F ÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE

Ett av målen med den här studien var att undersöka garner som skulle passa i tex-tila ledningsbanor. Det vore mycket bra om arbete kunde gå vidare för att materi-alen ska kunna testas i en textil konstruktion. En konstruktion skulle även kunna påverka garnernas konduktivitet och detta måste också undersökas vidare. Det skulle även kunna undersökas hur ledningsbanan kan fästas på textilen. För att ledningsbanan ska gå att producera i större skala bör också produktionsmetoder även undersökas.

Eftersom Elastosil inte fungerade som kontaktpunkter skulle det kunna forskas mer på hur kantakteringen med belagda garner skulle kunna fungera. I och med silikonbeläggningen på garnerna uppkommer problemet med att få kontakt i än-darna då silikonet har en isolerande inverkan på ledningsbanan. Det kan därför undersökas vidare hur detta skulle kunna lösas industriellt. Härdad silikon är mycket svår att lösa upp och en mekanisk bearbetning för att få bort den skulle troligtvis vara att föredra. Då slutprodukten för materialet är tänkt som lednings-bana på metervara är det inte troligt att det går att undvika att belägga vissa delar då ledningsbanans längd ska vara väl anpassningsbar och flexibel för ändamålet. Kanske skulle en silikonbeläggning som har bättre ledningsförmåga än Elastosil med t.ex. metallpartiklar vara bättre som kontaktpunkter.

Det vore intressant att undersöka materialens nötningsegenskaper överlag. Hur mycket nötning tål materialen och hur mycket utsätts de för av normalanvändning i ett plagg. Något annat som borde undersökas är materiales E-modul för att

58

kunna ta fram en produkt. Det skulle också vara intressant att titta vidare på om en beläggning påverkar materialets E-modul. Det hade också kunnat undersökas om det går att väva band med garnerna i studien och om det går att sy med dem. Nå-got som skulle kunna undersökas är tekniker och sömmar för att sy med de kon-duktiva garnerna. Om det skulle gå att sy direkt med garnet i en symaskin eller brodyrmaskin skulle det kunna vara en kostnadseffektiv produktionsform för att göra ledningsbanor i en textil. Problemet som behöver lösas är att garnerna slits om de används som sytråd i en maskin. Vissa garner går inte alls en att sy med i maskin.

Det hade kunnat undersökas hur testerna har påverkat ytan hos materialen. Fram-förallt vore det intressant att studera Shieldex i elektronmikroskop efter testerna, för att se om skador har uppstått i silverbeläggningen.

En troligen lägre tvättemperatur, fler cykler och en jämförelse mellan beläggning-ar skulle behöva utföras, för att gå vidbeläggning-are med att använda fibern i smbeläggning-arta textiler som ska kunna tvättas.

Highflex hade god tvätthärdighet men dock finns det en risk för att den kan bli deformerad under användning. Det skulle vara intressant att ta reda på om en kon-struktion skulle kunna skydda den, t ex att den var i en vävd struktur. Studier skulle också kunna göras dess mekaniska egenskaper t ex nöthållfasthet. Även om vissa proverlappar med Highflex i denna studie har blivit skadade, så är det ändå det garn som har lägst resistans av garnerna i studien, och borde forskas vidare på. Konstruktionen skulle kunna spela en stor roll i detta. Intressant vore att ställa konstruktioner mot varandra för att hitta en konstruktion som både skulle kunna skydda garnet och även fungera som en isolering.

Det vore intressant att undersöka bandet Ohmatex vidare för att skapa bättre kon-taktering med det. Det vore även intressant att ta reda på om resistansen påverkas av åldring samt om den påverkas av att töjas och om den relaxerar. Även draghål-fasthet och ett tvättest med fler cykler vore intressant att se resultat i från. Något som även bör göras är att fastställa hur mycket det krymper vid tvätt.

Alternativ till metallbeläggningar och metallgarner skulle kunna forskas på vidare på då metaller ur jordskorpan är en ändlig resurs. Det finns fler material som är konduktiva till exempel kimrök som är det konduktiva i Elastosil. Kimrök består av kol, d.v.s. sot vilket är en oändlig resurs, och det gör den miljömässigt hållbar i det avseendet. Problemet är att konduktiviteten är för låg i Elastosil för att den ska fungera som ledningsbana men det utesluter inte att det kan finnas andra material i framtiden.

59

8. REFERENSER

Alagirusamy, R. & Das, A. (2010). Electro-conductive textile yarns. Technical textile yarns. Elsevier.

Albertsson, A.-C., Edlund, U. & Odelius, K. (2009). Polymerteknologi: makromo-lekylär design. Stockholm: KTH.

B. Stenberg, B. T. (2015). Kimrök. Nationalencyklopedin.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kimr%C3%B6k [2015-05-20]

Bashir, T., Skrifvars, M. & Persson, N. K. (2011). Surface modification of con-ductive PEDOT coated textile yarns with silicone resin. Materials Technology, 26(3), ss. 135-139. DOI: doi:10.1179/175355511X13007211258926

BE Group Om rostfritt stål

http://www.begroup.com/sv/BE-Group-sverige/Produkter/Rostfritt/Produktinformation/Om-rostfritt-stal/ [2015-05-16] Bekaert (2014). Textile.

http://www.bekaert.com/en/products/basic-materials/textile [2015-05-20]

Buechley, L. & Eisenberg, M. (2009). Fabric PCBs, electronic sequins, and socket buttons: techniques for e-textile craft. Personal and Ubiquitous Computing, 13(2), ss. 133-150.

CENTEXBEL (2015). Smart Textiles Standardisation. http://www.centexbel.be/smart-textiles-standardisation

Cottet, D., Grzyb, J., Kirstein, T. & Troster, G. (2003). Electrical characterization of textile transmission lines. Advanced Packaging, IEEE Transactions on, 26(2), ss. 182-190.

de Vries, H. & Cherenack, K. H. (2014). Endurance behavior of conductive yarns. Microelectronics Reliability, 54(1), ss. 327-330.

Eberle, H. (2004). Clothing technology: from fibre to fashion. Haan-Gruiten: Europa-Lehrmittel.

Elding, L. I. (2015). Koppar. Nationalencyklopedin.

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/koppar [2015-05-20] Franzén, A. M. & Nockert, M. (2012). Prydnadssömmar under medeltiden. Stockholm :: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien.

60

Guo, L. (2014). Textile-Based Sensors and Smart Clothing System for Respira-tory Monitoring. Tampereen teknillinen yliopisto. Julkaisu-Tampere University of Technology. Publication; 1210.

Holmberg, B. (2015). Silver. Nationalencyklopedin.

http://www.ne.se.lib.costello.pub.hb.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/si lver [2015-05-20]

Humphries, M. (2009). Fabric reference. Upper Saddle River, N.J: Pearson Pren-tice Hall.

Hust, J. G. & Giarratano, P. J. (1975). Thermal conductivity and electrical resisti-vity standard reference materials Austenetic Stainless Steel, SRM's 735, from 4 to 1200 K. Colorado: U. S. Department of Commerce, N. b. o. s.

http://www.google.com/url?q=http%3A%2F%2Fwww.nist.gov%2Fsrm%2Fuploa

d%2FSP260-46.PDF&sa=D&sntz=1&usg=AFQjCNH0DZmXoTzxv8qWRDfJuwub3sD_6Q Hyejung, K., Yongsang, K., Young-Se, K. & Hoi-Jun, Y. (2008). A 1.12mW Continuous Healthcare Monitor Chip Integrated on a Planar Fashionable Circuit Board. Solid-State Circuits Conference, 2008. ISSCC 2008. Digest of Technical Papers. IEEE International, 3-7 Feb. 2008. ss. 150-603.

Högskolan i Borås (2015). Bärbara sensorer i smarta textilier. http://www.hb.se/Forskning/Projekt/Barbara-sensorer-i-smarta-textilier/#presentation

Jung, S., Lauterbach, C., Strasser, M. & Weber, W. (2003). Enabling technologies for disappearing electronics in smart textiles. Solid-State Circuits Conference, 2003. Digest of Technical Papers. ISSCC. 2003 IEEE International, 13-13 Feb. 2003. ss. 386-387 vol.1.

Kemikalieinspektionen (2015). Silver http://www.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-i-fokus/Silver/ [2011 01-28]

L. Bergström, E. Johansson, R. Nilsson, R. Alphonce & Gunnvald, P. (2003). Resistans i ledare. I Heureka! Fysik för gymnasieskolan kurs A. Natur och Kultur Läromedel, ss. 234-235.

Linz, T. (2011). Analysis of failure mechanisms of machine embroidered

electrical contacts and solutions for improved reliability. Diss. Ghent University. Linz, T., Kallmayer, C., Aschenbrenner, R. & Reichl, H. (2005). Embroidering electrical interconnects with conductive yarn for the integration of flexible electronic modules into fabric. Wearable Computers, 2005. Proceedings. Ninth IEEE International Symposium on. IEEE, ss. 86-89.

61

Locher, I. & Troster, G. (2007). Fundamental Building Blocks for Circuits on Textiles. Advanced Packaging, IEEE Transactions on, 30(3), ss. 541-550. Marculescu, D., Marculescu, R., Zamora, N. H., Stanley-Marbell, P., Khosla, P. K., Park, S., Jayaraman, S., Jung, S., Lauterbach, C., Weber, W., Kirstein, T., Cot-tet, D., Grzyb, J., Troster, G., Jones, M., Martin, T. & Nakad, Z. (2003). Electro-nic textiles: A platform for pervasive computing. Proceedings of the IEEE, 91(12), ss. 1995-2018.

Naujokaityte, L., Strazdiene, E. & Fridrichová, L. (2007). Comparative analysis of fabrics' bending behavior testing methods. Tekstil, 56(6), ss. 343-349. NC State University, C. o. T. Kawabata Evaluation System

https://www.tx.ncsu.edu/tpacc/comfort-performance/kawabata-evaluation-system.cfm [2015 2015-05-16]

NPTEL Bending http://nptel.ac.in/courses/116102029/51 [2015-05-16] Ohmatex (2015). Specifications Ohmatex product : OHM-e-12-L-1. http://www.ohmatex.dk/?page_id=97 [2015-05-20]

Orth, M. (2001). Sculpted Computational Objects, with Smart and Active Compu-ting Materials Boston. Diss. A Dissertation, Massachusetts Institute of Techno-logy.

Parkova, I., Vališevskis, A., Ziemele, I., Briedis, U. & Vilumsone, A. (2013). Im-provements of smart garment electronic contact system. Advances in Science and Technology, 80, ss. 90-95.

Post, E. R., Orth, M., Russo, P. R. & Gershenfeld, N. (2000). E-broidery: Design and fabrication of textile-based computing. IBM Systems Journal, 39(3.4), ss. 840-860.

Satomi, M. & Perner-Wilson, H. Conductive threads http://www.kobakant.at/DIY/?p=379 [2015-05-17]

Selm, B., Bischoff, B. & Seidl, R. (2010). Embroidery and smart textiles. I., ss. 218-225.

Simply Soutache What is Soutache? http://www.simplysoutache.com/what-is-soutache.html [2015-05-16]

SIS (1995). Textil - Stygntyper - Klassificering och terminologi: Textiles - Stitch types - Classification and terminology (SS-ISO 4915). Stockholm SIS.

SIS (2011). SS-ISO 4604:2011: SIS (2012). SS-EN ISO 6330:2012:

62

Sperle, J.-O. Rostfritt stål Nationalencyklopedin. 2015-05-15] Statex (2015). SHIELDEX® products.

http://www.statex.biz/index.php/en/item/133-support-center [2015-05-19] Suh, M. (2010). E-textiles for wearability: Review on electrical and mechanical properties. Textile World.

SUSTA-SMART (2014). D4.4 SUSTA SMART final event. http://www.susta-

smart.eu/sites/www.susta-smart.eu/files/SUSTA-SMART%20D4%204%20Final%20Event_public.pdf [2015 05-20]

SUSTA-SMART (2015). Project Info. http://www.susta-smart.eu/node/17 Tingsvik, K. (2012). Compendium in fibre chemistry. Borås: Textilhögskolan, Högskolan i Borås.

United States. Federal Supply Service (1978). Federal standard for textile test methods: General Services Administration, Federal Supply Service, 1978. Yang, K., Torah, R., Wei, Y., Beeby, S. & Tudor, J. (2013). Waterproof and du-rable screen printed silver conductive tracks on textiles. Textile Research Journal, s. 0040517513490063.

Yongsang, K., Hyejung, K. & Hoi-Jun, Y. (2010). Electrical Characterization of Screen-Printed Circuits on the Fabric. Advanced Packaging, IEEE Transactions on, 33(1), ss. 196-205.

Zysset, C., Kinkeldei, T., Münzenrieder, N., Petti, L., Salvatore, G. & Tröster, G. (2013). Combining electronics on flexible plastic strips with textiles. Textile Re-search Journal, 83(11), ss. 1130-1142.

Å. Melhus, L. D. Hylander & E. Haxton (2015). Silver – a toxic threat to our he-alth and environment.

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&cad=rja& uact=8&ved=0CCAQFjAA&url=http%3A%2F%2Fec.europa.eu%2Fresearch%2 Fenvironment%2Fpdf%2Fhylanderhaxton_not_2906_en.pdf&ei=66xZVdGrI-buyQPwroCwBw&usg=AFQjCNGNw1JUSNsO5L4LdmqRqugVBVMqtA&sig2 =cI5Fbq6attrqeeT0yjCd_Q&bvm=bv.93564037,d.bGQ

63