• No results found

som leder till

bättre och mer

jämlik hälsa,

innovationer

som möjliggör

för invånarna

att engagera

sig i sin hälsa

utifrån sina egna

förutsättningar.

1

Har en mer jämlik hälsa och att social gradienten mellan olika grupper

i samhället har minskat.

2

Har högre produktivitet och bättre resursutnyttjande.

3

Är en kunskapsnation när det gäller området jämlik hälsa.

4

Är ett föregångsland när det gäller samverkansmodeller för att jobba

tvärsektionellt på lokal nivå.

5

Är en förebild för hur individerna kan vara medaktörer i utvecklingen av

hälsotjänster och varor.

6

Är framgångsrikt när det gäller utveckling av innovationer inom

området.

7

Är en ledande exportnation av tjänster/ produkter inom området.

8

Är attraktivt för investeringar inom denna sektor. till skapandet av ett centrum för jämlik hälsa.

Förhoppningen är också att agendan ska leda till att det avsätts resurser för ett innovationsprogram inom området och att agendan ska vara till hjälp då finasiärer designar sina insatsområden och utlysningar.

Vi hoppas att vi väckt ditt intesse för området och ser fram emot en fortsatt dialog.

1 http://www.folkhalsomyndigheten.se/motesplats-

social-hallbarhet/

2 Region Skåne, ”Det öppna Skåne 2030”, Skånes regionala

utvecklingsstrategi, beslutad av Regionfullmäktige juni 2014

3 Mats Brandström Region Skåne, ”Ett socialt hållbart Skåne

2030 – Handlingsplan för Region Skånes folkhälsoarbete 2015–2018”, fastställdes av Regionstyrelsen dec 2014

4 Pressmeddelande, 3 februari 2015, Socialdepartementet

”Välkommet initiativ att tillsätta en kommission för jämlik hälsa”

http://www.regeringen.se/sb/d/19774/a/253845

5 Utmaningen har identifierats och lyfts fram internationellt, i

såväl rapporten ”Closing the gap” från WHO, som i ”Minska ojämlikhet i hälsa i EU” från Europeiska Kommissionen och det europeiska ramprogrammet för forskning och innova­ tion: ”Horisont 2020” och även i nationella rapporter från Storbritannien, Norge och Danmark. I Sverige har det inte genomförts någon analys på nationell nivå, däremot har man kommit till liknande slutsatser i lokala/regionala arbeten i Malmö, Västra Götaland och Östergötland.

6 Lundgren, Nordgren, Vinberg ”Hälsa, humankapital och

ekonomisk utveckling” Statens folkhälsoinstitut 2010

7 OECD ”Society at a Glance 2014, ”OECD Social Indicators

– The crisis and its aftermath”, 2014

8 Sirona Health Solutions presenterade resultat från arbetet på

SKLs seminarium ”Investera i Hälsa. Vad vinner vi?”.

http://skl.se/tjanster/kurserochkonferenser/ dokumentation/ alldokumentation/ dokumentationinve steraihalsavadvinnervi.4599.html

9 Fredrica Calidoni, Christina Christiansson, Göran Henriksson,

”Kostnader för ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland”, 2011

10 Folkhälsopolitisk rapport 2010 ”Framtidens folkhälsa – allas

ansvar”

11 WHO’s definition på hälsa innebär "ett tillstånd av full­

ständigt fysiskt, socialt och psykiskt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom(WHO 1948)

12 Willman, A. Hälsa är att leva. En teoretisk och empirisk

analys av begreppet hälsa med exempel från geriatrisk omvårdnad. Doktorsavhandling, Lunds Universitet, 1996

13 Dahlgren G, Whitehead M Policies and Strategies to Promote

Social Equity in Health, 1991.

14http://swelife.se/

15 Marmot, M. Status Syndrome. Significance, Vol 1, issue 4, sid

150–154, 2004

16 WHO, Closing the gap in a generation, health equity through

action on social determenant on health, 2008

17 Health Promotion: A Discussion Document on the Concept of

and Principles, WHO, 1984

18 Nutbeam, D. Health literacy as a public health goal:

a challenge for contemporary health education and communication strategies into the 21st Century. Health Promotion International, 15, sid 259–267, 2000

19 Regeringens proposition 2007/08:110.

20 Se hela mig, BRIS, 2012

21 Pressmeddelande, 3 februari 2015, Socialdepartementet “Väl­

kommet initiativ att tillsätta en kommission för jämlik hälsa“

http://www.regeringen.se/sb/d/19774/a/253845

22 Lokale­ og Anlægsfonden i Danmark arbetar aktivt med att inspire­

ra och bidra till skapandet av arenor för fysisk aktivitet. Fonden ut­ vecklar och stödjer byggandet av idrott­, kultur­ och fritidsanlägg­ ningar. De stödjer projekt som skapar anläggningar vars aktiekur och funktion inspirerar till fysisk aktivitet t.ex. motoriklandskap och playspots. På deras hemsida kan man hitta Idékataloger och exempel på idrottshus, klubblokaler, kulturanläggningar och fritidsanläggningar som fonden delfinansierat. http://www.loa- fonden.dk/inspiration/idraetshuse

23http://overenskommelsen.se/ 24http://overenskommelsenskane.se/

25 Ett sådant exempel är initiativet Partnerskap Skåne som lyckats

vidareutveckla och förändra introduktionen av nyanlända i Skåne. Ett annat exempel är Göteborgs stads arbete med att samla idéer till innovation ur ett hållbarhetsperspektiv.

26 Se t.ex. Petersen S, Bergström E, Cederblad M (2010) Barn och

ungdomars psykiska hälsa i Sverige. En systematisk litteraturö­ versikt med tonvikt på förändringar i tid. Stockholm, Kungliga vetenskapsakademin. Kungliga vetenskapsakademin samlade redan 2010 en mängd olika forskare som konstaterade hur lite vetenskapligt grundad kunskap det finns om förändringar i barns psykiska hälsa, speciellt mindre barns hälsa, vilket omöjliggjorde dem att uttala sig om hur de upplevde psykisk ohälsa och hur detta påverkat deras liv. Sedan dess har forskare såväl som idébu­ ren sektor och statliga myndigheter konstaterat att ungdomar och barn har hälsoproblem som härstammar från sociala faktorer.

27 Ett bra exempel på ett globalt företag som tar en aktiv roll i

social hållbarhet är Sodexo. Sodexo är världens artonde största arbetsgivare och levererar ett brett utbud av tjänster till företag, institutioner och offentlig sektor. Sodexo lanserade 2009 en glo­ bal och långsiktig plan för att verka för en hållbar framtid. Sodexo utgångspunkt är att det gäller att arbeta med social hållbarhet på alla nivåer och jobbar därför med frågorna både internationellt, nationellt och lokalt.

28 Begreppet hälsolitteracitet innebär människors förmåga, kunskap,

motivation och självförtroende att tillgå, förstå, bedöma och tillämpa hälsoinformation i skriven, talad eller digital form för att bedöma och fatta beslut i det dagliga livet gällande sjukvård, sjuk­ domsprevention och hälsofrämjande för att förbättra livskvalitén.

29 Social innovation är ett tillväxtområde där Sveriges möjligheter

på en internationell marknad är betydande, något som bland annat påpekas i debattboken ”Det svenska välfärds undret – nästa exportsuccé”. Genom social innovation och samhällsentreprenör­ skap som metod och logik finns stora möjligheter till förnyelse och utveckling av flera svenska styrkeområden. Här spelar Mötesplats Social Innovation (MSI) vid Malmö högskola en viktig roll. MSI är ett nationellt kunskapscentrum vars främsta uppgift är att följa vad som händer inom området, både i Sverige och internationellt.

30 Mötesplats Social Innovation ”Kartläggning av Designlabb”, 2014 31 Rapporten ”Nya finansieringsformer för social innovation

– En internationell utblick om impact investment” kan laddas ner här http://www.socialinnovation.se/wp- content/uploads/2014/12/MSI_Impact-investing_A4_ LowRes_141211.pdf

I

arbetet med agendan har en rad intressenter från näringslivet, offentlig sektor, idéburen sektor, akademi samt representanter för medborgarna involverats. Detta för att genom en aktiv dialog identifiera behov och problem samt ta fram en gemensam målbild. För att säkerställa att strategin är nationellt förankrad har det även genomförts en rad intervjuer med nyckelpersoner inom samhällets olika sektorer.

en process i flera steg

Arbetet har genomförts i en stegvis process, där till och börja med gatekeepers – personer med initierad kunskap och nätverk inom hälsoområdet – identifierades och kontaktades för en intervju. Dessa personer är knutna till större nationella organisationer och myndigheter, som möjliggör att deltagandet kan skalas upp på en nationell nivå. Näringslivet representeras av aktörer som opererar på olika skalor. Internationella börsnoterade före­ tag såväl som mindre nationellt knutna aktörer som arbetar med socialt entreprenörskap har intervjuats för att få en bredd i analysen. För att göra arbetet hanterbart bedrevs arbetet från början i ett lokalt och regionalt perspektiv i Skåne och Göteborg, för att sedan kopplas upp mot andra regioner och nationella spelare.

Workshoppar över gränserna

Efter att ha genomfört en rad intervjuer och etablerat en bild över området, bjöds personer, som identifierats med stöd av gatekeepers, in till två stycken tvärsektoriella workshoppar. Med på dessa workshoppar fanns representanter från alla sektorer samt brukare. Målsättningen var att föra en dialog kring området och identifiera nödvändiga initiativ för att stärka Sveriges konkurrens kraft inom hälsoområdet, utan att i förväg föreslå lösningar. Deltagarna i workshopparna har processat fram en definition på hälsa, avgränsat målgrupper, identifierat goda exempel samt föreslagit åtgärder och vision. Förslagen i agendan har således utmynnats utifrån en sam verkansprocess med sam­ hället olika sektorer.

För att ytterligare stärka engagemanget från näringslivet och få input från nystartade

bolag anordnades en workshop med Medeons inkubatorföretag som jobbar inom hälsoområ­ det. För att få med synpunkter från ungdomar anordnades en fokusgruppsdiskussion med en grupp unga personer tillsammans med Rädda Barnen. Projektet deltog även i seminariet ”Närings­ livets roll för social hållbarhet” som anordnades av SKL i december 2014, där internationella företag, svenska företag och representanter från svenskt näringsliv deltog.33

Agendan har tagits fram i samverkan mellan representanter från näringslivet, offentlig sektor, idé­ buren sektor, akademi och medborgare eftersom hälsoområdet är komplext och involverar många olika aktörer och intressenter.

organisationer som bidragit i processen

Nedan listas de organisationer som bidragit i arbetet med agendan.

Almega

Avonova Hälsa Syd AB Bocz by AWIL BRIS Cancerkompisar FIFH Fontänhuset Göteborg stad Helsingborgs stad Hälsomedicinskt center Innovationskontor Syd Kaichron Kommunförbundet Skåne Lund life science incubator Lunds universitet

Länsstyrelsen i Skåne län Malmö stad

Malmö högskola Medeon

Mötesplats Social Innovation Noaks Ark

Nätverket – idéburen sektor Skåne Palmer – psykoterapi och utbildning Previa

Region Skåne

bilaga 1

agendaprocessen

Related documents