När en gift person ingår ett aktieägaravtal med en annan än sin make finns det risk för intressekonflikter genom de dubbla lojaliteter som gäller gentemot å ena sidan den
aktieägaren är gift med, å andra sidan den han och hon har ett aktieägaravtal med.186 Det finns
181 Sjöman, Svensk Juristtidning (2015), s. 828–829. 182 Ibid, s. 829.
183 Ibid, s. 833–834. 184 Ibid, s. 833–834. 185 Ibid, s. 834.
möjlighet att förbättra oddsen att behålla sina aktier, vilket är att under och innan äktenskap ingå äktenskapsförord med sin make eller maka om att egendom ska hållas utanför bodelning.
Mot bakgrund av det anförda kan en liknelse göras med HD:s dom i mål NJA 2017 s. 289, där HD menade att om tredje man lovat att följa avtalet, kan denne vara bunden av villkoret. För att säkra sitt avtal måste man således sluta ett avtal med tredje man för att skapa en form av sakrättsligt skydd. Således kan makarna ingå äktenskapsförord med varandra innan och under äktenskapet om att egendom ska hållas utanför bodelning.
Dessutom kan egendom vara enskild till följd av villkor som uppställs av tredje man i samband med gåva, arv eller testamente som är ställd till en make enligt 7 kap. 2 §
äktenskapsbalken. När det gäller gåva ska det handla om en benefik transaktion till förmån för en make från någon annan för att det ska få skydd som enskild egendom.187 Aktier som en
make äger i ett bolag vid tidpunkten för äktenskapsförordets ingående kan göras till ägarens enskilda egendom samt kan även ta sikte på aktier som kommer att förvärvas senare, för att senare förvärvade aktier också ska bli enskild egendom krävs ett nytt äktenskapsförord. Andra avtal än äktenskapsförord avseende bodelning är ogiltiga.188
Ett villkor som förekommer i aktieägaravtal är att aktierna ska utgöra aktieägarens enskilda egendom, men ett sådant avtal har inte någon effekt på bodelning mellan makarna.189 Således
kan inte aktieägarna genom avtal sinsemellan avgöra aktiernas karaktär av giftorättsgods eller enskild egendom i en aktieägarens äktenskap. Det är endast aktieägaren och dennes make som tillsammans kan reglera den frågan vilket framkommer i lagen att det bara är makarna genom äktenskapsförord som kan bestämma vad som ska vara hans eller hennes enskilda
egendom.190
En annan variant av villkor i aktieägaravtal är att var och en av aktieägarna förbinder sig att göra sina aktier till enskild egendom. Det kan hända att delägarare kommer överens om att vite ska utgå för det fall en delägare inte ombesörjer att aktierna blir enskild egendom i dennes äktenskap. Det är dock endast makarna som tillsammans kan komma överens om vad som ska utgöra giftorättsgods respektive enskild egendom i äktenskap dem emellan.191 Det
187 Ibid, s. 187.
188 Se 7 kap. 3 § och 10 kap. 1 § ÄktB. 189 Se 7 kap. 3 § och 10 kap. 1 ÄktB. 190 Se 7 kap. 3 §. ÄktB.
ska även tilläggas att den omständigheten att aktier utgör makens enskilda egendom inte berövar den efterlevande maken dennes rätt att ärva aktier ifall aktieägaren dör.192
När kollisioner mellan arvsrätten och avtalsrätten sker krävs en intresseavvägning mellan dessa rättsområden, vilket liknar situationen när det förekommer en konflikt mellan
bestämmelser i ett aktieägaravtal och vad som följer av aktiebolagslagen, varvid sistnämnda anses ha företräde.193 Motsvarande måste även gälla när konflikten står mellan aktieägaravtal
och arvsrättsliga lagbestämmelser, det vill säga att arvsrätten har företräde.
Hur sådana avtal värderas och vilken räckvidd ett sådant avtal har kan vara svårt att avgöra. Brattström nämner att det i doktrin anses att aktieägaravtal i många fall kan orsaka att aktierna helt ska undantas från en bodelning med stöd av bestämmelser i 10 kap. 3 § äktenskapsbalken om egendom av särskilt slag.194 Brattström menar dock att om det föreligger en konflikt
mellan familjerättsliga principer och aktieägaravtal får familjerätten företräde framför aktieägaravtalet, likt situationen med konflikten mellan aktiebolagslagen och aktieägaravtal, där aktiebolagslagen får förtur.195
Oöverlåtbara rättigheter kan undantas från en bodelning om överlåtelseförbudet beror på ett av tredje man i gåvohandling eller i testamente tillskapat överlåtelseförbud. Om
överlåtelseförbudet inte kan förklaras av några av nämnda skäl ska det ingå i bodelningen och kan inte bli enskild egendom eller erhålla tredjemansskydd.196
Ett överlåtelsebeslut gjort av egen makes beslut, kan föranleda att tillgången eller delar av det värde som tillgången representerar för ägaren vid bodelning inte kan undantas.197 I samband
med en bodelning är det nämligen inget skyddsvärt intresse. Således kan inte aktieägaravtal motsvara de krav som följer av 10 kap. 3 § ÄktB. Aktieägaravtal får inte automatiskt styra hur en makes aktier ska hanteras vid en bodelning.198 Parter kan inte genom avtal åsidosätta regler
som skyddar tredje man, i detta fall aktieägarens makes giftorätt.
192 Sattin m.fl., Aktieägaravtal -ett symposium (2018), s. 192. 193 Stattin m.fl., Aktieägaravtal -ett symposium (2018), s. 202. 194 Ibid, s. 202.
195 Ibid, s. 202. 196 Ibid, s. 202. 197 Ibid, s. 203. 198 Ibid, s. 203.
I följande stycken presenteras de rättsfall som berör hur makes aktier ska hanteras vid överlåtelsebegränsningar.
I NJA 1993 s. 468 fanns ett köpekontrakt och köpebrev avseende fast egendom vilket innehöll ett förbud för köparen att sälja egendomen. Överlåtelseförbudet, som tillkommit i säljarens intresse, ansågs sakna verkan mot köparens borgenärer. Överlåtelseförbudet antecknades i fastighetsboken i samband med att köparen beviljades lagfart. Köparen sattes senare i konkurs, och av 4 kap. 3 § 3 st. jordabalken (1970: 994), framgick att en säljare med verkan mot tredje man kan inskränka köparens rätt att överlåta fastighet. Ett sådant hinder får också till följd mot att en fastighet utmäts och försäljs exekutivt, se 5 kap. 5 § UB.199 Konkursboet
ansåg att det fanns anledning att ifrågasätta om ett överlåtelseförbud i ett oneröst avtal är giltigt mellan parterna. Konkursboet menade vidare att förbudet inte var gällande mot tredje man genom försäljning på grund av utmätning eller konkurs eftersom det skulle skada fastighetsomsättningen och kreditgivaren.200 Men HD menade på att konsekvenserna skulle
bli orimliga för de panthavare som fått sina pantbrev före avtalet om överlåtelseförbud. I det ovannämnda målet kunde det inte bevisas att förbehållet verkligen tillkommit i överlåtarens intresse.
Av detta följer att egendom som till följd av sin beskaffenhet enligt föreskriften vid gåva eller testamente inte får överlåtas eller utmätas under en konkurs. HD menade att överlåtelseförbud i köpeavtal eller andra typer av avtal som innebär ömsesidiga förpliktelser får gälla mot tredje man om de är i överlåtarens intresse och inte i förvärvarens intresse. Överlåtelseförbud som av överlåtare intagits i ett köpeavtal avseende lös egendom ansågs inte göra hinder mot utmätning av egendomen. Således fick inte köpeavtalet något sakrättsligt skydd.201
I NJA 1998 s. 135 konstaterade HD att villkor om överlåtelseförbud vid gåva av fast egendom har rättsverkan mot tredje man, däremot gäller inte det för köpehandling avseende fast
egendom (se det ovannämnda NJA 1993 s. 468). Mot bakgrund av detta ansåg HD att överlåtelse inte har så långtgående verkningar mot tredje man.202
199NJA 1993 s. 468, s. 1-3. 200 NJA 1993 s. 468. s. 1-3. 201 NJA 1993 s. 468, s. 3. 202 NJA 1998 s. 135, 1–3.
Mot bakgrund av dessa rättsfall går det att konstatera att omsättningsintresset, i situationer som utmätning, respekteras i högre grad än tredjemansskyddet.