F ÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER

Resultaten av studien visar att det fortfarande finns mycket kvar att studera både gällande räddningstjänst och det kommunala kostnadsutjämningssystemet. Bland annat råder det stor variation på signifikansnivåer, storleken- och tecknen på koefficienterna. Resultatet kan därför ses som en indikation på att de variabler som används i studien inte fullt ut kan förklara variationen av de strukturella kostnaderna mellan kommunerna. Det skulle därför vara av intresse att undersöka detta vidare, exempelvis skulle variabler så som inkomstnivå, skattenivå och överspillningseffekter kunna adderas till regressionen.

När det gäller det kommunala kostnadsutjämningssystemet finns också flera saker som kan vara intressant att fortsätta studera. Till exempel hade jag inte möjlighet att studera alla de kostnader som undermodellen syftar till att utjämna eftersom de inte särredovisas i kommunernas räkenskaper. Bristen på data väcker tankar om att det eventuellt kan finnas fler del-/undermodeller vars kostnader inte direkt går att granska. Det skulle därför vara intressant att undersöka om fallet är sådant. Flertalet av de slutsatser som jag gjort har också konstaterats utifrån ett autokorrelerat material. Det skulle därför vara av intresse att göra en likartad analys under en annan tidsperiod och då eventuellt också inkludera fler förklarande variabler.

Då jag inte kan särskilja kostnader från medvetna kvalitetsval kan jag inte svara för hur mycket varje kommun bör få i kompensation. Detta medför att jag inte heller kan uttala mig om värdegränserna i schablonen (tabell 1) bör ändras. Det skulle vara intressant att undersöka huruvida bidragsbeloppsgränsernas storlek är rättvisande eller ej. En sådan studie kräver dock insamling av eget data för komponenterna lokala resor och administration för att kunna utvärdera undermodellen. Enligt Carlsson (2013) och Lantz (2013) redovisar kommunerna dock inte dessa kostnader separat och att särskilja dessa skulle vara mycket svårt. Om detta även är fallet för resterande kommuner skulle det innebära att en sådan studie är svår eller näst intill omöjlig att genomföra.

10.S

LUTSATS

Den här studien analyserar olika strukturella faktorer som kan förklara variationen i nettokostnader för räddningstjänst mellan Sveriges kommuner. Studiens syfte är att studera om kommuner med höga strukturella kostnader blir kompenserade via det kommunala kostnadsutjämningssystemet för dessa eller ej. Resultaten visar att val av densitetsmått har stor inverkan på såväl förklaringsgraden som koefficienternas storlek. Densitetsmåttet invånardistans visas förklara nettokostnaderna i högre grad än det densitetsmått som den rådande schablonen bygger på (invånare per kvadratkilometer). Effekten från medverkan i kommunalförbund varierar beroende på om kommunen erhåller bidrag från undermodellen eller inte samt om regressionen är korrigerad för autokorrelation. Ett parat t-test visar att nettokostnaderna för en genomsnittlig nettomottagande kommun signifikant skiljer sig från motsvarande kostnad för en genomsnittlig kommun som inte erhåller bidrag.

Uppsatsens slutsats är att undermodellen kompenserar kommuner som i genomsnitt har högre nettokostnader per invånare för räddningstjänst. Däremot kan studien inte svara för om bidraget täcker strukturella kostnader eller ej. För att svara på den frågan krävs vidare undersökning. Resultat visar att de variabler som schablonen bygger på är rättvisande men att densitetmåttet med fördel skulle bytas ut från invånare per kvadratkilometer till invånardistans. Vidare visar undersökningen att befolkningsmängden har större inverkan på kostnaderna än tätortsgraden och densitetsmåttet. Resultaten indikerar på att befolkningsmängden eventuellt skulle behöva ha en större inverkan i bidragsfördelningen. Studien visar också att medverkan i kommunalförbund i majoriteten av fallen minskar kostnaderna vilket eventuellt borde tas hänsyn till vid bidragsfördelningen. Uppsatsen kan dock inte svara för om schablonens bidragsnivåer är effektiva för den slutsatsen krävs vidare studier. Resultaten bör också tolkas med viss försiktighet eftersom alla kostnader som undermodellen skall kompensera för inte togs med i undersökningen. Resultaten är även vanskliga att tolka eftersom slutsatserna i stort sett är dragna från ett autokorrelerat datamaterial.

R

EFERENSLISTA

BÖCKER

Agnevik, A. (2007) Kommunala samverkansformer- Avtal, interkommunala företag, gemensam nämnd, kommunalförbund. SKL, Sverige.

Andersson, G.; Jorner, U.; Ågren, A. (2007) Regressions- och tidsserieanalys. Upplaga 3 sid. 29-136, 183. SNS förlag, Stockholm, Sverige.

Blöchliger, H. och Charbit, C. (2008) Fiscal Equalisation. OECD Economic Studies No 44, 2008/1.

Boadway, R. och Mörk, E. (2003) Fördelning av makt och ansvar, ur Staten och Kommunerna av Molander, P. (red.) SNS förlag, Stockholm, Sverige.

Bucovetsky, S. och Smart, M. (2006) The Efficiency Consequences of Local Revenue

Equalization: Tax Competition and Tax Distortions. Journal of Public Economic Theory, Vol. 8, s. 119–144.

Musgrave, A. (1959) The Theory of Public Finance: A Study in Public Economy. McGraw-Hill.

Pierre, J. och Peters, G. B. (2000) Govermance, Politics and the State. Basingstoke: MacMillian Press.

Scott, W.E. (2003) Financial Accounting Theory (Third edition) Pearson Education, Canada Inc.

Sloman, J., Wride, A., Garratt, D. (2012) Economics, Eight edition. Pearson Education Limited, England.

Snyder, C. och Nicholson, W. (2012) Microeconomics Theory, Basic Principles and Extensions, Eleventh International edition. Thomson South-Western.

Wooldridge, M. J. (2000), Introductory Econometrics: A Modern Approach, South Western,

TIDSKRIFTER

Almendral, V. (2002) Fiscal Federalism in Spain: The Assignment of Taxation Powers to the Autonomous Communities. Eurpoean Taxation, Spain.

Boadway, R. (2004) The Theory and Practice of Equalization. CESifo Economic Studies, Vol. 50, 1/2004, s. 211–254.

Buttener, T. och Holm-Hadulla, F. (2008) Fiscal Equalization: The Case of German Municipalites. CESifo DICE Report 1/2008.

Dahlberg, M. och Rattsø, J. (2010) Statliga bidrag till kommunerna – i princip och praktik. ESO rapport nr 2010:5. Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.

Regeringskansliet.

Edlund, J. och Holmström, M. (2010) Det kommunalekonomiska utjämningssystemet- Effekter för Västerbotten, Norrland och Sveriges funktionella arbetsmarknader. CERUM Report Nr 23/2010.

Garcia-Milá, T. (2003) Fiscal federalism and regional integration: lessons from Spain. University Pompeu Fabra Barcelona.

Hanes, N. (2002) Spatial Spillover Effects in the Swedish Local Rescue Service. Nationalekonomiska enheten, Umeå universitet.

Ivarsson, S. och Johansson, J. (2003) Svenskt näringsliv: I otakt med tiden Analys av bristerna i det kommunala utjämningssystemet.

Jaldell, H. (2002) Essays on the performance of fire and rescue services. Economic Studies nr 116, doktorsavhandling. Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Jonsson, E. (2009) Deluppföljning av den kommunalekonomiska utjämningen – en granskning av framlagda förslag till förändringar i kostnadsutjämningen. Rapport: IKE 2009:136.

Institutet för Kommunal Ekonomi, Stockholms universitet.

Leibfritz, W. (2009) Fiscal federalism in Belgium: main challages and considerations for reform. Economics department working paper nr 743.

Leruth, L. och Paul, E. (2007) A Principal-Agent Theory Approach to Public Expenditure Management Systems in Developing Countries. ISSN 1608-7143. OECD Journal on Budgeting Vol. 7. No. 3 OECD.

Murdoch, J.C.; Rahmation, M. och Thayer, M.A. (1993) A spatially autoregressive median voter model of recreation expenditures. Public Fin. Quart. 21 s. 334-350.

Oates, W. (1968) The Theory of Public Finance in a Federal System. The Canadian Journal of Economics. Vol. 1, Nr. 1, s. 37-54.

Oates, W. (1999) An Essay on Fiscal Federalism. Journal of Economic Literature, Vol. 37, Nr 3, s. 1120-1149.

Persson, M. (2006) Statens ofullkomlighet? Kommunal utjämning och invandring - med Malmö som exempel. Institution för historisk ekonomi, Lund universitet.

Shah, A. (2012) Public Services and Expenditure Need Equalization- Reflections on Principles and Worldwide Comparative Practices. The World Bank, East Asia and the Pacific

Region Poverty Reduction and Economic Management Unit, March 2012.

Tiebout, C. (1956) A Pure Theory of Local Expenditures. Journal of Political Economy, Vol 64, s. 416-424.

Tinghög, G. (2004) Konsekvenser av förändringar i det kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet, Lund Universitet.

Tommasi, M och Weinschelbaum, F. (2003) Centralization vs. Decentralization: A Principal-

Agent Analysis. Universidad de San Andrés, Buenos Aires, Argentina.

Werner, J. och Shah, A. (2005) Fiscal Equalisation in Germany. Hämtad 2013-03-15. Tillgänglig: http://info.worldbank.org/etools/docs/library/241116/FiscalEqualisationInGermany.pdf INTERNET Kommuninvest (2011) http://www.kommuninvest.se/sv/investerarinformation/finansiell-information-och- publikationer/kommunsektorns-kreditvaerdighet.php Hämtad: 2013-04-12.

Svenska dagbladet (2012) http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/statlig-miljard-ska- radda-utjamning_7768228.svd Publicerad: 19 december 2012 kl 13:21 , uppdaterad 19 december 2012 kl 18:09. Hämtad: 2013-06-07.

SKL (2012a)

Hämtad: 2013-03-20. Publiceringsansvarig: Ingeborg Löfgren. Sidan granskad 27 feb 2013. Sidan publicerad 13 okt 2009.

SKL (2012b)

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/integration1/samhallsorientering_2/kommunsamverkan

Hämtad: 2013-05-06. Publieringsansvarig: Roy Melchert. Innehållsansvariga: Roy Melchert och Ann Sofi Agnevik. Sidan granskad 21 dec 2010. Sidan publicerad 21 dec 2010.

UTREDNINGAR

Ds Fi (1983:11) Kommunala grundgarantiutredningen. Grundgarantin i

skatteutjämningssystemet: betänkande av kommunala grundgarantiutredningen. Liber Förlag/Allmänna förlag, 1983. Stockholm.

SOU (2000:127) Rättvis kommunal utjämning. Slutbetänkande av utjämningsdelegationen, Stockholm.

SOU (2003:88) Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn. Betänkande av Utjämningskommittén, Stockholm.

SOU (2007:061) Deluppföljning 2 av den kommunalekonomiska utjämningen– med förslag till förändringar i kostnadsutjämningen. Slutbetänkande av 2005 års uppföljning av

utjämningssystemet, Stockholm.

SOU (2011:39) Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen. Betänkande av Utjämningskommittén 08, Stockholm 2011.

Statskontoret (2012) Det kommunala utjämningssystemet - En beskrivning. Rapport 2012:21.

Svenska kommunförbundet (2003) Utjämning mellan kommunerna- En kort beskrivning av dagens system, upplaga 3.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Finansdepartementet (2008)

Kommunalekonomisk utjämning- En informationsskrift om utjämningssystemet för kommuner och landsting år 2008.

LAGAR

Förordning (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor.

Lag (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade.

PERSONLIGA INTERVJUER

Staberyd, Per-Ove (2013) Brandchef, Nerikes brandkår. Intervju 2013-03-22.

Carlsson, Ulf (2013) Budgetchef, Örebro kommun. Intervju 2013-03-26.

Lantz, Per (2013) Ekonom, Jönköpings kommun. Telefonintervju 2013-03-26.

Martinsson, Bengt (2013) Förvaltningschef och räddningschef, Jönköping kommun. Telefonintervju 2013-03-27.

B

ILAGA

1

BERÄKNINGSMETOD

S

TRUKTURKOSTNADSUTREDNINGEN

Beräkningarna har genomförts genom att summera nettokostnader för administration, lokala resor och övriga resor samt brandförsvar. En klassindelning av kommunerna har därefter gjorts som bygger på de mått för glesbyggd som Kommunala grundgarantiutredningen (KGU) ansett mest relevanta i detta sammanhang. Kommunerna har således först fördelats efter tätortsgrad. De erhållna klasserna har sedan grupperats med hänsyn till invånarantalen i kommunerna. Slutligen har en underindelning genomförts, denna gång efter antalet invånare per km2. För vart och ett av dessa statistiska mått har en begränsning genomförts för att identifiera beteckningen glesbyggd. Tillägg för merkostnader bör således, enligt KGU:s bedömning, komma i fråga endast för kommuner som har en tätortsgrad under 80 procent, en folkmängd som är mindre än 30 000 och ett invånarantal per km2 som understiger 10. Av redovisningen i tabell 18 (Ds Fi 1983:11, s. 102) framgår att nettokostnaderna sjunker med ökad tätortsgrad och med ökat antal invånare per km2 och att folkmängden har mindre betydelse. KGU har valt att utforma kostnadsskillnaderna mellan kommunerna som ett tillägg i förhållande till genomsnittskostnaden i riket. Konstruktionen innebär att de kommuner som har högre kostnader än genomsnittet får tillägg. Tilläggen har avrundats till jämna 25-tal kr per invånare. Enligt sammanställningen utgår tillägg 41 kommuner, varav 27 återfinns i de fyra nordligaste länen. Tilläggen redovisas kommunvis i bilaga K 6, kol. 2 (Ds Fi 1983:11, s. 198-209).

B

ILAGA

2

BERÄKNINGSMETOD FÖR BIDRAGSFÖRDELNINGEN TABELL 4.1: DATAUNDERLAG:

KONSTANTER, KR PER INVÅNARE

In document Brinnande utjämning : En undersökning av strukturella räddningstjänstkostnader (Page 45-53)