8. Diskussion och konklusion
8.2 Förutsättningar och faktorer
I undersökningen framkom ett antal faktorer som förskollärarna ansåg påverkar undervisningens kvalitet. De fyra vanligast förekommande angavs vara arbetslaget, barngruppsstorlek, tid samt kompetens.
I Jonssons et als (2017) och Thulins och Jonssons (2018) forskningsstudier betonas främst förskolläraren i fråga om didaktisk kompetens. Men majoriteten av respondenterna i båda våra delstudier anser att ett välfungerande och kompetent arbetslag är en av de viktigaste förutsättningarna för god undervisningskvalitet. I intervjuerna beskrevs arbetslaget som en stöttning i olika delar av arbetet; i undervisning, dokumentation eller upprätthållandet av struktur och ordning i barngruppen. En del förskollärare ur båda delstudierna lyfter att inkompetens hos medarbetare påverkar undervisningen negativt.
Gällande barngruppens storlek går vårt resultat helt i linje med tidigare forskning. En för stor barngrupp påverkar undervisning negativt; förskolläraren förkortar och förenklar undervisningen och interaktionen med det enskilda barnet minskas (Pramling Samuelsson, 2015). Förskollärarens uppmärksamhet blir också mer splittrad, på bekostnad av det enskilda barnets lärandeprocess (Ahlskog-Björkman, 2014). I en mindre barngrupp anses förskolläraren kunna fokusera mer på varje enskilt barn och ge den stöttning som behövs i deras lärandeprocesser (Ahlskog-Björkman, 2014; de Schipper et al, 2006). Stor barngrupp angavs också i enkätundersökningen som en ofta förekommande faktor som påverkar undervisningen negativt, samt lyftes i några intervjuer som en viktig faktor. Några förskollärare hänvisade även i intervjuerna till barnens ålder och dagsform som något att utgå ifrån i sammansättning av lämplig barngruppsstorlek i aktiviteter. De flesta förskollärare i båda delstudierna verkar föredra en barngrupp med tillräckligt många barn för att stimulera interaktion och lärande barn emellan, men samtidigt lagom många barn för förskolläraren att kunna interagera med, fokusera på och stötta enskilda barn.
Delstudiernas resultat visar att tidsbrist och stress är vanligt förekommande faktorer som förskollärare upplever som försvårande i undervisning. Detta går i linje med Persson och Tallberg Bromans studie om förskollärares ökade sjukfrånvaro och psykiska ohälsa (2019). Forskarna menar att kraven ökar i takt med att förskollärarnas uppdrag växer, bland annat genom förstärkt undervisningsuppdrag, ökade barngruppsantal samt otillräckliga resurser. Detta resulterar i att förskollärare upplever att deras tid inte räcker till (Persson & Tallberg Broman, 2019). I intervjun hänvisar flera förskollärare även till raster och oflexibel struktur som anledningar till tidsbrist och stress.
Det som framgår i enkätens jämförande analys är att majoriteten av förskollärare inom privata förskolor upplever att de antingen ofta har tillräckligt med planeringstid, eller att de väldigt sällan eller aldrig har det. Detta skiljer sig från kommunala förskollärare, där en överväldigande majoritet upplever att de väldigt sällan eller aldrig har tillräckligt med
planeringstid och en minoritet upplever att de ofta har det. Kommunala förskolor verkar ha mer liknande upplevelser, medan det i fristående förskolor finns större skillnader. Utifrån detta kan det vara fråga om kommunens resurstilldelning är mer jämn än inom olika fristående förskolor. I delstudie 2 är enbart en förskollärare verksam inom en fristående förskola, varför vi inte kan dra några slutsatser utifrån den delstudien. Förskolläraren i fråga uttryckte dock inga som helst försvårande faktorer i sin undervisning, utan var trygg med de pedagogiska ramarna och strukturen samt planeringstid.
Något som inte framkom lika tydligt i enkäten eller tidigare forskning är att nästintill alla intervjuade förskollärare lyfte förberedelser som en nödvändig förutsättning för planerad undervisning; att få tid till att ställa i ordning material och läromedel innan barngruppen kommit.
8.3 Konklusion
Studiens huvudsakliga resultat visar att det finns variationer i förskollärares uppfattningar av undervisning i förskolan, och att även inställningen till undervisning i förskolan varierar. Våra resultat tyder på att en orsak till detta kan vara i vilken grad förskolläraren fått reflektera över fenomenet. Regelbunden reflektion tillsammans med kollegor verkar ge en djupare förståelse för, och säkerhet i, vad undervisning innebär i relation till förskolans säregna skolform. Resultatet tyder också på att förskollärare som har hunnit bearbeta undervisningsbegreppet och förskolans nya läroplan, Lpfö 18, tenderar att vara mer positiva till användandet av begreppet och har färre farhågor än de som ännu inte hunnit sätta sig in i det. De främsta faktorerna som påverkar undervisningens kvalitet anses vara arbetslag, barngruppsstorlek samt tid, vilket framkom i båda delstudierna. Utöver dessa betonades också betydelsen av personalkompetens och personaltäthet i enkätundersökningen, samt förberedelser inför aktiviteter i samtalsintervjuerna.
Till fortsatt forskning vore det intressant att följa upp om ett par år hur förskollärare uppfattar undervisning i förskolan, för att se ifall arbetet med den nya läroplanen förändrat förskollärares syn och inställning till det. Det vore även intressant att undersöka hur förskolepedagoger med olika utbildningsbakgrunder uppfattar undervisning i förskolan, ifall de skiljer sig åt och på vilka sätt om så är fallet.
45
Referenslista
Ahlskog-Björkman, Eva (2014). Interaktionens betydelse för barns lärande – en studie av barns möte med slöjd i förskolan. Nordic Early Childhood Education Research Journal, vol. 7, nr. 11, s. 1-14.
Alatalo, Tarja (2017). Förskollärares och grundskollärares uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklass. Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 22, nr. 1–2, s. 79–100.
Bell, Judith & Waters, Stephen (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Björklund, Camilla & Palmér, Hanna (2019). I mötet mellan lekens öppenhet och undervisningens målorientering i förskolan. Forskning om undervisning och lärande. vol. 7, nr. 1, s. 64-85.
Dalgren, Sara (2017). Att göra pedagogisk praktik tillsammans. Socialt samspel i förskolans vardag. Linköping Studies in Education and Social Sciences nr. 11. Norrköping: Linköpings universitet.
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann & Wängnerud, Lena (2017).
Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer.
Hedefalk, Maria; Almqvist, Jonas & Lundqvist, Eva (2015). Teaching in preschool. Nordic Studies in Education, vol. 35, s. 20-36.
Holmström, Lotta. Skolinspektionen: Otydligheter kring undervisning i förskolan. Lärarnas tidning (2016-09-08). https://lararnastidning.se/skolinspektionen-otydligheter-kring-undervisning-i-forskolan/
Jonsdottir, Fanny. Slå vakt om leken. Lärarnas Tidning (2014-09-18). https://lararnastidning.se/sla-vakt-om-leken/
Jonsson, Agneta; Williams, Pia & Pramling Samuelsson, Ingrid (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande, vol.
5, nr. 1, s. 90-109.
Kroksmark, Tomas (1987). Fenomenografisk didaktik. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.
Lagerlöf, Ingvar. Förskolan blir egen skolform. Lärarnas Tidning (2007-11-06).
https://lararnastidning.se/forskolan-blir-egen-skolform/
Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Lave, Jean & Wenger, Etienne (1991). Situated Learning – legitimate peripheral participation.
New York: Cambridge University Press.
Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.
Lund, Thorleif (2012). Combining Qualitative and Quantitative Approaches: Some Arguments for Mixed Methods Research. Scandinavian Journal of Educational Research, vol. 56, nr. 2, s. 155 – 165.
Marton, Ference (1981). Phenomenography – describing the conceptions of the world around us.
Göteborg: Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.
Marton, Ference & Booth, Shirley (1997). Learning and Awareness. Mahwah: Lawrence Erlbaum Associates, Inc.
Marton, Ference & Svensson, Lennart (1978). Att studera omvärldsuppfattning: två bidrag till metodologin. Göteborg: Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.
Melker, Kristina; Mellgren, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid (2018). Undervisning i förskolan – en fåga om att stötta och att skapa gemensamt fokus. Forskning om undervisning och lärande, vol. 6, nr. 1, s. 64–86.
Nilsson, Monica; Lecusay, Robert & Alnervik, Karin (2018). Undervisning i förskolan: Holistisk förskoledidaktik byggd på lek och utforskande. Utbildning & Demokrati, vol. 27, nr. 1, s. 9-32.
Parylo, Oksana (2012). Qualitative, quantitative, or mixed methods: An analysis of research design in articles on principal professional development (1998–2008). International Journal of Multiple Research Approaches, årg. 6, nr. 3, s. 297–313.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Sven & Tallberg Broman, Ingegerd (2019). Hög sjukfrånvaro och ökad psykisk ohälsa:
Om dilemman i förskollärares uppdrag. Malmö: Avdelningen för kvalitet och myndighet, Förskoleförvaltningen.
Pramling Samuelsson, Ingrid (2015). Från fenomenografi till utvecklingspedagogik. I Ingrid Engdahl & Eva Ärlemalm-Hagsér (red.), Att bli förskollärare – mångfacetterad komplexitet, s.
166–175. Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, Ingrid; Williams, Pia & Sheridan, Sonja (2015). Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Nordic Early Childhood Education Research Journal, vol. 9, nr. 7, s. 1-14.
Proposition 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
de Schipper, Elles J.; Riksen-Walraven, J. Marianne & Geurts, Sabine A. E. (2006). Effects of Child-Caregiver Ratio on the Interactions between Caregivers and Children in Child-Care Centers: An Experimental Study. Child Development, vol. 77, nr. 4, s. 861–874.
Skolinspektionen (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan. Stockholm: Skolinspektionen.
Sæbbe, Per-Einar & Pramling Samuelsson, Ingrid (2017). Hvordan underviser barnehagelærere?
Eller gjør de ikke det i barnehagen?. Nordisk Barnehageforskning, vol. 14, nr. 7, s. 1–15.
47
Thulin, Susanne & Jonsson, Agneta (2018). Undervisning i förskolan – Om möjligheter att integrera förskolans bildningsideal med nya uppdrag. Barn, vol. 36, nr. 3–4, s. 95–108.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Uljens, Michael (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur.
Vallberg Roth, Ann-Christine & Tallberg Broman, Ingegerd (2018). (O)takt mellan styrdokument i förskolan och dess förutsättningar. Malmö: Malmö Universitet.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk–samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Williams, Pia & Sheridan, Sonja (2018). Förskollärarkompetens – Skärningspunkt i undervisningens kvalitet. Barn, vol. 36, nr. 3-4, s. 127-146.
Westman, Susanne & Bergmark, Ulrika (2014). A strengthened teaching mission in preschool:
teachers’ experiences, beliefs and strategies. International Journal of Early Years Education, vol. 22, nr. 1, s. 73–88.
Bilagor
Bilaga 1 – Facebook-inlägg
49
Bilaga 2 – Information om enkätundersökningen
Bilaga 3 – Enkätens frågeformulär
51
53
Bilaga 4 – Informationsbrev om intervju
Hej!
Vi är två förskollärarstudenter som går sista terminen på förskollärarprogrammet och skriver självständigt arbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. Vi hör av oss till dig för att undersöka möjligheten att intervjua förskollärare i din enhet.
Syftet med vår studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om undervisning i förskoleverksamhet, samt vilka faktorer som hen anser möjliggör eller begränsar undervisningen.
Deltagandet i studien innebär att vi kommer till arbetsplatsen för en intervju, som pågår cirka 45–60 minuter. Endast frågor utifrån studiens syfte kommer att ställas. Vi kommer att samla in data genom att spela in intervjun på mobiltelefon, för att underlätta databearbetning.
Datainsamlingen kommer att ske under vecka 11–12. Insamlad data kommer att analyseras under mars och april 2019. Data kommer att hanteras och förvaras på sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av den, samt vara avskilt från personuppgifter. I redovisningar av studien kommer alla personuppgifter vara borttagna.
Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagandet kan avbrytas när som helst, även efter att datainsamlingen är genomförd. Ingen ekonomisk ersättning utgår.
Om deltagande intresserar, ber vi dig förmedla detta till dina förskollärarkollegor så att vi kan boka in ett möte.
Om ni har ytterligare frågor angående studien går det bra att kontakta oss eller vår handledare innan ett beslut tas (se nedan för kontaktuppgifter).
Bilaga 5 – Medgivandeblankett
Medgivande till deltagande i en studie
Studien, som handlar om undervisning i förskolan, kommer att utföras inom ramen för ett självständigt arbete. Studien utförs av Kaisa Evikoski och Malin Olsson som går sista terminen på förskollärarprogrammet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.
Jag ger härmed mitt medgivande till att medverka i ovan nämnda studie.
Jag har tagit del av informationen om studien. Jag är införstådd med att jag kommer att intervjuas och att samtalet spelas in, samt att intervjun kommer att analyseras. Jag har förstått vad studien innebär och vill delta i studien.
Jag vet att ingen obehörig får ta del av insamlade data, och att data förvaras på ett sådant sätt att deltagarna inte kan identifieras.
Jag har informerats om att ingen ekonomisk ersättning utgår samt att min medverkan är frivillig och när som helst kan avbrytas av mig.
Deltagares namn: ………..
Docent och lektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Uppsala universitet