Skogforsk har utfört två stora studier i södra och mellersta Sverige av för-yngringsresultat efter skärmställning av gran utan markberedning.182,183
182 Sikström, U. 1997. Avgång i skärmen och plantetablering vid föryngring av gran under högskärm – en surveystudie. Skogforsk. Arbetsrapport 369.
183 Sikström, U. & Pettersson, F. 2005. Föryngring av gran under högskärm. Skogforsk. Ar-betsrapport 589.
Man kunde påvisa att såväl markfuktighet som vegetationstyp (fält-skiktstyp) hade signifikant inverkan på antalet plantor fem år efter föryng-ringsavverkningen.
• På fuktiga marker etablerades naturligt föryngrade granplantor lättare än på friska marker.
• Skillnaderna mellan de olika vegetationstyperna var små, men båda studierna visade att örttyper, mark utan fältskikt och starr-fräkentyp generellt hade större förekomst av plantor än grästyper och ristyper.
Variationen är dock stor inom varje vegetationstyp beroende på vilka växtarter som finns och vilken utbredning de har. Vegetationen på de bör-digaste örttyperna kan till exempel bli mycket hämmande för plantetable-ringen även om den sker under en tät skärm. Det kan också förekomma att man får ett rikligt plantuppslag på en frisk blåbärsristyp i ett gynnsamt kli-matläge med rörligt markvatten.
De flesta naturligt föryngrade granplantorna på fuktig mark etablerar sig på upphöjda platser såsom tuvor, mossbevuxna rotben, stubbar, stockar och lågor.184
184 Hörnberg, G., Ohlson, M. & Zackrisson, O. 1997. Influence of bryophytes and microre-lief conditions on Picea abies seed regeneration patterns in boreal old-growth swamp for-ests. Canadian Journal of Forest Research 27: 1015–1023.
Bottenskiktets och fältskiktets betydelse för frögroning och planttillväxt
Frögroning och planttillväxt beror till stor del på vilka växter som domine-rar i botten- och fältskikt.
Bottenskiktet. Undersökningar visar att både tall- och granfrö gror bättre i vitmossor (Sphagnum spp) än i friskmossor185, till exempel väggmossa (Pleurozium schreberi), husmossa (Hylocomium splendens), kammossa (Ptilium crista-castrensis) och kvastmossor (Dicranum spp).186,187 Detta be-ror troligen på att vitmossor ger fröet en god miljö beträffande fukt och tem-peratur.
185 Friskmossor används av riksskogstaxeringen som en sammanfattande benämning av mossor på friska marker.
186 Holt-Hanssen, K. 2002. Effects of seedbed substrates on regeneration of Picea abies from seeds. Scandinavian Journal of Forest Research 17: 511–521.
187 Hörnberg, G., Ohlson, M. & Zackrisson, O. 1997. Influence of bryophytes and microre-lief conditions on Picea abies seed regeneration patterns in boreal old-growth swamp for-ests. Canadian Journal of Forest Research 27: 1015–1023.
SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA
62 Överlevnaden av groddplantorna är dock i vissa fall sämre på vitmossor än på friskmossor, eftersom vitmossor ofta växer snabbare än groddplan-torna vilka därmed kvävs.188 De många olika vitmossorna växer dock olika fort och dessutom i miljöer med varierande fukthalt, vilket i praktiken gör det mycket svårt att förutse effekten på trädplantornas etablering och till-växt.
188 Ohlson, M. & Zackrisson, O. 1992. Tree establishment and microhabitat relationships in north Swedish peatlands. Canadian Journal of Forest Research 22: 1869–1877.
Fältskiktet. Kråkbär, ljung, skvattram, odon, kråkbär och tuvull är exempel på växter som är allelopatiska (groningshämmande) på tallfrö.189
189 Hytönen, J. 1992. Allelopathic potential of peatland plant species on germination and early seedling growth of Scots pine, silver birch and downy birch. Silva Fennica 26(2): 63–
73.
SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA
63
Skärmeffekter
Högskärmar minskar risken för skador av frost och insekter, håller ner konkurrerande vegetation, dämpar grundvattennivån och minskar kväveutlakningen efter avverkning. De gynnar också den biologiska mångfalden och landskapsbilden. Skärmar måste avvecklas i tid för att inte hämma föryngringen.
I det här avsnittet behandlas i första hand högskärmens funktion som skydd för plantorna. Genom att lämna en skärm vid föryngringsavverkning kan ett flertal föryngringsproblem bemästras eller lindras.
Skärmen påverkar många miljöfaktorer, både abiotiska och biotiska, ofta till fördel för plantorna. Men skärmträden kan även, bland annat genom konkurrens, inverka negativt på plantornas tillväxt i det nya beståndet.
En skärm kan även bidra till förändrad förekomst och täckning av flora och fauna. Skärmens betydelse för den biologiska mångfalden beror dock mycket på hur skärmen utformas och sköts. Precis som vid alla skogliga åtgärder be-hövs en genomtänkt naturhänsyn. Att lämna hänsynsytor, kantzoner, olika trädslag, döda träd, lågor, med mera, är avgörande för nyttan med hänsynen.
Man bör också lämna en del skärmträd som ”evighetsträd”, dvs låta dem stå kvar vid skärmavvecklingen och växa in i nästa generation träd.
Lufttemperatur
Temperaturen vid marken under en skärm eller ett bestånd fluktuerar mindre än på ett hygge.190 Den maximala yttemperaturen kan var mycket hög på hygget under dagen – sommartid är den normalt 10–30 grader högre än i skogen, och den kan till och med nå upp till +60 °C.191 En hög yttempe-ratur är dock sällan skadlig för plantor, med undantag för syd- och sydväst-vända kalytor där små plantor kan skadas.192
190 Ottosson-Löfvenius, M. 1993. Temperature and radiation regimes in pine shelterwood and clear-cut area. SLU, inst. för skogsekologi. Doktorsavhandling.
191 Lundmark, J.-E. 1988. Skogsmarkens ekologi. Ståndortsanpassat skogsbruk del 2 – Till-lämpning. Skogsstyrelsen.
192 Braathe, P. 1956. Skermstilling og dens betydning for foryngelsen, Tidskrift for Skog-bruk 64: 21–31.
Frost. Den största positiva skärmeffekten på föryngringen är troligen den minskade frostrisken, som har samband med att minimitemperaturen är högre och att beskuggningen är större än på ett hygge.193
193 Langvall, O. & Örlander, G. 2001. Effects of pine shelterwoods on microclimate and frost damage to Norway spruce seedlings. Canadian Journal of Forest Research 31: 155–
164.
Efter en frostnatt uppstår större skador på plantor som utsätts för kraftigt solljus än på plantor som står beskuggade.194,195 Det betyder att plantor un-der en skärm skadas mindre än plantor på ett kalhygge om plantorna utsätts för samma minimitemperatur. Skärmens skuggeffekt är störst i början och
194 Lundmark, T. & Hällgren, J.-E. 1987. Effects of frost on shaded and exposed spruce and pine seedlings planted in the field. Canadian Journal of Forest Research 17: 1197–1201.
195 Örlander, G. 1993. Shading reduces both visible and invisible frost damage to Norway spruce seedlings in the field. Forestry 66: 27–36.
SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA
64 slutet av växtsäsongen, eftersom solen då står lågt och risken för låga
tem-peraturer är hög.196
196 Ottosson-Löfvenius, M. 1993. Temperature and radiation regimes in pine shelterwood and clear-cut area. SLU, inst. för skogsekologi. Doktorsavhandling.
Risken för sommarfrost är mycket stor i låga partier och på plan mark.
Under vindstilla nätter med klart väder kan en höjdskillnad på någon en-staka meter orsaka frost (figur NF34). I sådana frostsvackor är det viktigt att lämna skärmträden tätare för att hindra utstrålningen och därigenom höja minimitemperaturen under frostnätter.
Figur NF34 Minimitemperaturer 25 cm ovan mark under klara och vind-stilla nätter, före och efter avverkning av högvuxen granskog i Halland.
Figuren visar att skogen betyder mycket för minimitemperaturen i ter-rängsvackor.197,198 Teckning Bo Persson.
197 Odin, H. 1974. Några meteorologiska förändringar vid hyggesupptagning. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift 1: 60–65.
198 Källa: Lundmark, J.-E. 1988. Skogsmarkens ekologi. Ståndortsanpassat skogsbruk del 2 – Tillämpning. Skogsstyrelsen.
Högre stamantal och högre trädhöjd höjer den marknära minimitempera-turen (tabell NF2). Skillnaden i lufttemperatur på 30 cm höjd, mellan en ka-lyta och ett bestånd med 100 skärmträd, kan uppgå till 4 C under en klar kall natt.199 (figur NF35).
199 Örlander, G. & Langvall, O. 1993. The ASA-shuttle – A system for mobile sampling of air temperature and radiation. Scandinavian Journal of Forest Research 8: 359–372.
Figur NF35 Träden ger skydd mot frost. Foto Therese Larsson.
SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA
65 Skärmträden påverkar minimitemperaturen bland annat genom att
kron-skiktet förhindrar värmeutstrålning under natten. Träden magasinerar också värme under dagen och kan stråla ut värmen i beståndet under natten. Tem-peraturvariationen under en skärm under en klar och kall natt är stor i början på natten. Under natten jämnas dock förhållandena ut, och skillnaderna mel-lan temperaturer på olika avstånd från träden blir små.200
200 Ottosson-Löfvenius, M. 1993. Temperature and radiation regimes in pine shelterwood and clear-cut area. SLU, inst. för skogsekologi. Doktorsavhandling.
De största temperaturskillnaderna uppstår nära marken. På meteorologisk standardhöjd (1,6–1,7 m) är temperaturskillnaderna mellan skärm och hygge små. På mäthöjder i nivå med trädkronorna blir temperaturskillnaden åter större.201 I höglägesskog, där temperaturen är begränsande för humus-omsättning och frögroning, kan skärmen vara till nackdel för föryng-ringen.202
201 Odin, H. 1974. Några meteorologiska förändringar vid hyggesupptagning. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift 1: 60–65.
202 Braathe, P. 1956. Skermstilling og dens betydning for foryngelsen, Tidskrift for Skog-bruk 64: 21–31.
Den lägre temperaturen i skärmen på våren gör att plantornas skottskjut-ning sker senare än på en kalyta. Detta minskar risken för att plantor under skärm blir skadade av vårfrost. Skottets härdning senareläggs dock under skärmen, och en tidig höstfrost kan därför slå lika hårt under skärm som på kalhygge.203
203 Braathe, P. 1956. Skermstilling og dens betydning for foryngelsen, Tidskrift for Skog-bruk 64: 21–31.
Risken för att granplantor ska drabbas av frost kan uppskattas med hjälp av en modell som finns tillgänglig som ett verktyg på internet. Där kan man pröva effekterna av plats i landet, topografi, markslag, markberedning, val av planttyp och proveniens samt skärmställning. Tabell NF2 visar ett exem-pel från ”Frostmodellen” med effekter på minimitemperaturen av skärmar av olika täthet och höjd.204
204 Langvall, O., Hannerz, M. & Nilsson, U. 2005. Räkna med frost – på webben, Plantak-tuellt 3–2005, samt http://www.skogskunskap.se/frost
Tabell NF2 Skärmställningens temperatureffekt, beroende på stamantal och medel-höjd. Data från kalkylverktyget Frostrisk.205
205 Tillgängligt på: www.skogskunskap.se/rakna-med-verktyg/foryngring/frostrisk/
Skärmtyp Temperatureffekt
SKOGSSTYRELSEN SKOGSINDUSTRIERNA SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET LRF SKOGSÄGARNA
66
Marktemperatur
I skogen är snötäcket tunnare, och tjälen djupare än på hygget. Tjälen ligger också kvar längre på våren.206 Tillväxten i täta granbestånd i kärva klimatlä-gen kan sänkas avsevärt på grund av tjäle och försenad snösmältning.207
I skärmställningar går tjälen djupare nära skärmträden, men snön smälter tidigare och tjälen tinar snabbare på våren, än på platser som ligger längre från skärmträden.208
206 Söderström, V. 1979. Ekonomisk skogsproduktion, del 1–3. LT:s förlag, Stockholm.
207 Ebeling, F. 1979. Mera skog norr. Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift 4.
208 Ottosson-Löfvenius, M., Kluge, M. & Lundmark, T. 2003. Snow and soil frost depth in two types of shelterwood and a clear-cut area. Scandinavian Journal of Forest Research 18: 54–63.