styrde resultatet och vad som framställs i empirin. Vi valde att använda oss av en hermeneutisk och fenomenologisk ansats, då vi ville fånga socialsekreterarnas upplevelse av den arbetsvärld de lever i, lämna mycket utrymme för deras berättelse och sedan tolka den.
Genom att lyfta in så mycket citat och längre citat anser vi att vi lämnar det öppet för läsaren att också tolka vad som sägs i texterna.
Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval, vilket är ett icke-sannolikhetsurval och resultatet från dessa intervjuer kan inte generaliseras till hela populationen (Bryman, 2011).
Syftet var dock inte att undersöka hur alla inom populationen tänker, utan att få ta del av dessa respondenters tankar och upplevelse av deras arbete och hantering av stress och symtom av utbränning. Det ansågs även nödvändigt med ett bekvämlighetsurval, då det bland annat var kort om tid för att samla in material, samt att vi var mer måna om att få tag i intervjupersoner som ville berätta. Vi tyckte att vårt ämne hade vissa frågor som kan vara känsliga för vissa att berätta om, men upplevde inte att någon av intervjupersonerna tyckte att det var jobbigt att berätta till exempel deras symptom av utbränning. Det går inte att generalisera vad respondenterna ansåg till populationen, då urvalet var ett bekvämlighetsurval och vi endast hade fyra personer som deltog i studien. Vi anser dock att många av åsikterna stämmer överens med kunskapen vi fick i och med att vi läste artiklar och annan litteratur.
Intervjupersonerna arbetar på olika platser, inom olika enheter, olika storlekar på kommuner och därför anser vi att vår studie ändå ger förstärkt bild av hur det ser ut inom yrket i Sverige idag.
7.3 Förslag till fortsatt forskning
Vi håller med de förslag på forskning som ges i några av artiklarna som vi har läst. Vi anser att forskning i framtiden behöver lyftas för att stärka socialarbetare och ge dem verktyg för att upptäcka och förstå reaktionerna de kan få i sin profession. Det behövs även forskning på hur man kan minimera upplevd stress och hur ett preventivt arbete med detta kan se ut. Då flera av våra intervjupersoner anser att mer praktik, mer kunskap i stresshantering, trainée och längre inslussning är saker de tror skulle förbättra deras situation, skulle forskning om hur detta har inverkan i att förebygga utbränning vara aktuellt.
Referenslista
Acker, G.M. (2011). Burnout among mental health care providers. Journal of social work, 12(5), 475-490.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
Askheim, O.P. (2007) Empowerment - olika infallsvinklar. I O.P. Askheim & B. Starrin (Red). Empowerment – i teori och praktiken. (s.18-32). Malmö: InterGraf AB.
Beddoe, L., Davys, A., & Adamson, C. (2013). Educating Resilient Practitioners. Social Work Education: The International Journal, 32(1), 100-117
Billinger, K. (2005). Fokusgrupper - en datainsamlingsmetod. I S, Larsson. J, Lilja & K, Mannheimer (Red), Forskningsmetoder i socialt arbete. (ss. 169-177). Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB
Cohen, M. & Gahin, R. (2005). Can Skill-Development Training Alleviate Burnout in Hospital Social Workers?. Social Work in Health Care, 40(4), 83-97.
Dench, S., Iphofen, R & Huws, U. (2004) An EU Code of Ethics for Socio-Economic Research, IES Report 412, ISBN 1 85184342 6, Brighton: The institute for employment studies.
Eriksson, M., Thorzén, D., Olivestam, C.E. & Thorsén, H. (2004). Att läkas i livet och arbetslivet: Helhetsperspektiv vid förebyggande och rehabiliterande åtgärder mot stress och utbränning. Lund: Studentlitteratur AB.
Henriksen, J.O. & Vetlesen, A.J. (2009). Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur AB.
Hjerm, M. & Lindgren, S. (2010). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö:
Gleerups utbildning AB.
Huss, E. (2012). Utilizing an Image to Evaluate Stress and Coping for Social Workers, Social Work Education: The International Journal, 31(6), 691-702.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod - en introduktion. I S, Larsson. J, Lilja & K,
Mannheimer (Red), Forskningsmetoder i socialt arbete. (ss. 91-128). Lund: Studentlitteratur AB.
Levi L. (2002). Stressen i mitt liv. Stockholm: Natur och kultur
Lilja, J. (2005). Problemformulering. I S, Larsson. J, Lilja & K, Mannheimer (Red), Forskningsmetoder i socialt arbete. (ss. 39-55). Lund: Studentlitteratur AB.
Lindblad, F. & Theorell, T. (2005). Stress hos barn och ungdomar - Del 1. Stockholm:
Förlagshuset Gothia.
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB.
Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom: stressrelaterad psykisk ohälsa. Stockholm:
Elanders Gotab AB.
Stier, J. (2003). Stress och utbrändhet: reflexioner och egna erfarenheter. I H. Jenner & I.
Svensson (Red), Perspektiv på utbrändhet: om orsaker och motkrafter. (ss. 40-51).
Stockholm: Gothia AB.
Swärd, H. & Starrin, B. (2006). Makt och socialt arbete. I A, Meeuwisse. S, Sunesson & H, Swärd. Socialt arbete - en grundbok. (ss. 248-264). Stockholm: Natur och Kultur.
Tengqvist, A. (2007). Empowerment och förhållnigssätt. I O.P. Askheim & B. Starrin (Red).
Empowerment – i teori och praktiken. (ss. 76-89). Malmö: InterGraf AB.
Ting, L., Jacobson, J.M. & Sanders, S. (2011). Current Levels of Perceived Stress among Mental Health Social Workers Who work with suicidal Clients, Social Work. 56, 327-336.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer - inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning - i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Woxberg, L. (2005). Stress i unga år. Jönköping: Brain Books AB
Währborg, P. (2002). Stress och den nya oha!lsan . Stockholm: Natur och Kultur.
Bilaga 1
Intervjuguide Tema 1: Bakgrund 1. Namn:
2. Födelseår:
3. Nuvarande sysselsättning:
Tema 2: Erfarenhet
Hur var dina tankar som nyexaminerad socionom?
Vilket var ditt första jobb som socialarbetare?
Hur länge har du varit aktiv socialarbetare?
Tema 3: Hälsa
Hur skulle du förklara ditt nuvarande hälsotillstånd relaterat till din arbetssituation?
Hur upplever du stress i ditt arbete?
Hur tycker du att din hälsa påverkar ditt arbete?
Anser du att ditt val av arbete har påverkat ditt vardagsliv? Om ja på vilket sätt?
Tema 4: Information/utbildning
Hur har du blivit informerad av ditt universitet gällande den risk att bli utbränd och drabbas av stress inom ditt kommande yrke som socialarbetare?
Anser du att den information du erhållit av universitetet/programmet varit tillräcklig?
Om nej, vilka skillnader skulle du vilja se?
Om ja, vilken typ av information har du fått?
-Tid – hur har du lärt dig att hantera den?
-Hur har du lärt dig att hantera stress?
Hur stor del av utbildningen upplever du har varit stärkande för att hantera de situationer du möter i arbetet?
Tema 5: Utbränning
Hur upplever du dina arbetsuppgifter?
Hur upplever du att dina kollegor ser på sitt arbete och stress? Utbrändhet?
Har du blivit på väg att bli utbränd? Efter hur lång tid som socialarbetare skedde det?
Vilka faktorer tror du var bidragande?
Tror du att något kunde ha förhindrat att du blev utbränd? Om ja, vad?
Tema 6: Stöd och hjälp
Vilket stöd upplever du att du får när det gäller känslomässig hantering inom arbetet?
Vad tycker du om detta stöd? Tillräckligt?
Upplever du att du kan få stöd från dina arbetskamrater/chef, i så fall på vilket sätt?
I vilka situationer anser du att du skulle behöva mer hjälp och stöd?
Vågar du säga ifrån om det blir för mycket eller om du inte klarar av en arbetsuppgift till dina kollegor?
Avslutning
Är det något mer du vill säga kring det vi har pratat om, men som vi inte har frågat om eller kommit in på?
39
Bilaga 2
Delar Helheter
Ovisshet Framtid
Konkurrens Nyutexaminerad socionom
Inga förväntningar
Goda förutsättningar på arbetsmarknaden Hög arbetsbelastning
Förändring
Problem med hälsan Trött
Tung i huvudet Bröstsmärtor
Hjärtklappning Hälsa
Spännings huvudvärk Lyssna på kroppen Ont i magen
För många bollar i luften Effektivitet
Tappad kontroll Tar med stressen hem
Otillräcklig Utbildningens inverkan och ansvar
Tidsbrist Intensivt Uppgiven Maktlös
Ingen information Ordning
Planering Prioritera
Problem med hälsan Tappad koncentration Hög frånvaro
Principer
Ohälsa som räddning Utbränning
Beteende
Inget som lockar Eget ansvar Individuellt
Distans till sig själv och sitt arbete Omkonstruktion