I denna studie har vi redogjort för förskollärares uppfattningar om barns inflytande. Det är ett ämne som alltid är aktuellt, och är viktigt enligt styrdokument och lagar. Vi anser även att detta är en viktig fråga för barnens möjligheter till inflytande och trivsel i förskolan. Likaså ser vi att fortsatta studier är viktigt för förskollärare och deras yrkesroll, då det behövs mer medvetenhet om att det finns olika uppfattningar kring barns inflytande. Vår studie har möjligheten att utvecklas både genom att utöka med andra metoder, exempelvis observationer för att på så vis se hur detta ter sig i praktiken. Det går även att undersöka barns inflytande på en betydligt större nivå, med flertalet olika förskolor och i flera kommuner. Det skulle kunna genomföras en nationell studie, för att se hur det skiljer sig inom de olika delarna av landet. Genom att undersöka fler olika förskolor skulle man även kunna få syn på om olika inriktningar och teman
på förskolorna har betydelse. Vi ser även att det finns möjlighet att undersöka detta med fokus på maktstrukturer och ett maktperspektiv för att se vilken betydelse det har. Vi ser sammanfattningsvis att detta är ett ämne som är viktigt att undersöka och hålla aktuellt i förskoleverksamheter, då det för förskollärare är en viktig aspekt i att reflektera över sitt förhållningssätt. Men det är likaväl av stor vikt för barnen att få ha inflytande och medvetenhet om att dem genom att bli framtida medborgare har en chans att påverka. Då vi lever i ett demokratiskt samhälle, ska alla ha rätten att kunna påverka och få sina röster hörda. Likaså ska barnen i förskolesamhället få bli sedda, hörda och få en chans att påverka.
R
EFERENSERArnér, Elisabeth. (2006). Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna?:
en studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers förhållningssätt till barns initiativ. Licentiatavhandling Örebro: Universitet 2006. Örebro.
Bae, Berit. (2009). Children's Right to Participate--Challenges in Everyday Interactions. European Early Childhood Education Research Journal, 17(3), 391-406.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. Uppl.) Stockholm: Liber.
Engdahl, Karin. (2014). Förskolegården - En pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet
och inflytande [elektronisk resurs]. Diss. Umeå: Umeå Universitet.
Eriksson Bajaras, Katarina & Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne. (2013). Systematiska
litteraturstudier i utbildningsvetenskap – vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur och Kultur.
Eriksson, Anette. (2014). Barns delaktighet i förskolan. I Sandberg. red. (2009. Med sikte på
förskolan. (s.215-230). Lund: Studentlitteratur AB.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes m.fl. Handbok i kvalitativ analys. (s.16-41). Stockholm: Liber AB.
Jonsson, Agneta och Thulin, Susanne. (2013). Att göra bruk av barns perspektiv. I Pramling Samuelsson m.fl. (2013). Barndom, lärande och ämnesdidaktik. (s.43-57). Lund: Studentlitteratur AB.
Karlsson, Rauni. (2009). Demokratiska värden i förskolebarns vardag. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2009. Göteborg.
Kiliç, Sükran. (2015). Emotional Competence and Emotion Socialization in Preschoolers: The Viewpoint of Preschool Teachers. Educational Sciences: Theory And Practice, 15(4), 1007- 1020.
Larsson, Staffan. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 25(1), 16–35. Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-24757
Lindahl, Marita. (2005). Children's Right to Democratic Upbringings. International Journal Of Early Childhood, 37(3), 33-47.
Rantala, Anna. (2016). - Snälla du! Kan du sätta dig?: om vägledning i förskolan. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2016. Umeå.
Reinecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter. (2014). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber AB.
Ribaeus, Katarina. (2014). Demokratiuppdrag i förskolan [Elektronisk resurs]. Diss. Karlstad: Karlstads universitet, 2014. Karlstad.
Saar, Tomas, Hägglund, Solveig, & Löfdahl, Annica. (2009). Det politiska barnet: Bidrag till utforskandet av barn och barndom som politiska kategorier. Karlstad University Studies, 2009. Sahin, B. Ece, & Dostoglu, Neslihan. (2014). Evaluation of Kindergarten Group Rooms in the Context of Size: Children and Teacher's Perspective in Turkey. European Journal Of Contemporary Education, 10(4), 253-264.
Sheridan, Sonja, & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2013). Preschool a Source for Young Children's Learning and Well-Being. International Journal Of Early Years Education, 21(2- 3), 207-222.
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.
Sverige (2013). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen (2010:801). (3., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
Szklarski, Andrzej. (2015). Fenomenologi. I Fejes m.fl. Handbok i kvalitativ analys. (s.131- 145). Stockholm: Liber AB.
Tallberg Broman, Ingegerd. (2010). Svensk förskola-ett kvalitetsbegrepp. I Riddarsporre m.fl. red. (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. (s.21-36). Stockholm: Natur & Kultur. Tayler, Collette. (2015). Learning in Early Childhood: Experiences, Relationships and "Learning to Be". European Journal Of Education, 50(2), 160-174.
Language Use of Pre-School Teachers Invite Children to Participate in Democratic Conversation? European Early Childhood Education Research Journal,20(1), 35-46.
UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Veiga, Guida, Neto, Carlos, & Rieffe, Carolien. (2016). Preschoolers' Free Play--Connections with Emotional and Social Functioning. International Journal Of Emotional Education, 8(1), 48-62.
Westberg, Johannes. (2008). Förskolepedagogikens framväxt: pedagogisk förändring och dess förutsättningar, ca 1835-1945 = The birth of early childhood education : Pedagogical changes in Swedish early childhood care and education programs, 1835-1945. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2008. Uppsala.
B
ILAGA1
I
NTERVJUGUIDE
Vi presenterade oss, berättade lite kort om syftet och ämnena. Berättade att de kunde ta god tid på sig vid svaren och att vi hade mobilerna framme för att spela in deras svar. Samt berättade vi att de skulle vara helt anonyma.
1. BASFRÅGOR
1.1 Hur länge har du jobbat som förskollärare?
1.2 Ni är ett föräldrakooperativ, vad innebär det? / Ni är en Reggio Emilia inspirerad förskola, vad innebär det?
2. BARNSINFLYTANDE
2.1 Hur skulle du beskriva barns inflytande?
2.2 Hur jobbar ni i arbetslaget med att ge barn möjligheter till inflytande?
2.3 Vilka är de största utmaningarna vid att möjliggöra barns inflytande, tycker du?
3. KONTEXTEN
3.1 Hur ger ni alla barn möjlighet till inflytande när vissa barn tar mer plats? 3.2 Hur tycker du miljön kan påverka barns möjligheter till inflytande?
4. ÖVRIGAFRÅGOR
4.1 Hur tänker du kring att ge barn möjligheter till inflytande i planerade aktiviteter? 4.2 Hur tänker ni kring läroplanen och barns inflytande, har den betydelse för er verksamhet och i så fall hur?