6 SLUTSATS
6.3 F ÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING
I Sverige har revisionsplikten för små bolag debatterats i omgångar. Idag utreds återigen ett avskaffande av revision i små bolag. Utredningen i Sverige är ännu bara i planeringsfasen och resultatet av delbetänkandet skall inte presenters förrän den 31 mars 2008. Vi anser därför att det vore intressant att genomföra en liknande studie om ett par år.
Om revisionsplikten avskaffas, anser vi att det vore intressant om en studie genomförs där det undersöks om företagen kommer att fortsätta låta sig revideras. Det skulle också vara av intresse att undersöka hur de företag som ej nyttjar revision kommer att bemötas. Kommer de att ha samma förutsättningar vid till exempel kreditgivning, eller kommer de att bli tvungna att revideras?
Källförteckning
Adlercreutz, Axel (2001) Finansieringsformers rättsliga reglering.
Lund: Studentlitteratur.
Aggestam Pontoppidan, Caroline (2007). När revisionsplikten avskaffades i Danmark. Balans nr. 2.
Allt om revision (senast uppdaterad 2006-12-18). Bör revisionsplikten avskaffas eller behållas? (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://alltomrevision.wordpress.com/2006/12/18/bor-revisionsplikten-avskaffas-eller-behallas/> (2007-03-23).
Andersen, Ib (1998). Den uppenbara verkligheten - Val av samhällvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Patric (2001). Expertice in Credit Granting: Studies on Judgment and Decision Making Behaviour. Diss. Stockholm School of Economics. Stockholm: Elanders Gotab.
Arbnor, Ingeman, Bjerke, Björn (1994). Företagsekonomisk metodlära.
Lund: Studentlitteratur.
Bond, Olly (Juli 2006). Accountants are trusted advisers for SMEs.
Accountancy Magazine, Vol. 137, p. 14. (Elektronisk) Tillgänglig: Business Source Premiere (2007-04-20).
Broomér, Per, Elmér, Leif, Nylén, Bertil (1998). Kreditgivning till företag. Lund: Studentlitteratur.
BRÅ-rapport 2004:3 (Senast uppdaterad 2004). Brottsutveckling i Sverige 2001-2003. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&na me=Brottsutvecklingen2001%255f2003.pdf> (2007-03-23).
Brännström, Dan (2006). En gemensam resa mot branschens ”peak”.
Balans nr. 6-7.
Ekobrottsmyndigheten (2007). Så här arbetar EBM. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.ekobrottsmyndigheten.se/templates/Page____342.a spx> (2007-04-10).
Europeiska kommissionen (2004). Ditt företag och den nya
ratingkulturen - En praktisk handbok om lånefinansiering för små och medelstora företag. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://ec.europa.eu/enterprise/entrepreneurship/financing/docs/
basel_2_guide/basel_guide_sv.pdf#search=%22bankers%20anal ys%20vid%20kreditv%C3%A4rdering%22> (2007-04-06).
FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) (2006). FARs Samlingsvolym 2006, del I – Aktiebolagslag (2005:551). Stockholm: Far förlag FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) (2006). FARs Samlingsvolym
2006, del II – Revisionslag (1999:1079). Stockholm: Far förlag FAR SRS (senast uppdaterad 2007-03-22). Om branschen. (Elektronisk)
Tillgänglig:
<http://www.farsrs.se/portal/page?_pageid=33,38300&_dad=port al&_schema=PORTAL> (2007-03-22).
Halling, Pernilla (2005). Sällan revision av små företag i EU-länderna.
Balans nr. 3.
Historiefilosofi (senast uppdaterad 2005). Epistemologi (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.mv.helsinki.fi/wadenstr/histfil/epistemologi.htm>
(2007-03-20).
Holme, Idar Magne, Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik:
Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Uppl. 2. Lund:
Studentlitteratur.
Jacobson, Tor, Lindé, Jesper (2000). Kreditvärdering och
konjunkturcykeln – kan konkurser prognostiseras? (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publi cerat/Artiklar_PV/PV00_4_artikel2.pdf#search=%22analys%20 vid%20kreditv%C3%A4rdering%22> (2007-04-02).
Johansson Lindfors, Maj-Britt (1993). Att utveckla kunskap - Om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Lund: Studentlitteratur.
Justitiedepartementets promemoria (Senast uppdaterad 2003-06-25).
Några frågor om revision. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/01/26/38/276a4c5f.pdf
> (2007-03-17).
Kommittédirektiv 2006:96 (Senast uppdaterad 2006-09-07). Revisorer och revision; genomförandet av EG-direktiv m.m. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.farsrs.se/pls/portal/docs/PAGE/FAR/NYHETSAR KIV/2006/DIREKTIV%20UTREDNING%20REVISION%202 006-09-07.PDF> (2007-02-21).
Lennander, Gertrud (2006) Kredit och säkerhet. Uppl. 9. Uppsala: Iustus Förlag.
Millqvist, Göran (2003) Sakrättens grunder – en lärobok i sakrättens grundläggande frågeställningar avseende lös egendom.
Stockholm: Norstedts juridik AB.
Nationalencyklopedin (senast uppdaterad 2007). Kunskapsteori.
(elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.ne.se.lib.costello.pub.hb.se/jsp/search/article.jsp?i_
sect_id=233702> (2007-03-19).
Nationalencyklopedin (senast uppdaterad 2007). Perspektiv.
(elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.ne.se.lib.costello.pub.hb.se/jsp/search/article.jsp?i_
art_id=282247&i_word=perspektiv> (2007-04-04).
Nyquist, Kerstin (2005). Slopad revisionsplikt i små aktiebolag.
Skattenytt nr. 10.
Precht, Elisabeth (2005a). Alla ense om revisionens fördelar - men måste den vara ett tvång? Balans nr. 3.
Precht, Elisabeth (2005b). Skatteverket samarbetar gärna med landets revisorer. Balans nr. 5.
Precht, Elisabeth (2007). Revisorn är samhällsbyggare. Balans nr. 1.
Privata Affärer (Senast uppdaterad 2007-02-08). Små aktiebolag slipper anlita revisorer 2009. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.privataaffarer.se/newsText.asp?src=pa&a=19288>
(2007-03-16).
Proposition 1997/98/99 (Senast uppdaterad 1998-02-26). Aktiebolagets organisation. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GL0 399&rm=1997/98&bet=99> (2007-03-20).
Proposition 2005/06:116 (Senast uppdaterad 2006-02-23). Förenklade redovisningsregler, m.m. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id
=GT03116&rm=2005/06&bet=116> (2007-03-22).
Restauratören (Senast uppdaterad 2006-12-15). Slopa revisionsplikt för småföretagen. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.restauratoren.se/zino.aspx?articleID=13285>
(2007-03-17).
Sandsjö, Anette, Åsell, Bo (2006). Revision - En praktisk beskrivning.
Uppl. 2. Stockholm: FAR Förlag.
Skatteverket (2007). Om Skatteverket. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.skatteverket.se/4.65fc817e1077c25b832800015922 .html> (2007-04-10).
Slopad revisionsplikt utreds (2007). Balans nr. 1.
Smith, Dag (2000). Redovisningens språk. Uppl. 2. Lund:
Studentlitteratur.
Storey, David J (1994). Understanding the small business sector.
London: Thomson Learning.
Svensson, Birgitta (2003). Redovisningsinformation för bedömning av små och medelstora företags kreditvärdighet. Diss. Uppsala University. Uppsala: Universitetstryckeriet.
Thomasson, Jan, Arvidson, Per, Lindquist, Hans, Larson, Olov, Rohlin, Lennart. (2003). Den nya affärsredovisningen. Uppl. 14.
Malmö: Liber Ekonomi.
Thorell, Per, Norberg, Claes (2005). Revisionsplikten i små aktiebolag.
(Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00000/Re visionsplikten_i_sm__458a.pdf> (2007-03-05).
UC (2007) Allmänt om UC:s upplysningar. (Elektronisk) Tillgänglig:
<https://www.uc.se/frameset.php> (2007-04-11).
Wennberg, Inge (2004). FARs generalsekreterare är försiktigt optimistisk. Balans nr. 2.
Wikipedia, den fria encyklopedin (senast uppdaterad 2007-01-15) Empiri. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://sv.wikipedia.org/wiki/Empirisk_kunskap> (2007-03-19).
Wikipedia, den fria encyklopedin (senast uppdaterad 2007-03-15) Hermeneutik. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://sv.wikipedia.org/wiki/Hermeneutik> (2007-03-20).
Bilaga 1: Metod
Ontologi
Ontologi är den kunskap som behövs för att ge en sammanhängande och uttömmande beskrivning och förklaring av verkligheten. En forskare bör alltid granska sina egna antaganden, om den verklighet han försöker förklara och förstå. Varje forskare har en egen uppfattning om verklighetens beskaffenhet och egna föreställningar om hur omvärlden ser ut (Arbnor &
Bjerke 1994, s. 21).
Realism
Ontologin delas upp i flera olika förgreningar, beroende på hur verkligheten uppfattas. En stor inriktning är realism. Enligt realismen är allt som existerar av fysisk, materiell och objektiv natur. Att den är objektiv innebär att verkligheten existerar oberoende av det mänskliga medvetandet och vår kunskap om den. Allt utgår från verkligheten, ingenting är påhittat. En realist tror på verkligheten och inte på mirakel. Världen blir vad vi gör den till och inget annat. Realismen bygger på fakta och inte på några fantasier eller filosofier. Realism går kort och gott ut på att tro på vetenskap, psyke och förnuft7.
Epistemologi
Epistemologi är det samma som kunskapsteori och innebär att grundläggande frågor om kunskapens natur, objekt och källor studeras. Det handlar om vad kunskap är, och vad vi har kunskap om, en objektiv yttervärld eller bara egna upplevelser. Vad vilar kunskapen ytterst på, sinnena eller förnuftet (Nationalencyklopedin, 070319)?
7 Makhloufi, Bassim, föreläsning i Metodologi och Forskningsmetod, 2006-01-24.
Slutledningsmetoder
Slutledningsmetod är det arbetssätt som används i forskningen, vilket handlar om hur forskaren möter problemet. Antingen skapas ett problem från tidigare teorier som med hjälp av hypoteser testas i empirin, eller att forskaren finner något i empirin som han anser är intressant att undersök och utveckla olika teorier om8.
Deduktiv metod
Den deduktive forskaren kan sägas följa bevisandets väg. Arbetssättet kännetecknas av, att utifrån allmänna principer och befintliga teorier dra slutsatser om enskilda företeelser. Ur teorin härleds hypoteser som prövas empiriskt. Resultaten från undersökningen skall sedan relateras tillbaka till den redan befintliga teorin (Andersen 1998, s. 29).
Induktiv metod
En induktiv ansats innebär att forskaren följer upptäcktens väg. Vid närmandet av den empiriska verkligheten, styrs forskaren av den kunskap och förståelse som utvecklas efter hand (Andersen 1998, s. 30).
Det induktiva arbetssättet innebär att forskaren utgår från empirin och söker olika mönster som kan göras till teorier. Man söker en generell slutsats, eller en generell kunskap om teorin och försöker skapa samband utifrån enskilda fall. Generalisering, begrepp och hypoteser uppstår ur den information som finns att tillgå. Informationen i sin tur har sin grund i det sammanhang som bildar en ram till det som studeras (Andersen 1998, s. 30).
Abduktion
Abduktion är en kombination av deduktion och induktion, där det sker en växelverkan mellan dessa (Johansson Lindfors 1993, s. 154). Den börjar oftast när litteratur studeras om vad andra forskare har åstadkommit. Ett enskilt fall tolkas med en hypotes som om det vore riktigt och förklarar fallet. Tolkningen behöver styrkas genom nya iakttagelser och teorin kan då utvecklas och bli mera generell9.
8 Makhloufi, Bassim, föreläsning i Metodologi och Forskningsmetod, 2006-01-24.
9 Makhloufi, Bassim, föreläsning i Metodologi och Forskningsmetod, 2006-01-21.
Metodiskt tillvägagångssätt
Det finns två olika tillvägagångssätt, kvalitativt och kvantitativt. Det kvalitativa synsättet utgår från att samla information för att få en djup förståelse för problemet och för att förstå problemets samband med helheten.
Forskaren vill ha en närhet till forskningsobjektet. Därför är det viktigt att sätta sig in i intervjuobjektets situation och försöka förstå den (Holme &
Solvang 1997, s. 14).
Undersökningsmetoder
Vid produktion av ny kunskap måste forskaren vara medveten om kunskapens användningsområde. Ett exempel är när ett lönsamhetsproblem i ett företag skall lösas, då är det oväsentligt att beskriva hur byggnaden ser ut. Syftet med undersökningen har avgörande betydelse för vad som undersöks och hur det görs. En undersökning kan utföras på tre olika sätt förklarande, deskriptivt och/eller explorativt (Andersen 1998, ss. 18-21).
Det centrala i den förklarande undersökningsmetoden är att uppnå förståelse.
Forskaren vill beskriva den bakomliggande orsaken till varför en händelse inträffar. Förståelse är dock inte det dominanta i den deskriptiva undersökningen, utgångspunkten är istället att beskriva. Det är den vanligaste undersökningsmetoden inom beteendevetenskaplig forskning.
Den explorativa undersökningen går ut på att utforska mindre kända fenomen, för att utarbeta hypoteser som kan utvärderas. Ordet explorativ kan översättas med undersökande (Andersen 1998, ss. 18-21).