2006). Förskolan och mångfalden: en etnografisk studie på en förskola i ett multietniskt område. Akad. avhandling. Göteborgs universitet

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010). Stockholm: Utbildningsdepartimentet Nelson, K. (1996). Language in Cognitive Development. The Emergence of the Mediated Mind. Akad. avhandling. Cambridge: Cambridge University Press.

Oades-Sese, Geraldine V. & Li, Yibling (2011). Attachment relationships as predictors of languageskills for at-risk bilingual preschool children. Psychology in the Schools. 2011 vol.

48 no. 7, p. 707-722

Obondo, M. & Benckert, S. (2001). Flerspråkiga barns läs- och skriftspråksutveckling i förskolan – ett socialisationsperspektiv. Stockholm: Sigma förlag

Renberg, B. (2006). Språkets mirakel. Om tänkande, tal och skrift. Stockholm: Liber

Rodríguez, Victoria (2010). Pathways to Bilingualism: Young Children’s Home Experiences Learning English and Spanish. Early childhood research & Practice. 2010 vol. 12 no. 1, p. 1-9

49 Ronström, O, Rundfors, A & Wahlström, K. (1995). En etnologisk studie av dagiskultur och kulturmöten i norra Botkyrka. Värnamo: Fälths

Sheridan, S, Pramling Samuelsson, I & Johansson, E. (2009). Barns tidiga lärande – En tvärsnittsstudie om förskolans miljö för barns lärande. Akad. avhandling. Göteborgs universitet

Skans, A. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Malmö: Malmö universitet.

Skjöld Wennerström, K. & Bröderman Smeds, M. (2008). Montessoripedagogik i förskola och skola. Falun: Scandbook AB

Svensson, A-K. (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Ungern: Elanders Hungary Kft

Vetenskapsrådet. (2004). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. www.vr.se/regler

Vygostskij, L. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidolos AB.

Wellros, S. (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur

50

Bilaga I: Missivbrev

Gävle 120905

Till berörd förskolepedagog som vill delta i denna studie

Jag skriver en studie som berör hur barn med utländsk bakgrund får hjälp till det svenska språket, i förskolan. Jag är intresserad av Din erfarenhet inom detta ämne och skulle således vilja intervjua Dig om detta, då jag har förstått att Ni bedriver denna sorts verksamhet på er förskola.

Undersökningen syftar i att få en inblick i hur pedagogerna arbetar (utifrån eventuella behov av extra stöd) i utvecklingen av det svenska språket, med de barn som har annan etnisk tillhörighet än den svenska. Intresset ligger även i att ta reda på hur pedagogerna uppfattar att samarbetet med föräldrarna fungerar då det handlar om barnens språkliga utveckling med fokus på hemmet.

Om Du finner ämnet intressant hoppas jag att Du skulle vilja delta i en intervju kring dessa frågor. Intervjun sker enskilt och tar ca 30-40 min. Jag skulle önska att intervjun sker under inspelning men givetvis med Ert godkännande. Det är naturligtvis frivilligt att delta. Tid och plats för intervjun kommer att ske i anslutning till din arbetsplats. Jag som utför studien heter Klara Florentin.

Studien kommer att utgå från vetenskapsrådets etiska principer, vilket innebär att Du

behandlas konfidentiellt och att Du när som helst kan avbryta att medverka i undersökningen.

Allt kommer att ske inom ramarna för sekretess, vilket även betyder att ingen del av insamlat data kommer att vara spårbart eller inte användas mer än i denna studie. Jag kommer

dessutom inte att lämna ut uppgifter om barnen eller verksamheten. Studien kommer att e-publiceras vid Högskolan i Gävles bibliotek.

Jag är en lärarstudent som går sista terminen på lärarutbildningen på Högskolan i Gävle och skriver mitt examensarbete inom pedagogik.

Ser fram emot att höra från Er inom kort. Kontakta mig gärna vid eventuella frågor.

Med vänliga hälsningar Klara Florentin

Telefonnummer Email adress

Vetenskaplig handledare, fil.dr. Lisbeth Claeson, Högskolan i Gävle

51

Bilaga II: Information till informanten

Inleda med att berätta varför jag är där:

Denna studie handlar om att ta reda på hur mycket stöd barn med svenska som andraspråk får i förskolan. Hur pedagogerna kan hjälpa dessa barn samt hur de samverkar med föräldrarna i syfte att utveckla det svenska språket hos de barn som behöver extra stöd. Jag har även valt att lägga fokus på hur modersmålsstöd används i förskolan, då det är en realitet att inlärningen av svenskan märkbart förbättras om barnet har en god förmåga att uttrycka sig på sitt modersmål och således kommer jag även in på ämnet tvåspråkighet. Då det väldigt tydligt framkommer i de texter som jag läst att dessa två faktorer går hand i hand.

Med modersmålstöd avser jag de planerade aktiviteter som äger rum med barnen tillsammans med en pedagog som talar barnets hemspråk.

Referera etiska rådets principer:

Jag kommer att utgå från vetenskapsrådets etiska principer, vilket innebär att Du inte kan garanteras anonymitet och att Du när som helst kan avbryta att medverka i undersökningen.

Allt kommer att ske inom ramarna för sekretess, vilket även betyder att ingen del av insamlat data kommer att vara spårbart. Jag kommer dessutom inte att lämna ut uppgifter om barnen eller verksamheten.

Annan viktig info:

”Känner du att du skulle vilja säga något mer om det som vi pratat om eller kanske tillägga något?”

”Skulle du vilja ta del av det inspelade materialet när jag genomfört transkriberingen, så går det bra.”

Om du sagt något under denna intervju som du sedan skulle känna att du ångrar så ring mig så tar jag bort det ur det här underlaget.

”Inspelningarna kommer att sparas på Höskolan i 2 år, vid risk för överklagan.”

Slutligen

”Dina erfarenheter har varit mycket viktiga för mig och kommer att vara till stor hjälp i det slutliga resultatet av min undersökning.”

”Tack för intervjun!”

52

Bilaga III: Intervjuguide för intervjufrågor

”Skulle du vilja börja med att berätta lite om din yrkeserfarenhet och bakomliggande utbildning?”

Vilka språkgrupper är representerade bland barnen på er förskola?

Barnens kulturella bakgrund inom förskolan

Vad uppfattar du att förskolans mångkulturella uppdrag är?

Beskriv vad ett barns språkliga behov speciellt kan vara när de kommer från en annan kultur än den svenska.

Kan du beskriva hur ni pedagoger arbetar med något barns svårighet i den svenskspråkliga utvecklingen.

På vilket sätt stödjer du det enskilda barnets identitetsutveckling speciellt de med en annan kulturell bakgrund än den svenska?

Barn med flera språk, vilket språk uppfattar du att föräldrarna talar med barnen hemma?

Beskriv hur tänker om relationen mellan barns språkstöd för deras trygghet och tillhörighet inom den svenska kulturen?

Barns språkutveckling

På vilket sätt uppfattar du att det finns eventuella positiva respektive negativa effekter av barnens tvåspråkighet i barnens utveckling av det svenska språket?

Hur stödjer du barns svenska språkutveckling samtidigt som de bevarar familjens språk?

Vad uppfattar du kan underlätta barns språkinlärning?

På vilket sätt stimulerar du barns nyfikenhet och lust till att vilja uttrycka sig språkligt?

Uppfattar du om du kan se någon skillnad om barnen fått modersmålsundervisning eller inte i barnens språkliga framgångar?

Hur tänker du kring lekens betydelse för barns språkutveckling?

På vilket sätt skulle du vilja att modersmålsstödet utformades inom er verksamhet?

Riktad samverkan och mångkulturella olikheter

Hur skapar du en kontinuerlig dialog med barnets föräldrar inom er verksamhet?

53 Kan du ta del av föräldrarnas aktiveter med sina barn i hemmet, som extra språkligt stöd till den dagliga verksamheten i förskolan? Sjunger de med sina barn och uppmärksammar dem på färg, form och antal, till exempel?

Vad kan er arbetsgrupp behöva för kunskapsutveckling så att barnen stimuleras att behärska flera språk?