11.2.1 Inläckagevillkor bergtunnlar (undermarksanläggningar)
För driftskedet föreslås följande indelning av mätsektioner för inläckagevillkor samt föreslagna mängder inom dessa områden, se Tabell 11.1 nedan. Summeras föreslagna villkor uppgår det totala inläckaget till 1895 l/min (ca 31 l/s). Notera att vattenpassagerna inte ingår i nedanstående tabell.
Under Mälaren innebär grundvattendräneringen inte någon omgivningspåverkan som kan skada enskild eller allmän egendom eller natur.
Tabell 11.1Förslag till sektioner och inläckagemängder som underlag för villkor
Sträcka Mätpunkt
10/000-12/500 Mätdamm Sätrastranden 12/500 345
Huvudtunnel,
13/850 Pumpgrop Kungshatt
(282), mätdammar 13/100 145 Huvudtunnlar Kungshatt
14/450 -
15/600 Mätdamm södra stranden
Lovö 14/450 95 Huvudtunnel Södra Lovö
15/600 -
18/000 Mätdamm centrala Lovö 18/000 355
Huvudtunnel,
19/700 Pumpgrop N Lovö (382) 19/700 195 Huvudtunnel,
luftutbytesstation Norra Lovö 19/700-
20/150
Pumpgrop N Lovö (382),
mätdamm 19/700 80 Huvudtunnel
20/800 -
22/800 Mätdamm Lambarsund
norra sida 20/900 225 Huvudtunnel, södra
ramptunnlar
Grimsta Hässelby södra delen av tpl Vinsta
22/800 -
24/000 Mätdamm Lövstavägen 22/800 175
Huvudtunnel, norra ramptunnlar,
luftutbytesstation Vinsta inkl norra delen tpl Vinsta, 24/000 -
24/950 Pumpgrop Lunda (583) 24/950 75 Huvudtunnel
Kälvesta, Lunda, 24/950 -
26/000 Pumpgrop Lunda (583) 24/950 70 Huvudtunnel exkl.
Betongtunneldel Lunda, 27/720 -
28/300 Pumpgrop tunneln under
Järvafältet (683) 28/300 55 Huvudtunnel exkl.
betongtunneldel Järva, södra delen 28/300 -
11.2.2 Inläckagevillkor arbetstunnlar
För de tillfälliga arbetstunnlarna redovisas förslag till inläckagevillkor i tabellen nedan. Det genomsnittliga inläckaget för de ytligare tunnlarna uppgår till 7 l/min och 100 m tunnel och för de djupare har 10 l/ min och 100 m tunnel beräknats.
Som redovisats tidigare i inledande avsnitt kommer flera närliggande tunnlar inom samma område att få ett mindre sammantaget inläckage än om tunnlarna är mer åtskilda från varandra. För
arbetstunnlarna betyder detta att inläckaget kommer att minska vartefter Förbifart Stockholms tunnlar byggs. Detta gäller speciellt i Skärholmen och på södra Lovö där arbetstunnlarna är belägna inom områden med ramptunnlar utöver huvudtunneln.
Tabell 11.2 Förslag till inläckagevillkor arbetstunnlar Arbetstunnel Tunnellängd Tunnelnivå
Beräknat
11.2.3 Villkorsområden betongkonstruktioner, temporära schakt i jord och i berg
Förslag till villkorsområden kring temporära schakt och färdiga betongkonstruktioner som kan dränera grundvattnet redovisas i tabellen nedan och i grundvattenkartorna i bilaga 1. De olika områdenas utbredning bestäms förutom av dräneringsnivå och bedömd grundvattendränering av förekomst av objekt som kan skadas av en temporär eller permanent grundvattendränering.
Redovisade områden gäller, om inte annat anges både för bygg och driftskedet. Det vill säga både för temporära schakt och för den färdiga konstruktionen. Skillnaden kan vara att under byggskedet utförs temporär skyddsinfiltration för att kunna upprätthålla villkoret att grundvattnet inte ska vara påverkat av grundvattendräneringen orsakat av schaktet eller betongkonstruktionen utanför redovisat
villkorsområde.
Tabell 11.3 Tabell över föreslagna villkorsområden kring grundvattendränerande schakt och betongkonstruktioner
Anl. Område Anläggningar som omfattas
141-143 Bergtunnelpåslaget vid Skärholmen Betongtunnel och tråg 14P, 14Q N Skärholmen vid
Skärholmsvägen/Smistavägen Betongtunnlar för bussramper.
14L,14M, 14N,14O, 171
Smista vid E20 Betongtunnlar och tråg, luftutbytesstation
242,243, 245, 23E, 249
Edeby, södra Lovö Betongtunnel och tråg Edeby cirkulationsplats, bro för GC-väg och rampanslutning vid Ekerövägen 241, 244 Tillflykten, södra Lovö Betongtunnlar vid Tillflyktens cirkulationsplats
247 Lindö/Lindösund Bergtunnel och anslutande betongtunnlar för
tillkommande Lindötunnel 41,442,
445, 448,449, 44A, 44B
Vinsta vid Johannelunds tunnelbanestation Betongtunnlar och tråg vid Johannelunds cirkulationsplats samt tråg och brostöd för GC passage under Bergslagsvägen
443,444,
44C,44D Vinsta vid korsningen Skattegårdsvägen och
Bergslagsvägen Betongtunnlar och tråg vid Skattegårdsvägens cirkulationsplats samt schakt för brostöd för GC-broar
546, 571 Lunda industriområde, Vålbergaområdet i
Järfälla Betongtunnel inklusive luftutbytesstation intill bro över Bällstaån
54F Järvafältet vid Hästa gård, Hästa klack Tråg och betongtunnel vid södra bergtunnelpåslaget för huvudtunneln 641 Trafikplats Akalla Betongtunnel, tråg och vägskärning/ stödmur
12 Förslag på kontrollprogram
Ett övergripande kontrollprogram kommer att upprättas för att kontrollera den omgivningspåverkan som kan relateras till vattenverksamheten. Kontrollprogrammet tas fram i samråd med
tillsynsmyndighet och andra berörda. Det övergripande kontrollprogrammets primära syfte är att kontrollera att de villkor som meddelas i domen uppfylls. Föreslagna nivåvillkor invid temporära schakt och vissa permanenta betongkonstruktioner knyts till larm och åtgärdsnivåer för enskilda rör i kontrollprogrammet.
För hela sträckan gäller i tillämpliga delar att utföra/kontrollera:
Pejling av grundvattennivå, bygg- och driftskede
Mätning av vattennivåer i vatten- och energibrunnar
Sättningskontroll markpeglar och dubb, bygg- och driftskede
Provtagning vattenkvalitet, bygg- och driftskede
Mätning av mängd inläckande vatten till bergtunnlar
Mätning av mängd inläckande vatten till schakt, byggskede Exempel på övriga kontroller som kan vara aktuella inom delsträckor:
Installation av mätrör i övre grundvattenmagasin inom jordbruksmark (gäller Lovö och Akalla/Järvafältet)
Kontroll/kartering av vegetation (vegetationsutveckling) inom Skärholmsbäcken och Sätrabäckens dalgång, Kungshatt, Edeby ekhage, Grimstaskogen (sumpskogsområde), Hansta
(salamanderdammar).
Installation och automatisk registrering av flöde i Igelbäcken uppströms och nedströms passage av huvudtunneln under Järva
Ett kontrollprogram ska innehålla delar som beskriver utförande och mätintervall, utvärderingsmetod med redovisade larm och åtgärdsnivåer, datahantering och redovisningsrutin. Trafikverket kommer att bygga upp en databas, för inrapportering av mätdata, kvalitetssäkring av data och redovisning av resultat och rapportsammanställning.
Efter att en kontrollmätning utförts utvärderas mätvärdet mot upprättade larm/åtgärdsnivåer. Syften med dessa är att tidigt fånga upp förändringar och möjliggöra lämpliga åtgärder. Det är lämpligt att upprätta två larmnivåer, den första för att tidigt uppmärksamma en trend och den andra för att sätta in åtgärder.
Exempel på ett åtgärdsprogram är nedanstående åtgärdskedja för en mätning som passerat larmnivå 1:
1. En kontrollmätning görs i det eller de grundvattenrör där nivån underskridits samt i närliggande observationsrör. Vid behov görs upprepade mätningar
2. Om kontrollmätningen visar på att avvikelsen kvarstår ska orsaken utredas. Utredningen ska visa på om avvikelsen är naturligt orsakad av rådande grundvattenförhållanden eller om den är orsakad av arbetet med tunneln, eller om annan verksamhet påverkar grundvattennivån.
Konsekvensbedömning och förslag till eventuell åtgärd ska ingå i utredningen.
3. Utredning med förslag lämnas till byggledning och kontrollmyndighet Exempel på åtgärder vid överträdelse av den skarpare åtgärdsnivån 2 kan vara:
1. Omedelbar kontakt med tillsynsmyndighet
2. Pumpstopp vid planerad avsänkning intill spont eller uppstart av skyddsinfiltration under tiden orsaken utreds
3. Ytterligare tätning, förändrad pumpning vid planerad avsänkning, andra skadeförebyggande åtgärder som t ex grundförstärkning
Utöver det övergripande kontrollprogrammet kommer andra kontrollprogram att upprättas för byggandet av Förbifart Stockholm. Exempelvis kommer utförande och utfall av tätningsåtgärder vid schakt och tätning av bergtunnlarna att kontrolleras i olika program för egenkontroll och kontroller av entreprenörernas arbeten.
Miljörelaterade åtgärder och kontroller hanteras bl.a. också genom Miljökrav för entreprenadens genomförande (MEG) då bygghandlingar upprättas. Exempel på frågor som regleras i en MEG är hantering av processvatten och dränvatten, val av kemiska produkter, kontroll av schaktmassor avseende eventuella föroreningar, krav på arbetsfordon och restriktioner avseende buller och
vibrationer, damning etc. Även återinfiltration kan tas upp. I förfrågningsunderlaget bifogas en MEG när entreprenören upphandlas och de krav på åtgärder och kontroll som föreskrivs är bindande för entreprenören.
13 Referenser
[1] Cementinjektering i hårt berg SweBeFo rapport K22, M Eriksson H Stille 2005 [2] Effekter av grundvattenavsänkning och vattenuttag på grundvattenbildning och
vattenkvalitetsutveckling i kristallin berggrund – Slutrapport fas 1 från fältförsök i Äspö och Gårdsjön under perioden 1997 – 2005; Hultberg, Ericsson, Hultengren, Mossmark; IVL rapport maj 2005
[3] Grundvattenbildning i svenska typjordar- översiktlig beräkning med en vattenbalansmetod, Allan Rodhe et al, 2006
[4] Geohydrologiska länskartan, SGU serie Ah7
[5] Hydrogeologi för bergbyggare, Gunnar Gustafson, Formas 2009
[6] Igelbäcken- uppbyggnad av hydrologiskmodell samt beräkningar av vattenbalans, geohydrologi och föroreningar, Stockholm Vatten DHI, 2008
[7] Lovö kyrka som byggnadsverk, Berit Wallenberg, Andrén & Holms boktryckeri 1984 [8] P90 dimensionering av allmänna avloppsledningar, Svenskt Vatten mars 2004 [9] Simulering av transpiration från jordbruksgrödor vid grundvattenavsänkning-
Mellanårsvariationer 1980-2006, Elisabet Lewan, Harry Linnér, SLU 2008 [10] Stockholms Stads byggnadsgeologiska karta
[11] Prövotidsutredning avseende bortledning av grundvatten, mm från Törnskogstunneln (fd Tunbergstunneln), Sollentuna kommun, Stockholms län. Beteckning M1451-07 (fd M157-02). Vägverket 2009
[12] Utdrag ur undersökningar av nerlagda avfallsupplag i Stockholm, Andersson Jan-Erik, Tyréns, 1998