7. Analys
7.2 Förutsättningar för att kunna
En uppenbar möjlighet är projektmedel, men naturligtvis behövs mer än pengar. Det har funnits en rad olika sätt att delta och att bredda kunskapsbasen, utbildningssatsningar, seminarier, föreläsningar samt två högskolekurser. Ett annat exempel på resurser är den referensgrupp inom kommunen som kontinuerligt hanterat de resultat som projektarbetet för med sig både genom att bedöma relevans och synliggöra arbetet (Brandén. 2013:6). Det har även funnits en sådan resurs på projektnivå, projektledaren hade under projekttiden en stödgrupp på Umeå universitet, vilken fungerat som bollplank, samt feedback och problematisering (ibid). Tjänstpersonerna på verksamhetsnivå har haft tillgång till
projektledare och jämställdhetsstrateg samt att projektarbetet ska knytas till befintliga rutiner och resultatmått ska läggas in i styrkort för att underlätta integrering av jämställdhetsarbetet.
Jag menar att när befintliga rutiner kompletteras ökar möjligheten för att implementera jämställdhetsarbetet, inget nytt system som löper parallellt utan arbetet integreras.
Vad som har identifierats som hindrande på samtliga nivåer är den omorganisering som kommunen genomgick i samband med projekttiden (Brandèn. 2013:7, Bergman.2013:17).
Det finns ett uttryck för oro kring att arbetet tenderar att bli individbaserat, dvs. att det leds av eldsjälar. I intervjun nämns eldsjälar både på ledningsnivå och ute i verksamheten, de har en avgörande betydelse vid projektgenomförandet men de kan sluta eller brännas ut. Konsulten styrker det antagandet och varnar för att jämställdhetsarbete kan bli personbundet, och då upphöra ifall personen inte finns kvar (Bergman.2013:18). Det innebär att
jämställdhetsarbetet inte integreras utan blir knuten till enskilda individer, och påverkar den hållbarhet som projektet avser att tillhandahålla.
På chefsnivå har jag lagt in tid som hindrande, projektledaren beskriver att de högsta cheferna och budgetansvariga har haft svårt att avsätta tid vid utbildningstillfällena, för kursen Gender budgeting och menar att det är en svaghet (Brandén. 2013: 18-19). Det finns även rent praktiska hinder på verksamhetsnivå kopplat till de teoretiska inslagen i jämställdhetsarbetet.
Exempelvis inom brandförsvaret lades en folder om normkritiskt tänkande bara åt sidan då kunskapen om vad som är normkritiskt inte ingår i vardagen (Bergman. 2013:8). En lärdom kan dras från det ofta teoretiska arbetet med jämställdhet och dess begrepp, är att det kan vara på sin plats med ett mer tillgänglig material (Bergman.2013:11).
7.3 Förutsättningarna för att vilja
Jag har tagit upp frivillighet som möjlighet på chefsnivå, projektnivå och verksamhetsnivå.
De som vill arbeta med projektet kan påverka innehållet och forma jämställdhetsarbetet utifrån de utmaningar som framkommer. I utvärderingen finns en sammanställning av anledningar till deltagande i projektet, det visar vid första enkät tillfället att personligt engagemang och intresse för jämställdhetsfrågor var främsta anledning till deltagande (Bergman. 2013:14). Rent konkret beskrivs viljan, att arbeta med dem som vill som en framgångsfaktor av respondenten. På chefsnivå och verksamhetsnivå har jag även tagit upp förändringsarbete som en möjlighet. Projektet avser att förändra, genom att de politiska jämställdhetsmålen omsättas i konkret och könsmedveten verksamhetsutveckling (Brewer.
2011:1). Det beskrivs även som ett förbättringsarbete vilket förväntas ge medborgaren tillgång till jämställd medborgarsevice (Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå kommun, 2011:9). Presentationen och målen är tydliga vilket jag bedömer ökar vilja att delta.
På projektnivå finns det processnära stöd som riktats till fokusverksamheterna, respondenten menar att det har kunnat gå in i verksamhet och påbörja ett bestående förändringsarbete, projektledaren menar utmärkande för fokusverksamheterna är att frågan är prioriterad på chef och ledningsnivå och stort engagemang på verksamhetsnivå.
I tidigare forskning har det framkommit att mer svårpreciserade strömningar som motstånd förekommer inom jämställdhetsarbete. I samtliga nivåer har jag lagt motstånd som hinder, på chefsnivå finns det återkommande argumentet brist på tid, det kan vara en resursfråga, dock menar projektledaren att chefers brist på tid kan handla om motstånd och ovilja att bedriva jämställdhetsarbetet, och att den som driver projektet har svårt att påverka när så sker (Brandén. 2013:28). På verksamhetsnivå kopplar jag motstånd till vad som framkom vid intervjun, respondenten menar att det finns verksamheter som inte levererar fast
jämställdhetsarbetet efterfrågas. Några av fokusverksamheterna har valt att avbryta
deltagandet under projekttiden, och anledningarna har varit: omorganisationen, tidsbrist och bristande engagemang i organisationen (Brandèn. 2013:7). Det finns även signaler i
processutvärderingen kopplat till den andra enkätundersökningen där deltagarna upplever att engagemanget i kommunledningen har sjunkit samtidigt som ledningens stöd anses vara viktigt för att lyckas med jämställdhetsintegrering (Bergman. 2013:17).
Ett annat hinder är den omfattande administration som projektarbetet innebär, både respondenten och projektledaren vittnar om att arbetstimmar läggs ner på att administrera
jämställdhet genom olika verktyg, checklistor och SKLs makEQuality, förutom tiden som läggs på administration så innefattar det resultatorienterade arbetet en annan komplikation i form av att hållbara resultat behöver tid för att ge mätbara effekter (Bergman. 2013:16).
Callerstig et al. (2010:19) menar att jämställdhetsintegrering som strategi har förutsättningar att ge ett långsiktigt resultat men projektformen utgör en risk det innebär att arbetet reduceras till krav på effektivitet och kvalitet. Respondenten beskriver administrationen som att det blir en pärm på hyllan istället för att vara ute i verksamheten och stödja, och att “vi kan inte administrera jämställdhet vi måste göra den” utifrån det perspektivet utgör den
administrativa bördan ett hinder i projektgenomförandet även om den avser att formalisera arbetet och ligga till grund för återkoppling. Callerstig et al. (2011:15) menar
jämställdhetsintegrering är så komplext att det inte kan hanteras i modeller och färdiga lösningar, att projektformen blir linjär och reduceras ner till checklistor, resultat och aktivitetsplaner. Vilket styrker mitt antagande om att resultatorienterat jämställdhetsarbete utgör ett hinder inom projektorganiserad implementering av jämställdhetsintegrering.
7.4 Analysmodellen Möjligheter och Hinder.
Grafisk sammanfattning av de möjligheter och hinder som identifierats i analysen.
Tabell:2
Villkoret Förstå indikatorer; styrning, tydlighet, information.
Villkoret Kan indikatorer; resurser, tid, kompetens Villkoret Vill indikatorer; motivation, delaktighet
8. Slutsatser
Jag kommer att utgå från analysmodellens identifierade Möjligheter och Hinder för att
besvara studiens inledande frågeställningar, och vidare relatera till studiens syfte. Jag kommer att avsluta med en reflektion kring arbetet med uppsatsen samt inflika några tankar för
fortsatta studier av implementering av jämställdhetsintegrering i projektorganiserat arbete.
Hur ser förutsättningarna ut för att skapa förståelse för jämställdhetsintegrering som strategi?
Strategi för jämställdhet (2011) ligger till grund för jämställdhetsarbetet i kommunen, den är antagen av fullmäktige i politisk enighet. Vilket leder till uppfattningen om att
jämställdhetsarbetet har en politisk förankring. Inom projektet finns det en rad olika
möjligheter för deltagarna att utbilda sig, och processnära stöd för fokusverksamheterna via jämställdhetsstrategen och projektledare. Inför projektstarten genomfördes ett gediget informationsarbete vilket var riktat till politiker och tjänstepersoner inom kommunen. Dock påtalas att problemformuleringen vid projektansökan innehåller motstridigheter vilket försvårar arbetet (Brandén. 2013: 28-29). Jag bedömer att det finns goda förutsättningar för förståelse utifrån informations hänseende, men vid genomförandet finns brister i projektets problemformulering.
Hur ser förutsättningar ut för att kunna implementera jämställdhetsintegrering som strategi?
I Strategi för jämställdhet (2011) pekas kommunen agerande ut som viktig både som
verksamhet samt pådrivande aktör i samhället, och kommunen förbinder sig till att genomföra jämställdhetsintegrering, det ska ske via nämnder och verksamheter. Det finns projektmedel tillgängliga samt verktyg och metoder för jämställdhetsarbetet. Dock påverkas arbetet
negativt av den omorganisation som inleds under projekttiden, en annan aspekt av resursen tid är att projektet nedprioriteras till förmån för befintligt arbete. Jag har även dröjt kvar vid möjligheterna att nå alla verksamheter, materialet vittnar om behovet av stöd under hela projekttiden. Inom ramen för projektarbetet hade fler verksamheter blivit svårt att hinna med för jämställdhetsstrategen och projektledaren. Jag blev dock positivt överraskad av hur fokusverksamheterna haft möjlighet att arbeta, genom det processnära stödet har de kunnat
utveckla problemformulering samt metoder för att möta utmaningen med jämställdhetsintegrering anpassat till den specifika verksamheten.
Ett annat hinder kommer i form av eldsjälar initialt tillför det projektet energi och inspiration genom ett genuint engagemang i frågorna de brinner för, men ut en integrerings-perspektiv blir kunskapen bunden till personen och inte integrerad i verksamheten och ifall personen slutar, blir sjuk eller helt enkelt tappar lusten så faller arbetet. Det finns även teoretiska hinder vilket främst berör det glapp som uppstår mellan forskningsspråk och vardagsspråk, vilket påverkar möjligheterna vid implementering på ett negativt sätt.
Hur ser förutsättningarna ut för att vilja implementera jämställdhetsintegrering som strategi?
I materialet pekas just viljan och engagemanget för jämställdhetsfrågor ut som
framgångsfaktorer i jämställdhetsarbetet, dock är fokus på förutsättningar, kommunen har en lång erfarenhet av jämställdhetsarbete. Dock framkommer det att problem i form av motstånd finns, Jämställdhetsstrategen uttryckte det ganska rakt på ”det finns inga öppna dörrar i det här arbetet”. Något annat som påverkar implementeringen är den administrativa delen då den tar tid, som annars kunde användas till projektarbete. Callerstig et al.(2011:15) beskriver risken med projektform, jämställdhetsintegreringens komplexa sammansättning ska reduceras ner till checklistor, resultat och aktivitetsplaner, kraven på effektivitet och kvalitet. Detta bekräftas vid intervjun, respondenten säger “vi kan inte administrera jämställdhet vi måste göra den”. Projektledaren delar den uppfattningen och kompletterar med att kunskap inte alltid leder till konkret förändring.
8.1 Studiens syfte och avslutande tankar.
“ Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna vid implementering av jämställdhetsintegrering inom ramen av projektorganiserat arbete”
Projektet Ledningskraft riktat sig till att motverka glapp vid implementeringen genom fokus på styr-och ledningssystem, vilket identifierats som bristande i tidigare genomförda
projektarbeten. Under projekttiden har det processnära stödet gett verksamheter möjlighet att skräddarsy metoder och strategier för att arbeta med jämställdhetsintegrering utifrån den specifika verksamhetens problembild. Respondenten uppger att 2-3 verksamheter fortsätter att
arbeta med frågorna efter avslutat projekt, i relation till hur avsikten har formulerats på den politiska nivån “genom alla chefer och medarbetare” (Strategi för jämställdhet i Umeå kommun. 2011:8) så upplever jag att det finns mer att göra.
Jag kommer nu att reflektera kring den studie jag genomfört och de metoder jag valt. Jag anser att styrningskedjan och analysverktyget har fungerat väl, dock kan Styrningskedjan utvecklas för fortsatta studier genom att mer ingående undersöka de enskilda delarna i kedjan, genom kompletterande intervjuer. Analysverktyget skulle även kunna kompletteras med ytterligare genom att ta med politiker för att få en mer fullständig bild av implementering.
9. Referenser
Alnebratt, Kerstin. Rönnblom, Malin (2016) FEMINISM SOM byråkrati jämställdhetsintegrering som strategi. Stockholm: Leopard förlag.
Amundsdotter, Eva (2010) Att framkalla och förända ordningen, Finemark: Gestalthusets Förlag.
Andersson, Renée. Hedlund, Gun (2011)”Jämställdhetsintegrering och lokal demokrati”, i Lindholm, Kristina(red.) Jämställdhet i verksamhetsutveckling. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 165-192.
Bergman, Ingalill (2013) Ledningskraft…har ledningen kraft nog? Räcker det med ledningens kraft?, Umeå kommun. Processutvärdering.
Bjereld, Ulf. Demker, Marie. Hinnfors, Jonas(2009) Varför vetenskap?, 3;a upplagan, Lund:
Studentlitteratur AB.
Brandèn, Jenni (2013) Umeå kommun projekt Ledningskraft program för hållbar jämställdhet.
http://docplayer.se/4375298-Umea-kommun-resultatrapport-projekt-ledningskraft-program-for-hallbar-jamstalldhet.html
Brewer, Helen (2011) Projektansökan, Ledningskraft. Umeå kommun
Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder, 3:2;a upplagan, Malmö: Liber AB.
CEMR-deklarationen. 2014. http://www.jamstall.nu/politik/cemr-deklarationen/.
(Hämtad 2014-12-03).
Callerstig, Ann-Charlott. Lindholm, Kristina. Sjöberg, Karin. Svensson, Lennart(2011)
“Jämställdhetsintegrering som hållbar utvecklingsprocess”, i Lindholm, Kristina (red.) Jämställdhet i verksamhetsutveckling, Lund: Studentlitteratur AB, ss. 13-39.
Callerstig, Ann-Charlott. Lindholm, Kristina. Sjöberg, Karin. Svensson, Lennart(2011)”Mot framtiden” i Lindholm, Kristina(red.) Jämställdhet i verksamhetsutveckling, Lund:
Studentlitteratur AB, ss. 243-260.
Callerstig, Ann-Charlotte (2011)” Jämställd medborgarsevice” , i Lindholm, Kristina (red.) Jämställdhet i verksamhetsutveckling, Lund: Studentlitteratur AB,ss. 73-94.
Callerstig, Ann-Charlotte (2011)” Utbildning för jämställd verksamhet” , i Lindholm, Kristina(red.) 2011. Jämställdhet i verksamhetsutveckling, Lund :Studentlitteratur AB. ss.
145-164.
Esaiasson, Peter. Gilliam, Mikael. Oscarsson, Henrik. Wängerud, Lena (2012)
Metodpraktikan: konsten att studera samhälle individ och marknad, 4:e upplagan, Stockholm:
Nordstedts Juridik.
Hedlund, Gun & Sundin, Elisabeth (2011) “En tidstypisk strategi”, i Lindholm, Kristina(red.) Jämställdhet i verksamhetsutveckling. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 223-242.
Hertting, Nils (2014)” Implementering: Perspektiv och mekanismer”, i Bo Rothstein (red.) Politik som organisation, 5:2: a upplagan, Lund: Studentlitteratur AB,ss.185-212 .
Hill, Michael (2007) Policyprocessen, Kristianstad: Lunda Text AB.
Jutterdal, Anna (2008) Jämställdhetsarbete- en utmaning för kommuner och landsting! : en kunskapsöversikt. Sveriges Kommuner och Landsting. Åttan 45.
(http://jamda.ub.gu.se.proxy.ub.umu.se/bitstream/1/527/1/SKL-Kunskapsoversikt-2008-doc39312_1.pdf ) Hämtad 20160810.
Klerby, Anna & Osika, Ingrid ( 2011) “Jämställdhetsintegrering av offentliga budgetar”, i Lindholm, Kristina(red.)Jämställdhet i verksamhetsutveckling, Lund: Studentlitteratur AB, ss.
95-114.
Lantz, Annika (2013) Intervjumetodik. 3:e upplagan, Lund: Studentlitteratur AB.
Lindholm, Kristina (2011) ”Lärande och motstånd i räddningstjänsten”, i Lindholm,
Kristina(red.) Jämställdhet i verksamhetsutveckling, Lund: Studentlitteratur AB, ss. 207-222.
Lundquist, Lennart (1992) Förvaltning, stat och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Löfgren, Karl (2012) Implementeringsforskning- en kunskapsöversikt Kommissionen för ett hållbart Malmö.
http://malmo.se/download/18.d8bc6b31373089f7d9800026373/1383647137359/Karl+L%C3
%B6fgren_Implementeringsforskning.pdf (hämtad 2014-12-17)
Mergaert, Lut & Emanuela Lombardo (2014) “Resistance to implementing gender mainstreaming in EU research policy”, i Weiner, Elaine. Heather MacRae (red.) The persistent invisibility of gender in EU policy, European Integration online Papers (EIoP), Special issue 1, Vol. 18, Article 5
http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2523414
Merriam, B. Sharan (1994) Fallstudien som forskningsmetod. Lund. Studentlitteratur AB.
Nilsson, Lina & Trollvik, Marie (2011) “Projektformens paradoxer”, i Lindholm, Kristina (red.) Jämställdhet i verksamhetsutveckling, Lund: Studentlitteratur AB, ss. 55-72.
Norrbin, Camilla & Olsson, Annika. 2010. Forskning saknas. Rapport 3/10. Nationella sekretariatet för Genusforskning. Göteborgs universitet. Litorapid Media AB.
FN (1995) The platform for action.www.un.org. (Hämtad 2014-12-26)
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2011) Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och rapportera en undersökning, 4:1;a upplagan, Lund: Studentlitteratur AB.
Pollack, Mark A & Hafner-Burton, Emilie (2000)” Mainstreaming gender in the European Union” Journal of European Public Policy, Vol. 7, Nr. 3, ss. 432-456.
Publicerad 04022011, Hämtad 26062016.
(http://www.tandfonline.com.proxy.ub.umu.se/doi/abs/10.1080/13501760050086116#aHR0c DovL3d3dy50YW5kZm9ubGluZS5jb2)
Premfors, Rune(1989) Policyanalys Kunskap, praktik och etik i offentlig verksamhet. Lund:
Studentlitteratur.
Pressman, Jeffrey L. Wildavsky, Aaron. 1973 Implementation” How great expectations in Washington are dashed in Oakland, or why it´s amazing that federal programs work at all, this being a saga of the Economic Development Administration as told by two sympatetic observers who seek to build morals on a foundation of ruinen hopes”.London: University of California Press.
Sannerstedt, Anders (2001) “Implementering – hur politiska beslut genomförs i praktiken”, i Rothstein, Bo (red.) Politik som organisation: förvaltningspolitikens grundproblem, 3;e upplagan, Stockholm: SNS Förlag, ss.18-47.
Socialdepartementet, 2016. Hämtad 26/4 2017
(http://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/jamstalldhetsintegrering/)
SOU 1998:6. Ty makten är din…Myten om det rationella arbetslivet och det jämställda Sverige. Stockholm. Elanders Sverige AB.
Spets, Helena (2011)” Makt, Motstånd och Jämställdhetsarbete” , i Lindholm, Kristina(red.) Jämställdhet i verksamhetsutveckling, Lund: Studentlitteratur AB, ss.193-206.
Sveriges kommuner och landsting (https://skl.se/tjanster/omskl.409.html)
Umeå kommun ( 2011) Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå kommun,
http://www.umea.se/download/18.132ee0e113ac21ad503d44c/1361888260963/Strategi%2Bf
%C3%B6r%2Bj%C3%A4mst%C3%A4lldhetsarbete%2Bi%2BUme%C3%A5%2Bkommun.
Vedung, Evert (2009) UTVÄRDERING I POLITIK OCH FÖRVALTNING, Lund:
Studentlitteratur AB.
Wittman Barret, Amanda (2010) What Happens to the Radical Potential of Gender Mainstreaming? Problems of Implementation and Institutionalisation in Gendered Organisations. University of Edinburgh
https://www.era.lib.ed.ac.uk/bitstream/handle/1842/5506/Wittman2010.pdf?sequence=1&isA llowed=y
Yin, K. Robert (2007) Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber AB
9.1 Bilaga Intervjuguide
Presentera mig själv mitt projekt, redogöra för syfte frågeställning inom mitt projekt.
Upplysa informanter om hens fria val att inte svara på fråga/or och rätt att avbryta intervjun när som helst.
Be om informantens tillåtelse att spela in intervjun.
Frågemall.
Inledande frågor
· Namn, yrke, yrkeshistorik, utbildning
· Hur valdes projektet?
· Vilka arbetade med projektet?
· Har ni arbetat med liknande projekt tidigare?
· Hur uppfattar du syftet med arbete?
· Hur arbetade ni med projektet? Handlingsplan.
· Fick ni tid, utrymme och resurser för att utföra arbete? Av vem ?
· Vad har fungerat bra eller mindre bra?
· Enligt din bedömning hur har arbetsmetoden fungerat?
· Har ni lagt till eller ändrat eller önskat lägga till ändra något?
Organisationen
· Hur och av vilka valdes fokusgrupperna ut?
· Prioriterades involverades chefer och/eller personal?
· Hur genomfördes arbete praktiskt?
· Upplevda hinder?
· Upplevda motsättningar?
· Har konflikt mellan projektmål och verksamhetsmål uppstått?
Avslut
· Har organisationen påverkats av projektet?
· Finns hinder/motsättningar för fortsatt arbete?