Resultatet i denna studie kan användas inom den offentliga sektorn för att se över förutsättningarna för chefer inom personlig assistans och deras möjlighet att bedriva hälsofrämjande ledarskap. Förslag till vidare forskning behövs inom tillämpningen av hälsofrämjande ledarskap, i studien framkommer det skillnader i huruvida chefer uppfattar begreppet hälsofrämjande ledarskap samt hur de praktiserar det i verksamheten.
Forskningen bör därför ske i huruvida tillämpningen kan ske inom olika nivåer i en kommun/organisation där satsningen sker mot en gemensam riktning inom det
hälsofrämjande ledarskap. En ytterligare intressant aspekt för vidare forskning kan vara att studera huruvida det finns skillnader i ledarskapet utifrån olika kön.
REFERENSLISTA
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2. Uppl.) Stockholm: Natur och kultur. Arbetsmiljöverket. (2018). Arbetsmiljölagen och dess förordning. Stockholm:
Arbetsmiljöverket
Bryman, A. (2015). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. Uppl.) Stockholm: Liber Birkler, J. (2008). Vetenskapsteori - en grundbok. (1. Uppl.) Stockholm: Liber
Dahlgren, G. & Whitehead, M. (1991). Policies and strategies to promote equity in health. Copenhagen: Regional office for Europe, World Health Organization
Dellve, L., Skagert, K. & Vilhelmsson, R. (2007). Leadership in workplace health promotion projects: 1-2 year effect on long- term work attendance. European Journal of Public
Health, 17, (5), 471-376. Doi:10.1093/eurpub/ckm004
Eriksson, A., Axelsson, R., & Axelsson, S.B. (2010), Development of health promoting leadership—experiences of a training programme, Health Education. Vol. 110, No. 2. pp. 109–124. doi 10,1108/09654281011022441
Eriksson, A., Axelsson, R., and Axelsson, S.B. (2011), Health promoting leadership— Different views of the concept, Work: A Journal of Prevention, Assessment, and
Rehabilitation. 40, 1, pp. 75–84. Doi 10,3233/wor-2011-1208
Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education
Today, 24. 2, 105-112. doi: 10.1016/ j.nedt.2003.10.001.
Gurt, J,. Scheweenen, C., & Elke, G.(2011). Health specific Leadership: Is there an association between leader’s consideration for the health of the employees and their stain and well-being? Work & Stress: An International Journal of work, health and
organisations, 25, 108-127. doi:10.1080/02678373.2011.595947
Härenstam A, Bejerot E, Schéele P, Waldenström K, Leijon O, and the MOA Research Group. (2004). Multilevel analyses of organizational change and working conditions in public and private sector. European Journal of Work and Organizational Psychology, 13(3), 305–343. doi 10,1080/13594320444000119
Hanson, A.(2010). Salutogent ledarskap – för hälsosam framgång. Stockholm: Gothia Fortbildning
Hanson, A. (2015). Salutogen Kultur, Från värdegrund till verksamhetsnytta. Alingsås: Salutogent ledarskap Sverige
Hanson, A. (2018). Salutogent ledarskap- för en hälsosam framgång – Vägen till tillit,
Kankkunen, T. (2009) Två kommunala rum. Ledningsarbete i genusmärkta tekniska
respektive omsorgs- och utbildningsverksamheter. Doktorsavhandling. Stockholm:
SU.
Kankkunen, T. Bejerot, E. Björk, L. Härenstam, A. (2014) New Public Management i
kommunal praktik. En studie om chefers möjlighet att hantera styrning inom verksamheterna Vatten, Gymnasium och Äldreomsorg, Chefios. Göteborg
Kitchener, M., Kirkpatrick, I. och Whipp, R. (2000). Supervising professional work under New Public Management: Evidence from an ’invisible trade’. British Journal of
Management. 11, 213-226. doi 10,1108/09513559910282830
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3: uppl.) Lund: Studentlitteratur
Lundqvist, D., Ekberg A., & Eriksson Fogelberg. (2010). Exploring the relationship between managers leadership and their health. Work: A Journal of Prevention, assessment
and rehabilitation, 42, (3) 419-427. doi: 10.3233/wor-2012-1395
Menckel, E. (1999). Workplace health promotion in Sweden: a collaborating network with 15 EU member states, Am J Ind Med Suppl. 1 42–43.
Mohammad Mosadeghrad, A., & Ferdosi, M. (2013). Leadership, job satisfaction and organizational commitment in Health Care sector- Proposing and testing a model.
University of medical Sciences. Materia Socio-Medica, 25 (2), 121-126.
doi:10.5455/msm.2013.25.121-126.
Pohjonen T, Riikka R. (2001). Effects of Worksite Physical Exercise Intervention on Physical Fitness, Perceived Health Status, and Work Ability among Home Care Workers: Five- Year Follow-up. Preventive Medicine 32, 465–475 (2001).
doi:10.1006/pmed.2001.0837
Regeringen. (2017/. God och jämlik hälsa – En utvecklad folkhälsopolitik. Proposition från socialdepartamentet. Stockholm.
Siegrist, J. (1993). Sence of coherence and sociology of emotions. Social Science and
Medicine. 37, s 978–979. doi 10.1055/s-2000-9207
Vetenskapsrådet. (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
WHO (2010). Healty Workplace. A model for action. For employers, workers, policy-
makers and practitioners.
Winroth, J. (2018) Organisationshälsa – En bok om hållbart arbetsliv. Lund: Studentlitteratur
BILAGA A
Informationsbrev
Hej!
Jag heter Rozana Söderroos och jag går min sista termin på Folkhälsoprogrammet vid
Mälardalens högskola i Västerås och ska nu skriva mitt examensarbete. Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna av hälsofrämjande ledarskap inom personlig assistans i offentlig sektor
Jag planerar att genomföra intervjuer med fem till sex enhetschefer under mars månad och skulle vilja intervjua dig. Intervjun kommer att ske enskilt med dig som enhetschef och uppskattas ta ca 30–60 minuter. Jag planerar att utföra intervjun på din arbetsplats och hoppas att vi kan komma överens om en tid.
Intervjun kommer att spelas in och allt material kommer enbart att användas för studiens syfte, ljudfilen kommer att raderas direkt efter att den har transkriberats och utskrifter kommer att raderas direkt efter att examensarbetet blivit godkänd. Deltagandet i studien är frivillig vilket innebär att du kan avbryta din medverkan när som helst. Uppgifterna du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt vilket innebär att ingen obehörig kommer åt materialet och din identitet kan inte avslöjas. Resultatet av denna studie kommer att presenteras i mitt examensarbete och kommer att vara tillgänglig via en databas som heter DiVA på Mälardalens högskola.
Har du några frågor så kan du höra av dig till mig , annars kommer jag inom kort att ta kontakt med dig för en förfrågan om en intervjutid.
Tack på förhand!
Med vänlig hälsning, Rozana Söderroos
Kontaktuppgifter
E-post: rss16003@mdh.student.se Mobil nr. 0735857559
Bilaga B
Intervjuguide
Studiens syfte är att undersöka förutsättningar för ett hälsofrämjande ledarskap inom personlig assistans i offentlig sektor.
Ge muntlig information om samtyckes och konfidentialitet kravet innan inspelning. Börja spela in.
Bakgrundinformation.
Hur länge har du jobbat som chef inom offentlig sektor? Hur många medarbetare är du chef för?
Hälsofrämjande ledarskap
1. Vad innebär hälsofrämjande ledarskap för dig?
2. Bedriver du ett hälsofrämjande ledarskap på din enhet? På vilket sätt? 3. Finns det några utmaningar med att bedriva hälsofrämjande ledarskap?
4. Kan det finns några vinster med att bedriva hälsofrämjande ledarskap? Exempelvis, arbetsmiljön och personalnärvaron?
Förutsättningar för ett hälsofrämjande ledarskap.
1. Upplever du att det finns stöd i kommunen för dig som chef att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap? Riktlinjer att förhålla sig till?
2. Har du som chef stöd i att bedriva arbetsmiljöarbete i din verksamhet?
3. Finns det krav på dig som chef att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap? Vilka är det? 4. Finns det några andra faktorer som påverkar dina förutsättningar till att kunna
bedriva ett hälsofrämjande ledarskap? Vilka är det?
5. Finns det utmaningar med att bedriva hälsofrämjande ledarskap inom personlig assistans? Vilka utmaningar skulle det kunna vara?
6. Finns det andra faktorer som skulle kunna hindra dig från att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap? Vilka är dessa faktorer?
7. Vad skulle mer kunna göras för att dina förutsättningar ska öka till att tillämpa hälsofrämjande ledarskap, exempelvis, utbildning? stöd från din chef? Andra typer av resurser?
Slutligen: Vill du tillägga eller förtydliga något om hälsofrämjande ledarskap? Tack för din medverkan.
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00