3.1.1 Detaljskisser
Fig. 3.2: Lösa skisser sida 2
Det skissades till en början diverse lösningar för hur allt ska sitta ihop med större frihetsgrad än vad koncepten redogör för. Här har olika typer av strukturer ritats upp, infästningar, och övriga förslag på vad som skulle kunna ingå i mekanikstruk-turen. Tanken med detta skissande var att inte begränsa sig till något koncept, utan att bara rita upp i princip nästa idé som dyker upp, men som ändå verkar realistiskt i någon mån. Viss inspiration har tagits från detta till de följande koncepten. En idé som verkade vara en smart lösning, var att implementera någon form av hyllplan i strukturen. I gur 3.3 ritades ett förslag upp på hur det skulle kunna se ut.
Fig. 3.3: Generell hyllplanslösning 3.1.2 Koncept 1: Meccano
Fig. 3.4: Meccano med hyllplanslösning
Detta koncept baseras på sex längsgående skenor som xeras mot en topp- och bottenplatta. I strukturen ska hyllplan placeras för att möjliggöra enkel montering och stabilitet till konstruktionen. Hyllplanen är frästa detaljer med lösa fästen som monteras med skruvförband. Skenorna har en hålbild som gör att hyllplanen kan monteras i bestämda intervallavstånd. Skenorna är tillverkade av aluminiumpro ler vilket bidrar till lägre tillverkningskostnad. Även vertikala väggar, som fästs i de ho-risontella hyllplanen, ska kunna ingå. Detta för att tillåta komponenter att monteras i två riktningar. Kompabilitet mellan P-POD och CSD sker genom att fästa ikar för CSD på utsidan av två längsgående hörnskenor. Modulariteten ligger i CAD för hyllplan och topp- och bottenplattor, medans skenor är desamma oberoende av CubeSat-storlek och dispenser.
Fig. 3.5: Lådmodul med montageplatta
Fig. 3.6: Monteringsplatta
Principen bakom detta koncept är att det enkelt ska gå att öppna och stänga struk-turen för att möjliggöra enkel montering. Konceptet består av två huvudsakliga delar; lådmodulen och montageplattan. Lådmodulen består av 4 sidor som monte-ras ihop med hjälp av inre skenor och skruvförband. Långsidorna har urfrästa spår för snabb och enkel montering med montageplattan. Plattan består av en botten där de esta komponenter ska monteras och en kortsida med uttag för den elektriska
sammankopplingen i CSD. Kortsidan på plattan representerar den delen av struk-turen som ska ligga an mot utlösningsplattan i CSD. På bilden syns även skenor för xeringen i CSD vilka antingen fästs i efterhand eller består av samma del som plattan. De större hål som syns i strukturen är till för att lätta upp konstruktionen samt att möjliggöra åtkomst vid stängd struktur. Modulariteten ligger i CAD för val av storlek, men kan vara mekanisk om styrskenorna på plattans bottensida fästs i efterhand.
3.1.4 Koncept 3: 3U-enhet
Fig. 3.7: Sprängvy av 3U-enhet t.v. och montering av 6U-enhet t.h.
Detta koncept består till synes av många delar i jämförelse med de andra. Det ba-seras på en konstruktion av en 3U-struktur och har sex sidor som monteras ihop med hjälp av innerliggande hörnskenor och skruvförhand. Den inre modulariteten är liknande med Meccano med hyllplan som kan monteras vid bestämda intervall. Däremot saknar detta koncept möjligheten att montera komponenter vertikalt på samma sätt som Meccano. Vertikala komponenter får istället monteras direkt på insidan av strukturen. Strukturen skalas upp genom att en sida vardera på två 3U-strukturer tas bort, och ersätts av en ram, enligt gur 3.7. Med detta tillväga-gångssätt för uppskalning antas en stor del av grundstrukturens stabilitet påverka större kon gurationer positivt. Tanken är att i princip hela strukturens modularitet ska vara mekanisk och att gränssnitt för P-POD är integrerat i grundkonstruktio-nen. Flikarna som krävs för montering i CSD får monteras separat. Även här har sidorna utskurna hål för att lätta upp strukturen utan att komprimissa bort vitala monteringsmöjligheter.
3.1.5 Koncept 4: Skenfri
Fig. 3.8: Skenfri sprängskiss
Precis som namnet avslöjar ämnar detta koncept att undvika separata skenor i hörnen för P-POD, och motsvarande för CSD. Detta ska lösas genom att två av sidorna har ikar som sticker ut lite, och hörnen blir då helt solida. Hela strukturen ska bestå av sex sidor, som monteras ihop med skruvförband, och insidan lämnas helt enkelt tom. Sidorna har stora hål som är 1U, och är tänkt att ha skruvhål runtom var och en av dessa för montage av komponenter. Enligt bilden verkar strukturen vara rätt grov, med mycket material, vilket är något överdrivet, som ett oavsiktligt resultat av att enklare illustrera hur strukturen faktiskt ser ut. Det här konceptet är mycket baserat på att passa P-POD, men mindre förändringar kan göras för att även CSD ska kunna användas.
3.1.6 Koncept 5: Påbyggnadsringar
Fig. 3.9: Påbyggnadsringar sprängskiss
Detta koncept är tänkt att bestå av fyra unika delar, med en bottenplatta, en topplatta, en rektangulär tunnvägg, och hörnlist. Istället för att ha fyra väggar som skruvas ihop, fräses alla fyra väggar ur en del. Grundidèn är att en ring med ett identiskt gränssnitt på ovan- och undersidan, dock inverterat. Detta medför, likt glas eller tallrikar exempelvis, ett enkelt sätt att stapla era ringar på varandra, och det blir lätt att skala upp satelliten till önskad storlek. En möjlig nackdel med detta koncept är att det måste fräsas bort väldigt mycket material för att få fram påbyggnadsringarna, vilket kan göra att kostnaden för strukturen blir väldigt hög. Däremot har den troligtvis god hållfasthet och styvhet vilket är konceptets starkaste säljpunkt. Vad gäller väggarna är tanken det på varje vägg ska nnas valfrihet mellan att ha ett hål om storleken 1U, eller ett rutmönster med hål. Enligt bilden passar konstruktionen för P-POD, men skenorna kan enkelt modi eras för att istället passa CSD.