Vid det här laget vet vi hur intervjupersonerna resonerar kring begreppet förtroende och hur de anser att olika mediers trovärdighet varierar. En intressant aspekt är givetvis om, och i så fall på vilket sätt förtroendet påverkar medieanvändningen.
De medier som intervjupersonerna anser rapporterar om viktiga nyheter är SVT, SR, TV4-nyheterna samt morgontidningarna. Även om intervjupersonerna inte har fullt förtroende för dessa medier är det, som tidigare diskussioner visat, tämligen högt. I detta sammanhang är det framförallt viktigt att understryka att de tycker att någon form av grundläggande trovärdighet är viktigt för att intervjupersonerna ska använda dessa medier. Somliga intervjupersoner säger att förtroendet inte behöver spela en avgörande roll för användning. Exempelvis säger Carl, 28, att förtroendet inte är avgörande för att han skall fortsätta läsa Göteborgs-Posten. Anki, 49, anser att förtroende är en viktig aspekt i hennes relation till nyhetsmedier, men inte en avgörande aspekt för att hon skall ta del av deras nyheter. Anki, 49, tycker att förtroende för medier är en naturlig del av relationen till dem, och blir i den bemärkelsen relevant först om man inte har, eller tappar förtroendet för medier. Men diskussionerna får en väldigt hypotetisk karaktär, för det handlar om hur intervjupersonerna tror att de skulle agera om nyhetsmediernas trovärdighet skulle försämras.
Anki, 49, och Carl, 28, säger att de skulle fortsätta använda vid en liten försämring, men säger att
det är tveksamt om något nyhetsmedium totalt förändrade karaktär, men det finner de inte sannolikt.
Carl, 28, är av uppfattningen att nyhetsmedierna är självreglerande, om ett medieföretag
rapporterar om ett viktigt ämne tror han att liknande nyhetsmedier måste göra likadant för att vara trovärdiga. Det handlar om en förmodad likriktning i mediernas nyhetsvärderingsprocesser.
Stefan, 53, anser att han känner ett någorlunda förtroende för de nyhetsmedier han använder, och
det är liksom en grundförutsättning. Han tycker att det givetvis finns en gräns någonstans för hur mycket fel nyhetsmedier kan göra innan han tappar förtroendet och upphör med sin användning.
Stefan, 53, har svårt att föreställa sig att de nyhetsmedier han känner förtroende för på ett
konsekvent sätt skulle agera så att han skulle tappa sitt förtroende. Stefan, 53, anser att alla nyhetsmedier kan göra sina enstaka misstag. Därför står det klart för honom att för att trovärdigheten verkligen skulle sjunka, måste nyhetsmedierna konsekvent göra fel och agera oseriöst. Eva, 40, säger att hennes toleransnivå för olika mediers felaktigheter är olika, om SVT gör fel är det mycket allvarligare än om en kvällstidning gör det. Det är för medier med viktiga nyheter det är viktigast med hög trovärdighet, och även inverkar mest på huruvida man använder ett medium eller inte. Med viktiga nyheter avser Eva, 40, nyheter som berör henne, information om aktuella händelser. Minette, 27, tycker att förtroende är en mycket viktig aspekt beträffande användningen av seriösa nyhetsmedier, men tycker att det är svårt att uttrycka när nyhetsmedier uppnår en tillräcklig nivå av trovärdighet. Att uttrycka en sådan nivå säger samtliga
intervjupersoner är väldigt svårt, det handlar om en sorts känsla som finns inom en, att man liksom inom sig vet.
Kvällstidningen är ett medium intervjupersonerna överlag har lågt förtroende för men som flera ändå använder. Hur skall detta förstås? Innehållet i kvällstidningarna anses av intervjupersonerna vara mindre viktigt. Många tycks vidare vara av uppfattningen att kvällstidningarnas spelrum för att förvränga sanningen genom hård vinkling av sina artiklar får vara större än i andra
nyhetsmedier. Jag förstår det som att intervjupersonerna anser att om kvällspressen förvrider sanningen är det inom ramen för deras redan existerande fördomar och förväntningar, och påverkar därmed inte deras syn i särskilt hög grad. Exempelvis säger Laila, 58, att för
kvällstidningar är det inte särskilt viktigt med förtroende, att hon inte sällan köper och läser dem även om hon inte har förtroende för dem. Minette, 27, är av uppfattningen att kvällstidningar, kommersiella kanaler och veckotidningar fyller en mer underhållande funktion där förtroendets roll är mindre. Lisa, 30, tycker att kvällstidningarna är mest underhållande att läsa och att det är klart viktigare för henne än trovärdigheten. Stefan, 53, säger att han upplever att veckotidningar som Se & Hör och även i viss mån kvällspressen underförstått inte behöver hålla sig till
sanningen, att det primärt handlar om underhållning. Anita, 41, anser att hon tycker att det är godtagbart med en mer subjektiv och underhållande journalistik för sport och nöje i alla medier. Den underhållande journalistiken associerar hon framförallt till hur journalister gör nyheter om individer, men också språk och val av ämnen.
Vid diskussionerna kring de olika intervjupersonernas förtroende för olika medier har många explicit eller implicit påpekat att människor i deras omgivning sagt att kvällstidningarna är mindre trovärdiga. Människors kritiska inställning till kvällspressen är väl utbredd och i intervjuerna markerar nästan alla klart och tydligt att de minsann vet att kvällstidningarnas sensationsjournalistik skall man inte lita till, att det liksom är ett faktum som man förväntas känna till. Många intervjupersoner berättar att de mycket väl kan ha påverkats av att människor i deras omgivning saknar förtroende för kvällspressen. Flera intervjupersoner tror att
kvällspressens låga trovärdighet kan vara en myt som sprids, och understryker att de tror att den är riktig. Minette, 27, säger att likväl som det finns föreställningar om att kvällstidningar och
veckotidningar inte är trovärdiga, kan det också vara en myt att SVT eller de nationella morgontidningarna skulle vara särskilt förtroendeingivande. Laila, 58, m.fl tror att det finns myter om medier som påverkar människor känsla av förtroende, både i en positiv som en negativ riktning.
Den övergripande slutsatsen av svarspersonernas bedömningar är att förtroende är viktigt för att intervjupersonerna skall finna mening i att använda vissa medier, men samtidigt tycks de ta för givet att dessa viktiga medier är och ska vara trovärdiga. I den bemärkelsen kan trovärdigheten tyckas få en underordnad roll. Exempelvis uppfattas SVT som ett förtroendeingivande medium, men förtroendet är ingen viktig aspekt för den vane användaren, vilken ser det som en
grundförutsättning. Förtroendet för seriösa nyhetsmedier styr inte valet av och användningen av informativa nyhetsmedier. Detta val handlar istället om andra faktorer som exempelvis individens preferenser, t.ex. djup, bredd och snabbhet, eller val utifrån tryckta medier eller etermedier.
Från resonemangen drar jag också slutsatsen att för kvällstidningen, som intervjupersonerna överlag uttrycker ett mycket lågt förtroende för, är det inte heller viktigt med förtroende.
Intervjupersonerna tycks ha en annan ansats till sin användning av kvällspressen som innebär att de utgår från att artiklarna de läser troligen inte är helt sanna. Kvällstidningsläsningen fyller en annan funktion än den informativa32, nämligen att ge läsaren underhållning och förströelse. Men samtidigt som resultaten i denna intervju-undersökning visar att människor kan använda
kvällstidningen utan att känna förtroende för densamma, har jag också funnit att andra människor inte vill läsa kvällstidningar, vilket delvis beror på ett lågt förtroende. Resultaten kan tolkas mot tidigare diskussioner om att vad intervjupersoner uppfattar som trovärdigt i flera fall hänger samman med innehållets profil och karaktär. Det förklarar också varför kvällstidningarna trots sitt mycket låga förtroende i SOM-mätningarna är bland de dagstidningar med störst upplaga i
Sverige. Sammanfattningsvis kan förhållandena i all enkelhet beskrivas som att
intervjupersonerna lägger ett större värde vid känslan av förtroende vid användningen av nyhetsmedier som rapporterar vad de kallar viktiga och seriösa nyheter. Trovärdigheten är emellertid tämligen oväsentlig när det handlar om nyheter om mindre viktiga händelser med en primär underhållningsfunktion.
32