Lärare har ansvar över hur styrdokumentens intentioner kommer till uttryck i undervisningen och vad eleverna får med sig för kunskaper. Analysredskapet i studien har gjort det möjligt att se vad eleverna specifikt får lära sig och hur källkritik kommer till uttryck i svenskundervis-ningen. Det studien däremot inte har berört, och därför skulle vara av intresse att ta reda på, är hur svenskundervisningen skall se ut för att nå de kritiska förmågorna. Det hade därför varit intressant med intenterventionstudier där lärare medverkar för att utveckla och förbättra deras arbetssätt på ett systematiskt sätt där analysredskapet används för att analysera vad eleverna lär sig.
REFERENSER
Alexandersson, M., Limberg, L., Latz-Andersson, A. & Kylemark, M. (2004). Textflytt och sökslump: informationssökning via skolbibliotek. Forskning i fokus. 18. Stockholm: Myn-digheten för skolutveckling
Alexandersson, M. & Limberg, L. (2005). "In the shade of the Knowledge Society
and the importance of Information Literacy." Paper presented at the EARLI (European Asso-ciation of Research on Learning and Instruction) 11th conference, 23-27 August, Nicosia Cyprus.
Bernstein, B. (2000). Pedagogy, symbolic control and identity: theory, research, critique.
USA: Row & Littlefield Publishers.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Cronau, D. (2002). Theological Librarians and the Internet: Implications for Practice. Online Information Review, 26 (4), s. 281. ISSN: 14684527
Cooke, A. (2001). A Guide to Finding Quality Information on the Internet: Selection and Eva-luation Strategies, 2nd ed. Online Information Review, 26 (2), ss.122–129. DOI: 10.1108/oir.
2002.26.2.122.5
Davidsson, B., Limberg, L., Lundh, A. & Tyrén, L. (2007). Informationssökning som diskur-siv och social praktik i de yngsta skolbarnens rum för lärande. Human IT. 9(2), ss. 76- 133.
Dovemark, M. (2007). Etnografi som forskningsansats. I Dimenäs, Jörgen (red.) Lära till lärare. Stockholm: Liber. ss. 134-156
Europaparlamentet och rådets rekommendation 2005/0221/COD av den 18 december 200 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG)
Tillgänglig: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex:32006H0962 Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stock-holm: Liber
Findahl, O. & Davidsson, P. (2015). Svenskarna och internet: 2015 års undersökning av svenska folkets internetvanor (Rapport). Stockholm: Stiftelsen för internetinfrastruktur https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2015.pdf
Fogelberg, K. (2005). Media literacy - en diskussion om medieundervisning. Göteborg: Göte-borgs universitet. Institutionen för journalistik och masskommunikation.
Tllgänglig: http://jmg.gu.se/digitalAssets/1284/1284252_nr25.pdf Senast besökt: 2017-10-14
Hultén, P., Hultman, J. & Eriksson, L.T. (2007). Kritiskt tänkande. 1 uppl. Malmö: Liber
Hjørland, B. (2012). Methods for evaluating information sources: An annotated catalogue.
Journal of Information Science, 38 (3), ss.258–268. DOI: 10.1177/0165551512439178 Kihlström, S. (2007). Intervju som redskap. I Dimenäs, Jörgen (red.) Lära till lärare. Stock-holm: Liber. ss. 47-63
Kiili, C., Laurinen, L. & Marttunen, M. (2008) Students evaluating internet sources: from versatile evaluators to uncritical readers. Journal of Educational Computing Research, 39 (1), ss. 75–95. ISSN: 0735-6331
Leth, G.,& Thurén, T. (2000). Källkritik för Internet, Rapport 177, Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar
Limberg, L., Hultén, F. & Jarneving, B. (2002). Informationssökning och lärande: en forsk-ningsöversikt. Stockholm: Skolverket
Limberg, L. & Folkesson, L. (2006). Undervisning i informationssökning: slutrapport från projektet Informationssökning, didaktik och lärande (IDOL). (Rapport) Borås: Valfrid.
Tillgänglig: http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:883677/FULLTEXT01 [2018-02-21]
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skol-verket.
Mandalios, J., 2013. RADAR: An approach for helping students evaluate Internet sources.
Journal of Information Science, 39(4), pp.470–478. DOI: 10.1177/0165551513478889 Norlund, A. (2009). Kritisk sakprosaläsning i gymnasieskolan - Didaktiska perspektiv på läroböcker, lärare och nationella prov. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. https://gupe-a.ub.gu.se/handle/2077/18958
OECD (2013), Trends Shaping Education 2013, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/
trends_edu-2013-en
Oxstrand, Barbro (2013). Från media literacy till mediekunnighet: lärares uppfattning och förståelse av begreppen mediekunnighet och IKT i skolan och deras syn på medieundervis-ning. Licentiatavhandling. Göteborg : Göteborgs universitet
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/32107/3/gupea_2077_32107_3.pdf Senast besökt: 2017-10-16
Pérez Tornero, J. M., & Pi, M. (2011). A new horizon. Media literacy assessment and children in Europe. I C. von Felitzen, U. Carlsson & C. Bucht (Red..), New questions, New insight, New approaches. Contributions to the Research Forum at the World Summit on Media For Children and Youth 2010 (Årsbok 2011, ss. 69-82). Göteborg: Nordicom.
Smith, J. K. (2013). Secondary teachers and information literacy (IL): Teacher understanding and perceptions of IL in the classroom. Library & Information Science Research. 35(3), ss.
216-222. https://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:1151198/FULLTEXT01.pdf
Skolverket. (2017a). Källkritik. https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-laran-de/kollakallan/kallkritik
[2017-10-20]
Skolverket. (2017b). Svenska elever måste få bättre utbildning i källkritik.
https://www.skolverket.se/om-skolverket/press/debattartiklar/svenska-elever-maste-fa-battre-utbildning-i-kallkritik-1.257883
[2017-09-10]
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2 uppl. Stockholm: Liber
Thurén, T. (2003). Sant eller falskt?: metoder i källkritik. Stockholm: [Online]. Stockholm:
Krisberedskapsmyndigheten. https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/20180.pdf
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Walraven, A., Brand-Gruwel, S. & Boshuizen, H. P. A. (2013). Fostering students’
evaluation behaviour while searching the internet. Instructional Science, 41 (1), ss. 125-146.
DOI: 10.1007/s11251-012- 9221-x
Walraven, A., Brand-Gruwel, S. & Boshuizen, H. P. A. (2009). How students evaluate infor-mation and sources when searching the world wide web for inforinfor-mation. Computers & Edu-cation, 52 (1), ss. 234-246. DOI: 10.1016/j.compedu.2008.08.003
Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. 2. uppl. Stockholm: Liber.
Ödman, P. (2005). Den hermeneutiska cirkelns gränser . I Selander, S. & Ödman, P. (red.).
Text och existens: hermeneutik möter samhällsvetenskap. Göteborg: Daidalos
BILAGA 1
Frågeschema
Inledande frågor
1. Hur länge har du arbetat som lärare?
2. Har du arbetar på fler skolor? Om ja, hur många?
3. Har du genomfört någon fortbildning/lärarlyft?
4. Hur har digitaliseringen av skolan och tillgången av information via internet påverkat din undervisning?
5. Hur undervisar du för att eleverna ska utveckla sin förmåga att värdera och kritiskt granska information som de hittar på Internet? Skulle du kunna beskriva arbetssätten?
Källkritik i allmänhet
6. Vad är det som utmärker ett källkritiskt förhållningssätt?
7. Varför ska man arbeta med källkritik på Internet?
Elever och källkritik
8. Hur tror du dina elever tänker kring källkritik på Internet? Vilka styrkor respektive svagheter upplever du elevernas förmågor i källkritik på Internet?
9. Hur visar dina elever att de har ett källkritiskt förhållningssätt på Internet?
10. Vad är det för källkritiskt kunnande du vill eleverna skall uppnå?
11. . Exemplifiera en elev som har ett källkritiskt förhållningssätt, och hur det kommer till uttryck.
Undervisning och källkritik
12. Berätta om din planering när du undervisar i källkritik på Internet. Vad har du för upp-lägg?
13. Berätta om en typisk situation där du undervisar om källkritik på Internet.
14. Vilka typer av övningar använder du i källkritiksundervisningen på Internet?
15. Vilka typer av läromedel använder du i källkritiksundervisningen på Internet?
16. Hur arbetar du med källkritik på Internet i andra moment i svenskämnet?
17. Berätta i vilka moment i undervisningen det kan vara svårt att arbeta med källkritik på Internet?
19. Hur hanterar du eventuella styrkor/brister i källkritik på Internet?
Skolan och källkritik
20. Hur arbetar man med källkritik i allmänhet på skolan? Arbetar några av dina kollegor med källkritik? På vilket sätt? Vad skulle du vilja säga fungerar och/eller bör utvecklas på skolan?
21. Hur får du som lärare hjälp med arbetet i källkritik på Internet?
22. Upplever du några eventuella hinder/dilemman på skolan när det gäller arbetet med käll-kritik på Internet?
23. Är det något du skulle vilja tillägga?
Följdfrågor:
- Kan du ge ett exempel?
- Kan du berätta mer om...?
- På vilket sätt…?
- Hur ofta…?, - Hur ser det ut…?
- Vad innebär…?
- Det där var intressant, kan du utveckla det lite…?
- Kan du hjälpa mig att förstå skillnaden mellan…?
- Skulle du kunna ge ett exempel…/ge exempel på vad det inte är…?
- Vilken betydelse har…?
- Hur tänker du…?
!
Besöksadress: Allégatan 1 · Postadress: 501 90 Borås · Tfn: 033-435 40 00 · E-post: registrator@hb.se · Webb: www.hb.se