FÖRSLAGETS OAVSIKTLIGA EFFEKTER (KONSEKVENSER) FÖR OLIKA AKTÖRER

Förslagets negativa konsekvenser för miljön:

Om efterfrågan på biobränslen blir så hög att det påverkar ekosystemen kan det leda till negativa konsekvenser på miljön och påverka den biologiska mångfalden. Det behövs mer information och dataunderlag för att fastställa miljöpåverkan från elbilens batteri, exempelvis om råvaruförsörj-ningen av batteriets metaller. Det är viktigt att ta hänsyn och hantera målkonflikter inom beställar-nätverket.

Förslagets konsekvenser för näringslivet:

Ett beställarnätverk leder till många positiva effekter för näringslivet som redan nämnts i denna konsekvensanalys. Eventuellt kan en oavsiktlig negativ konsekvens vara att man gynnar specifika företag och deras utveckling. Det leder i sin tur till att konkurrensen påverkas. Detta är inte specifikt för beställarnätverk utan liknade effekter kan uppstå vid traditionellt innovationsarbete mellan of-fentliga organisationer och privata aktörer.

Förslagets konsekvenser för hushållen:

Beställarnätverket ger inga konsekvenser för hushållen på kort sikt. Beställarnätverkets långsiktiga resultatmål är att det växer fram en hållbar resemarknad med ett hållbart utbud som kommer hushål-len till gagn.

Bedömning av osäkerhet kring konsekvenser:

Ja, det finns osäkerheter kring konsekvenserna och i första hand för näringslivet.

SAMSYN

Vilka myndigheter har tagit fram och står bakom förslaget?

Under genomförandet av denna konsekvensanalys har ett samarbete förts mellan sex myndigheter Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Länsstyrelsen och Upp-handlingsmyndigheten. Deras kompetens har varit värdefull och avgörande för konsekvensanalysen.

Respektive myndigheter anser att de har förmågan att bidra till ett beställarnätverk för tjänsteresor utifrån sina uppdrag och har formulerat följande bidrag:

Energimyndigheten

• utreder och föreslår styrmedel för omställning av transportsektorn, både internationellt och nationellt,

• främja och finansiera forskning inom transporter samt har uppdrag att främja omställningen av transportsektorn på lokal och regional nivå,

• verksamhetsmål för att minska våra egna CO2-utsläpp från resor.

Naturvårdsverket

• ansvar för att verka för att nå miljömålen,

• har kunskaper om klimat, utsläpp från transporter,

• har kunskap om och erfarenhet av beställarnätverk,

• hanterar projektmedel,

• har ett internt driv i frågor kring tjänsteresor och tjänsteresors utsläpp.

Trafikverket

• har expertkompetens inom transportområde, inte minst inom vägfordons miljö- och trafik-säkerhetsegenskaper och krav/policy för vägfordon och drivmedel,

• finansierar FoI inom transportområdet,

• genomför många tjänsteresor,

• har internt inriktningsmål för utsläpp från tjänsteresor.

Transportstyrelsen

• har som miljömål att stadigt minska utsläppen av koldioxid från korta flygresor,

• kan bidra till ett internationellt konkurrenskraftigt, miljöanpassat och säkert transportsystem

• ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksda-gen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling,

• har sakkompetens miljö inom trafikslagen.

Länsstyrelsen

• har regional och lokal kunskap och nätverk,

• har breda främjandeuppdrag inom miljö, klimat och hållbar utveckling (verka för målen),

• har miljöledningsuppdrag där vi har intresse av att miljöanpassa våra egna transporter.

Upphandlingsmyndigheten:

• stödjer och främjar beställarnätverk och beställargrupper,

• ska öka kompetensen om innovationsupphandling,

• verkar för miljömässig upphandling,

• främjar innovativa lösningar inom upphandling.

Samsyn kring underliggande analyser och bedömningar:

Inom Staten går före har i första hand tre myndigheter, Upphandlingsmyndigheten, Naturvårdsver-ket och TrafikverNaturvårdsver-ket varit involverade i framtagandet av analyser och bedömningar i denna konse-kvensanalys. Dessutom har Energimyndigheten och Naturvårdsverket bidragit med eget material och erfarenheter från befintliga beställarnätverk.

Kontaktpersonerna för MMR har fått del av utkast av konsekvensanalysen inför formellt utskick från miljömålsrådets kansli.

ÖVRIGT

Ytterligare analyser och överväganden kring förslaget:

Frågor till Energimyndigheten och Naturvårdsverket angående deras sex etablerade nätverk/initiativ.

1. Finns det andra sett att arbeta för att uppnå ett likartat resultat som bestäl-larnätverken/beställargruppen åstadkommer?

2. Vilka är era direkta årliga kostnader för att bedriva respektive beställarnät-verk/beställargrupp? Exempelvis de kostnader ni har att bedriva sekretari-atsfunktion och genomföra kommunikationsaktiviteter, erfarenhetsdelning osv. Kostnader i både tidsåtgång och kr, samt hur ni skattat kostnaden i kronor. Har ni indirekta kostnader? Vad skattar ni dessa till?

3. Innebär beställarnätverken några besparingar jämfört med om ni inte hade haft något nätverk? Om ja, skatta gärna även detta i tidsåtgång och kr.

4. Hur mycket medel har betalats ut från myndigheten till respektive bestäl-larnätverk/beställargrupp för specifika projekt/förstudier (och under vilken tidsperiod)? Hur stor andel av de totala projektmedlen kommer från myn-digheten?

5. Vilka positiva effekter har beställarnätverket åstadkommit på marknaden och på miljön jämfört med om ni inte hade haft nätverket?

Har även nätverket haft några oavsiktliga negativa effekter? Vilka?

6. Kan ni nämna några konkreta resultat som beställarnätverket/-gruppen ge-nomfört?

7. Hur följer ni upp och/eller hur skulle ni vilja kunna följa upp effekterna av beställarnätverk?

8. Anser ni att beställarnätverket är ett kostnadseffektivt sätt att nå de upp-satta målen? Motivera.

9. I nuvarande utkast återfinns följande textavsnitt:

Det uppkommer ofta hinder för myndigheter att finansiera beställarnätverk. Om myndigheten ska kunna finansiera nätverk behöver myndighetens anslag inne-fatta möjligheten till att transferera medel. Dessutom bör villkoren vara utfor-made så bidragsgivning till nätverksstrukturer inkluderas. Idag är det ofta otyd-ligt om anslagen tillåter finansiering av beställarnätverk och en bedömning görs utifrån var enskilt anslag och nätverk.

Ser ni andra hinder för myndigheter att initiera och finansiera beställarnät-verk?

Bilaga 2:1 Sammanfattning av förslag till