7. RESULTAT OCH SLUTSATS
7.3. F ÖRSLAG PÅ FRAMTIDA FORSKNING
Komponentavskrivning är ett relativt nytt ämne inom den offentliga sektorn och det finns inte mycket forskning kring ämnet. Fler kommuner börjar nu tillämpa komponentning och om några år borde redoviskomponentningen visa skillnad jämfört med den linjära avskriv-ningen, det vill säga när de börjar bli dags att byta ut komponenter. Skillnad borde kunna ses från tidigare, då avskrivningen skedde på hela objektet.
Ett förslag till framtida forskning är att se över hur de går till när utbyte av komponenter sker och hur det påverkar redovisningen jämfört med tidigare. Att undersöka om det var värt att byta till komponentavskrivning. Tanken med komponentavskrivning är att det ska ge en mer rättvisande och jämförande bild. I nuläget kan detta inte undersökas eftersom kommunerna precis har börjat processen med att implementera komponentavskrivning.
Av de ekonomichefer som deltagit i undersökningen, förstår en del inte nyttan med kom-ponentavskrivning men det gör de kanske efter några år. En mer djupgående forskning skulle kunna utföras med hjälp av det mimetiska perspektivet. Att titta både geografiskt och nationellt skulle kunna ge samband, då nästintill alla som tillämpat komponentavskriv-ning svarade att de hade imiterat eller tagit inspiration från andra kommuner.
60
LITTERATURFÖRTECKNING
Andersson, L., & Emsfors, J. (2012). What explains the content and extent of the interim reporting in Swedish Municipalities? -A study of the Swedish municipalities’
interim report. Magisteruppsats.
Bradbury, M. E., & Schröder, L. B. (2012). The content of accounting standards: Principles versus rules. 44(1), 1-10. Standards: a challange for modernizing and harmonizing public sector accouting.
International Review of Administrative Sciences, 82(4), 724-744.
Brusca, I., Caperchione, E., Cohen, S., & Rossi, F. M. (2015). Public sector accounting and auditing in Europe; 1 Standard Setting in the Public Sector: State of the Art.
(E. Caperchione, Red.) Hampshire: Palgrave Macmillan.
Brusca, I., Caperchione, E., Cohen, S., & Rossi, F. M. (2015). Public sector accounting and auditing in Europe; 13 Public Sector Accounting and Auditing in Sweden. (T.
Tagesson, & G. Grossi, Red.) Hampshire: Palgrave Macmillan.
Bryman, A., & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber AB.
Bryman, A., & Bell, E. (2011). Business Research Methods. New York: Oxford University Press Inc.
Carpenter, V. L., & Feroz, E. H. (1992). Gaap as a symbol of legitimacy: New York state's decision to adopt generally ccepted accounting principles. Accounting organzations and society, 17(7), 613-643.
Carpenter, V. L., & Feroz, E. H. (2001). Institutional theory and accounting rule choice: an analysis of four US state governments' decisions to adopt generally accepted accounting principles. Accounting, Organizations and Society, 26(7-8), 565-596.
Chia, Y. M. (2003). Career drivers of junior auditors: an exploratory study. Managerial Auditing Journal, 18(2), 100-111.
Christensen, L., Engdahl, N. G., & Haglund, L. (2016). Marknadsundersökning: en handbok. Lund: Studentlitteratur AB.
Collin, S.-O. Y., Tagesson, T., Andersson, A., Cato, J., & Hansson, K. (2009). Explaining the choice of accounting standards in municipal corporations: Positive accounting theory and institutional theory as competitive or concurrent theories. Critical Perspectives on Accounting, 20(2), ss. 141–174.
Collin, S.-O., Haraldsson, M., Tagesson, T., & Blank, V. (forthcoming). Explaining Municipal Audit Costs in Sweden: Reconsidering the Political Environment, the
61
Municipal Organization and the Audit Market. FInancial Accountability and Management.
Copley, P. A., Gaver, J. J., & Gaver, K. M. (1995). Simultaneous estimation of the supply and demand of. Journal of Accounting Research, 33(1), 137-155.
Cormier, D., Magnan, M., & Van Velthoven, B. (2005). Environmental disclosure quality in large German companies: Economic incentives, public pressures or institutional conditions? European Accounting Review, 14(1), 3-39.
Daewoo, P. (1996). Gender role, decision style and leadership style. Women In Management Review,, 11(8), 13-17.
Dahmström, K. (2008). Från datainsamling till rapport . Polen: Studentlitteratur.
Deegan, C. (2002). Introduction: The legitimising effect of social and environmental disclosures – a theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 15(3), 282-311.
Denscombe, M. (2016). Forksningshandboken - För småskaliga forskningsprojket inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Denscome, M. (2004). Forskningens grundregler. Lund: Studentlitteratur.
DiMaggio, P. J., & Powell, W. W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Association, 48(2), ss. 147-160.
Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda – Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund:
Studentlitteratur AB.
Eisenhardt, K. M. (1989). Agency theory: An Assessment and Review. Academy of management review, 14(1), 57-74.
European Commision. (2013). http://eur-lex.europa.eu. Hämtat från Eur-Lex; Access to
European Union law:
http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A52013SC0057
Falkman, P. (2000). Teori för redovisning. Lund: Studentlitteratur.
Falkman, P., & Orrbeck, K. (2001). Den offentliga sektorns redovisning. Lund:
Studentlitteratur.
Falkman, P., & Tagesson, T. (2008). Accrual accounting does not necessarily mean accrual accounting: Factors that counteract compliance with accounting standards in Swedish municipal accounting. Scandinavian Journal of Management, 24(3), 271-283.
Fama, E. F. (1980). Agency problems and the theory of the firm. Journal of political economy, 31(2), 288-307.
62
Fields, T. D., Lys, T. Z., & Vincent, L. (2001). Empirical research on accounting choice.
Journal of Accounting and Economics, 31(1-3), 255-307.
Finansdepartementet. (den 21 03 2016). Rättsdokument. Hämtat från www.regeringen.se:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/03/sou-201624/
Frostensson, M. (2015). Redovisningsteori. Lund: Studentlitteratur AB.
Furubotn, E. G., & Ritcher, R. (2000). Institutions and Economic Theory - The contribution of the New Institutional Economics. United States of Ameriva: The university of Michigan Press.
Grönlund, A., Tagesson, T., & Öhman, P. (2015). Principbaserad redovising. Lund:
Studentlitteratur.
Guggiola, G. (2010). IFRS Adoption In The E.U., Accounting Harmonization And Markets Efficiency: A Review. The International Business & Economics Research Journal, 9(12), 99-112.
Haraldsson, M., & Tagesson, T. (2014). Compromise and avoidance : the response to new legislation. Journal of Accounting & Organizational Change, 10(3), 288-313.
IFAC. (den 10 Mars 2017). About us. Hämtat från www.ipsasab.org:
https://www.ipsasb.org/about-ipsasb
Jensen, M. C., & Meckling, W. H. (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency cost and ownership structure. Journal of Financial Economics, 3(4), 305-360.
Johnsen, Å., Meklin, P., Oulasvirta, L., & Vakkuri, J. (2004). Governance Structures and Contracting Out Municipal Auditing in Finland and Norway. Financial Accountability & Management, 20(4), 445-477.
Knutsson, H., Mattisson, O., Ramberg, U., & Tagesson, T. (2008). Do strategy and managemnet matter in municipal organisations? Financial Accountability &
Management, 23(3), ss. 295–319.
Körner, S., & Wahlgren, L. (2005). Statistiska metoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Law, P. (2010). Examination of the actual turnover decisions of female auditors in public accounting: Evidence from Hong Kong. Managerial Auditing Journal, 25(5), 484-502.
Lee, T. (1995). The professionalization of accountancy. Accounting, Auditing and Accountabiity Journal, 8(4), 48-69.
Lennartsson, R. (den 5 Februari 2016). Efter 20 år med IPSAS ”Det är dags att börja undervisa i frågan. Balans.
Marton, J. (den 4 November 2016). Är svensk redovisning smittad av IFRS? . Balans.
Månsson, J., Elg, U., & Jonnergård, K. (2013). Gender‐based career differences among young auditors in Sweden. International Journal of Manpower, 34(6), 572-583.
63
Pallant, J. (2013). SPSS survival manual: a step by step guide to data analysis using IBM SPSS (Vol. 5). Maidenhead: McGraw-Hill.
Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Porter, S. R., & Whitcomb, M. E. (2005). Non-response in student surveys: The role of Demographics, Engagement and Personality. Research in Higher Education, 46(2), 127-152.
Powell, M., & Ansic, D. (1997). Gender differences in risk behaviour in financial decision-making: An experimental analysis. Journal of Economic Psychology, 18(6), 605-628.
RKR. (2014a). Rådet för kommunal redovisning. Hämtat från rkr.se: http://www.rkr.se/wp-content/uploads/2014/03/112335_Avskrivningar.pdf
RKR. (2014b). Idéskrifter. Hämtat från rkr.se: http://www.rkr.se/dokument/ideskrifter/
RKR. (den 2 Mars 2017). Övergång till komponentavskrivning. Hämtat från rkr.se:
http://www.rkr.se/wp-content/uploads/2014/03/Information_O776.pdf
Rossi, F. M., Cohen, S., Caperchione, E., & Brusca, I. (2016). Harmonizing public sector accounting in Europe: thinking out of the box. Public money & management, 36(3), 189-196.
Schubert, R., Brown, M., Gysler, M., & Brachinger, H. W. (1999). Financial Decision-Making: Are Women Really More Risk-Averse? American economic review, 89(2), 381.
Stárova, M., & Čermáková, H. (2010). Method of Component Depreciation of Fixed Assets and Its Comparision with Traditional Methods. Directory of Open Acess Journals, 2(3), 37-46.
Steccolini, I. (2004). Is the annual report an accountability medium? An empirical investigation into Italian local. Financial Accountability & Management, 2(3), 327-350.
Stern, J., & Holder, S. (1999). Regulatory governance: criteria for assessing the performance of. Utilities Policy, 8(1), 33-50.
64
Sveriges riksdag. (2017). Riksdagen. Hämtat från Riksdagen.se:
http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/
Syll, L. P. (2001). Ekonomisk teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Tagesson, T. (2007). Does legislation or form of association influence the harmonization of accounting? A study of accounting in the Swedish water and sewage sector.
Utilities Policy, 15(4), 248-260.
Tagesson, T. (den 27 April 2016). Svensk offentlig sektors redovisning – ur ett internationellt perspektiv. ss. 10-12.
Tagesson, T., Klugman, M., & Ekström, M. L. (2013). What explains the extent and content of social disclosures in Swedish municipalities’ annual reports. Journal of Management & Governance, 17(2), 217-235.
Trotman, K. T., & Bradley, G. W. (1981). Associations between social responsibility disclosure and characteristics of. Accounting, Organizations and Society, 6(4), 355-362.
Watson, A., Shrives, P., & Marston, C. (2002). Voluntary disclosure of accounting ratios in the UK. British Accounting Review, 34(4), 289-313.
Watts, R., & Zimmerman, J. (1990). Positive Accounting Theory: A Ten Year Perspective.
The Accounting Review, 65(1), 131-156.
Waweru, N. M., Ntui, P. P., & Mangena, M. (2011). Determinants of different accounting methods choice in Tanzania: A positive accounting theory approach. Journal of Accounting in Emerging Economies, 1(2), 144-159.
Verstegen, B. H. (2001). Nine ways for a decision maker to use theoretical notions, with special reference to teaching agency theory for management accounting. Journal of accounting education, 19(2), 119-127.
Zimmerman, J. L. (1977). The Municipal Accounting Maze: An Analysis of Political Incentives. Journal of Accounting Research, 15, 107-144.
Årsredovisning Dorotea. (2015). dorotea.se. Hämtat från Årsredovisning:
www.dorotea.se/media/1067/årsredovisning_2015.pdf
65
Bilagor
Bilaga 1 Telefonenkät
1. Kön:
0□ Man 1□ Kvinna 2. Ålder:
_________
3. Hur länge har du jobbat som ekonomichef?
_________
4a. Har kommunen implementerat komponentavskrivning och i vilket utsträckning?
4b. Hur stor andel är komponentavskrivning tillämpad på (i procent)?
5a. Varför har kommunen inte tillämpat RKR:s direktiv fullt ut?
5b. I vilken utsträckning har följande påverkat tillämpningen?
Resurs
□ 1 □ 2 □3 □ 4 □ 5 □6 □7
Instämmer inte alls Instämmer helt
Tid
□ 1 □ 2 □3 □ 4 □ 5 □6 □7
Instämmer inte alls Instämmer helt
66 Kunskap
□ 1 □ 2 □3 □ 4 □ 5 □6 □7
Instämmer inte alls Instämmer helt
Kommunens storlek
□ 1 □ 2 □3 □ 4 □ 5 □6 □7
Instämmer inte alls Instämmer helt
6a. Hur förbereder ni er för implementering av komponentavskrivning?
6b. I vilken utsträckning har följande påverkat era förberedelser?
Utbildning med SKL
□ 1 □ 2 □3 □ 4 □ 5 □6 □7
Instämmer inte alls Instämmer helt
Utbildning med RKR
□ 1 □ 2 □3 □ 4 □ 5 □6 □7
Instämmer inte alls Instämmer helt
Förberedelser med revisor
□ 1 □ 2 □3 □ 4 □ 5 □6 □7
Instämmer inte alls Instämmer helt
67
7. Vad har påverkat implementeringen av komponentavskrivningen?
8. Politikerna har påverkat implementeringen av komponentavskrivning:
□ 1 □ 2 □3 □ 4 □ 5 □6 □7
Instämmer inte alls Instämmer helt
9. Har ni tagit hjälp av andra kommuner vid implementeringen av komponentavskrivning?
10. Har ni väntat på att andra kommuner skall införa komponentavskrivning på en viss del för att göra likadant?
11. Massmedia har påverkat hur vi har tänkt kring implementeringen av komponentav-skrivning:
□ 1 □ 2 □3 □ 4 □ 5 □6 □7
Instämmer inte alls Instämmer helt
12. Vilken revisionsbyrå har ni?
_________
13. Revisorn har påverkat implementeringen av komponentavskrivningen:
□ 1 □ 2 □3 □ 4 □ 5 □6 □7 Instämmer inte alls Instämmer helt
14. På vilket sätt har revisorn påverkat?
68
Bilaga 2 Korrelationsmatris
Tabell 5.9 Korrelationsmatris variabler
ImplementeratKönÅlderAnställningstidMimetiska effekterRevisorns påverkanSkattesatsSoliditetSjälvfinansieringsgradSkattebasPolitiskt majoritet Implementerat1 Kön-0.0971 Ålder0.272*-0.1711 Anställningstid-0.047-0.0040.0861 Mimetiska effekter-0.0780.118-0.2030.1511 Revisorns påverkan-0.0660.0130.03-0.0240.1121 Skattesats-0.2340.0140.033-0.049-0.0060.091 Soliditet-0.06-0.1410.0420.0350.007-0.264*-0.253†1 Självfinansieringsgrad-0.099-0.0480.188-0.0240.269*0.050.256†-0.1961 Skattebas-0.094-0.2120.129-0.14-0.1590.0910.2140.092-0.0441 Politiskt majoritet0.0430.1650.079-0.028-0.239†0.060.281*-0.132-0.0410.061 PwC-0.1340.274*-0.067-0.084-0.1530.105-0.125-0.083-0.063-0.021-0.269* KPMG0.049-0.0020.1780.0520.1160.1240.319*-0.0750.224†0.010.294* Deloitte0.163-0.297*0.273*0.2030.089-0.132-0.0190.1060.1350.118-0.006 EY-0.02-0.113-0.377**-0.134-0.004-0.176-0.1870.111-0.308*-0.0930.038 LN Anställda0.312*-0,159-0.020.252†-0.224†-0.320*-0.331*-0.023-0.328*-0.180.166 LN Folkmängd0.409**-0.16-0.0550.251†-0.16-0.375**-0.385**-0.022-0.374**-0.229†0.103 LN Invånare per km²0.352**-0.1910.0910.1560.071-0.315*-0.494***0.1-0.321*-0.237†0.023 LN Yta-0.0020.125-0.0390.117-0.201-0.0040.322*-0.170.220.0380.091 LN Balansomslutning0.308*-0.149-0.0670.164-0.235†-0.164-0.2420.067-0.464***-0.0620.222† LN Omsättning0.152-0.162-0.0970.057-0.136-0.269*-0.1610.177-0.206-0.0040.18 Signifikansnivå: † < 0.1, * < 0.05, ** < 0.01, *** < 0.001
69
PwCKPMGDeloitteEYLN AnställdaLN FolkmängdLN Invånare per km²LN YtaLN BalansomslutningLN Omsättning Implementerat Kön Ålder Anställningstid Mimetiska effekter Revisorns påverkan Skattesats Soliditet Självfinansieringsgrad Skattebas Politiskt majoritet PwC1 KPMG-0.553***1 Deloitte-0.381**-0.2031 EY-0.411**-0.22-0.1511 LN Anställda-0.244†0.0580.0670.2181 LN Folkmängd-0.172-0.0270.0580.224†0.901***1 LN Invånare per km²-0.146-0.0170.1380.10.635***0.767***1 LN Yta-0.0190.109-0.1660.052†0.028-0.015-0.566***1 LN Balansomslutning-0.2050.048-0.0450.279*0.790***0.787***0.519***0.0731 LN Omsättning-0.1540,023-0.0290.221†0.709***0.651***0.450***0.0810.763***1 Signifikansnivå: † < 0.1, * < 0.05, ** < 0.01, *** < 0.001