Vaxholm ligger i en expansiv del av Sverige. Tillväxten i regionen, både ekonomisk och
befolkningsmässigt är stark. För att skapa en långsiktig och hållbar samhällsutveckling krävs både ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet som gemensamt och ömsesidigt stödjer varandra.
Vaxholms stad visar riktning för dessa tre perspektiv samt för kvalitet av välfärdstjänster genom sina tre målområden: kvalitet, livsmiljö och ekonomi.
Demografisk förändring
Befolkningen växer i Sverige, särskilt i yngre och äldre åldrar. Detta innebär att kommunsektorns kostnader ökar om alla ska få samma välfärd som idag eftersom välfärdens verksamheter, såsom barnomsorg, skola, äldreomsorg och sjukvård, främst riktar sig mot barn, unga och äldre. Att kostnaderna ökar är en utmaning då personer i yrkesverksam ålder, som står för det mesta av skatteintäkterna, ökar i betydligt mindre omfattning.
Sett över en tioårsperiod har Vaxholms befolkning ökat med 8,4 procent från 10 965 (år 2010) till 11 886 (år 2020). I genomsnitt har kommunerna i Stockholms län ökat sin folkmängd med
16,4 procent. Under 2020 har folkmängden i Vaxholm minskat med 117 personer, vilket motsvarar -1 procent. Redan 20-19 minskade befolkningen, men då med -0,2 procent. Andelen äldre ökar i högre grad än yngre och utflyttningen av unga i åldern 20–29 år har inte de senaste två åren vägts upp av inflyttning av invånare i yrkesverksam ålder.
Prognosen för Vaxholms befolkningsutveckling är att äldre (+65 år) kommer att öka sin andel av totala befolkningen i kommunen medan övriga gruppers andelar kommer att minska.
Kompetensförsörjning
Kompetensförsörjning är en central fråga för många kommuner och en utmaning för de kommande åren är att tillgodose behovet av kompetens inom kommunens verksamheter. Glappet mellan personer i arbetsför ålder och personer i behov av skola, förskola, äldreomsorg är historiskt högt och innebär stor konkurrens om rätt kompetens. I flera av de kommunala verksamheterna finns bristyrken som till exempel lärare, fritidspedagoger, byggnadsinspektörer, handläggare inom stadsplanering och socionomer. Att kunna rekrytera och behålla medarbetare är en nyckel för att kunna säkra hög kvalitet, effektivitet och utveckling i verksamheterna. Därför kommer Vaxholms stad att fortsätta utveckla varumärket Vaxholms stad och sitt arbete för att vara en attraktiv arbetsgivare.
Traditionell syn på förvärvsarbete har förändrats under pandemin och fler beräknas söka levnadsmöjligheter där lönearbete kan kombineras med andra intressen. Mycket talar för att hybridarbete, en kombination av distans- och kontorsarbete, kan bli en ny norm för många yrkeskategorier.
Stadsbyggnadsprojekt
Planering av stadsmiljön ska bidra till en god livsmiljö för stadens invånare. Hållbarhet, trygghet, service, närhet till kollektivtrafik, tillgång till grön- och blåytor är viktiga kvaliteter.
Vaxholms nya översiktsplan Vaxholm 2040 var på samråd våren 2021. Arbetet med den nya översiktsplanen kommer att pausas tills vidare från september 2021 och ärendet kommer att följas upp i början av nästa mandatperiod. Stadsbyggnadsförvaltningen har nu i uppdrag att utreda vilken typ av kulturmiljöunderlag som är nödvändiga för att kommunens kulturmiljövärden ska kunna tillvaratas på ett ändamålsenligt vis samt ta fram ett förslag till avgränsning, budget, tidplan och ramar för framtagandet av kulturmiljöprogram. Arbete med att ta fram ett kulturmiljöprogram
kommer att pågå under 2022 och 2023.
Stadsbyggnadsförvaltningen har täta kontakter med Trafikverket och regionens trafikförvaltning för att påverka frågor som berör Vaxholm, vilket inkluderar busstrafik på Tynningö, säkra och täta färjeturer från och till Rindö, åtgärder på väg 274 som förbättrar trafiksituationen, till exempel byggande av cirkulationsplats vid Engarn som beräknas starta i slutet av 2021, och bra kollektivtrafik både på land och till sjöss. Försöket med pendelbåtstrafik från Rindö, via Vaxön till Slussen och Strömkajen kommer exempelvis att fortsätta under 2021.
Digitalisering
Digitaliseringen och utvecklingen av ny teknik påverkar alla sektorer av samhället. Inom områden som transporter och energi bidrar digitaliseringen till nya, effektivare och mer hållbara lösningar.
Den påverkar också var invånarna bor, studerar, arbetar samt hur de umgås och kommunicerar med varandra. Coronapandemin har påskyndat digitaliseringen i arbetslivet. När många har arbetat hemifrån och fysiska möten behöver ersätta av andra alternativ har utvecklingen och användningen av digitala verktyg ökat kraftigt. Den här utvecklingen av hur vi arbetar, kommunicerar, möts, reser med mera har inneburit förändringar som kommer att bestå även efter att pandemin är över.
År 2020 hade 98 procent av de svenska hushållen tillgång till internet och internetanvändandet är över 95 procent hos dem mellan 12–75 år vilket gör att förväntningarna på kommunens digitala service ökar. Kommuninvånarna förväntar sig i allt högre grad enkla, snabba och anpassade
lösningar för sina behov. Till skillnad från tidigare teknikskiften är medborgarna i hög grad delaktiga i omställningen. Digitalisering kan utveckla formerna för insyn och delaktighet i kommunens beslutsprocesser och stärka medborgarinflytandet. Samtidigt finns risk för en digital klyfta om kommunen inte erbjuder andra alternativ för de kommuninvånare som inte tar del av den nya tekniken.
Att skapa förutsättningar för att kunna ta till vara digitaliseringens möjligheter kommer att vara en huvudfråga inom kommunens verksamhetsutveckling framöver inom alla nämnder och
förvaltningar.
Hållbarhet i fokus
Kommunstyrelsen har beslutat att FN:s globala hållbarhetsmål och Agenda 2030, ska
implementeras i stadens alla verksamheter och en gemensam Hållbarhetsstrategi 2021–2030 beslutades i juni 2021. Medvetenhet om att det krävs stora förändringar i hela samhället för att vi ska klara klimatmålen i Agenda 2030 har ökat det senaste decenniet. Synbara konsekvenser av klimatförändringar har skyndat på denna utveckling. Extrema regn och extrem torka under sommaren 2021 visar tydligt vad ett förändrat klimat för med sig. Pågående klimatförändringar kräver ett förebyggande arbete hos kommuner. Vaxholm utreder behovet av ett strukturerat arbete med klimatanpassning. Förstudien som genomförs under 2021 ska ligga till grund för att organisera ett fortsatt kommunövergripande arbete med klimatanpassning. Utifrån egen kompetens,
kunskapsunderlag och riskbedömningar ska ansvarsområden och geografiska områden där åtgärder behövs identifieras. Samarbete med den förvaltningsövergripande dagvattengrupp som bildades under 2021 är en bra utgångspunkt för fortsatt arbete.
Inom social hållbarhet ligger fortsatt fokus på tryggt och inkluderande samhälle. Det sker genom ett strukturerat och övergripande trygghets- och säkerhetsarbete, i nära samverkan med Polisen samt ett kontinuerligt drogförebyggande arbete med fokus på unga. I linje med Agenda 2030 och de
Många människor vill bo på platser och arbeta för företag som har en tydlig agenda för att minska koldioxidutsläpp och bidra till att förbättra den lokala miljön. Att kunna erbjuda detta kommer i framtiden innebär inte bara ett nödvändigt villkor för planetens överlevnad, det skapar också nya konkurrensfördelar för såväl företag som kommuner.
Ekonomi
SKR har nyligen presenterat den senaste skatteunderlagsprognosen. Den innebär en rejäl
upprevidering av skatteintäkterna för alla kommande år som vi räknar på. I synnerhet i år och 2022 är de beräknade skatteintäkterna högre än i förra prognosen. Skälet till ökningen är främst en höjd prognos för sysselsättningen, som ger en högre lönesumma än i den tidigare prognosen. En
osäkerhet är naturligtvis det parlamentariska läget och vad som händer när budgeten ska beslutas i riksdagen i december och på lite längre sikt kan den konjunkturella utvecklingen ta en annan vändning.