F ÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING

Den kvalitativa fallstudien ska ses som en grund för en mer omfattande kvantitativ undersökning, för att vetenskapligt kunna påvisa de drivkrafter som ligger bakom en ombildning. Ombildningsprocessens komplexitet gör att dess uppbyggnad kan ifrågasättas. Risken för att de inblandade parterna ser till sin egen vinning är stor och kan påverka bostadsrättsföreningens medlemmar negativt. Ett förslag till vidare forskning är en kritisk granskning av ombildningsprocessen. Där en helt oberoende part i form av en ombildningskontrollant kan vara aktuell, för att säkerställa processens korrekta genomförande.

En annan intressant aspekt är vad som kommer hända om ombildningar fortsätter att ske i samma takt som de gör i dag. Hur kommer samhället i stort påverkas av ett framtida minskat utbud av hyresrätter? Andra intressanta frågeställningar är; Kan ombildningar leda till en allt mer utbredd segregation i samhället? Vilka konsekvenser kan en ökad allmän belåning medföra?

Källförteckning

Armerin, F. och Song, H. (2009). Valuing the housing cooperative conversion option.

Stockholm: Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Fastigheter och byggande. s.3.

Bjurfors (2012) Ombildning till BRF. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.bjurfors.se/Naringsliv/Ombildning-till-BRF/ [2012-05-10]

Bofakta (2011) Sparkade intygsgivare kostade föreningar miljoner. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.bofakta.se/content/nr-1-2011-sparkade-intygsgivare-kostade-f%C3%B6reningar-miljoner

Boupplysningen (2012). Topplån och risk. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.boupplysningen.se/banker-och-bolan/topplan/ [2012-04-14].

Boverket (2010). Två intygsgivare får behörigheten indragen. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.omboende.se/sv/Aktuellt/Nyhetsarkiv-for-2010-/Tva-intygsgivare-far-behorigheten-indragen--/

Boverket (2011). Boende. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.boverket.se/Boende/Sa-bor-vi-i-Sverige/Bostadsbestandet/

[2012-04-13].

Boverket (2011). Upplåtelseformer och boendeformer i Sverige. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.boverket.se/Boende/Sa-bor-vi-i-Sverige/Upplatelseformerboendeformer/ [2012-04-02].

Boverket (2009). Ekonomiska planer för bostadsrättföreningar. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.boverket.se/Boende/Ekonomiska-planer/Bostadsrattsforeningar/ [2012-04-11].

Finansinspektionen (2010). Bolånetak på 85 procent från 1 oktober. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.fi.se/Press/Pressmeddelanden/Listan/Bolanetak-pa-85-procent-fran-1-oktober / [2012-04-27].

Flodin, J. (2008). Hyresrätt och bostadsrätt. I Fastighetekonomisk analys och fastighetsrätt: fastighetsnomenklatur. (10 uppl.). Stockholm: Fastighetsnytt. s. 77.

Flodin, J. (2008). Hyresrätt och bostadsrätt. I Fastighetsekonomisk analys och fastighetsrätt: Fastighetsnomenklatur. (10 uppl.). Stockholm: Fastighetsnytt. s. 86-87.

Hein, Helle H. (2012). Motivation. Motivationsteorier & praktisk tillämpning.

Copenhagen Business School: Liber.

Isacson, P. (2006). Bostadsrättsboken. Tallin: Svenska förlaget liv och ledarskap AB

Isaksson, B. och Jonsson, S. (2008). Bostadsrätt och bostadsrättsfastigheter. I Fastighetsekonomisk analys och fastighetsrätt: Fastighetsnomenklatur. (10 uppl.)

Stockholm: Fastighetsnytt. s. 297-301.

Jacobsen, D. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. (12 uppl.). Studentlitteratur AB, Lund. s. 137-147, 159-161, 195-202, 215, 255-256, 281-284, 331-337, 457-458, 460-461.

Konsumentverket (2012). Bostadsrätt – rätten att använda en bostad. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.omboende.se/sv/Kopa1/Kopa-bostadsratt-/ [2012-05-10].

Konsumentverket (2012). Tio steg från hyresrätt till bostadsrätt. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.omboende.se/sv/Hyra/Ombildning/Tio-steg-till-ombildning/ [2012-04-20].

Lundahl, U. & Skärvad, P-H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Lund: Studentlitteratur.

Maslow, A. (1987). Motivation and Personality. Longman & Addison-Wesley Educational Publishers. (3uppl.).

McClelland, David C. (1967). The Achieving Society. The Free Press.

Mirel, D. (2006) Property Managers Convert. Journal of Property Management. Vol 71 Issue 2.

Ronald, R. och Hirayama, Y. (2006) Housing Commodities, Context and Meaning:

Transformations in Japan´s Urban Condominium Sector. Urban Studies (Routledge).

Vol. 43 Issue 13.

Rothenberg, P. V. (2004). Mass Conversion. Journal of Property Management.

Vol 69 Isseu 6.

Råckle, G. (2008). Fastighetsfinansiering. I Fastighetsekonomisk analys och fastighetsrätt: Fastighetsnomenklatur. (10 uppl.) Stockholm: Fastighetsnytt. s. 403-408.

Schill, M. H., Voicu, I. och Miller, J. (2007) The Condonminium versus Cooperative Puzzle: An Empirical Analysis of Housing in New York City. Journal of Legal Studies. Vol. 36 Issue 2.

SFS 1982:352 Lag om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt. Stockholm: Justitiedepartementet.

SFS 1991:614 Bostadsrättslag. Stockholm: Justitiedepartementet.

Skatteverket (2012) Skatteregler för bostadsrättsföreningar och deras medlemmar.

[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/blanketterbroschyrer/bros chyrer/info/378.4.6efe6285127ab4f1d2580007431.html [2012-04-25].

Swedbank (2012). Vad påverkar boräntorna? [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.swedbank.se/privat/boende-och-bolan/rakna-pa-din-boendekostnad/rorlig-eller-bunden-ranta/vad-paverkar-borantorna/index.ht [2012-05-05].

Bilaga 1

Intervjufrågor till bostadsrättsinnehavare

 Berätta lite kort om dig själv och hur länge ni har varit boende i fastigheten?

 Vilka var de främsta anledningarna till att bosätta sig i en hyresrätt?

 Fanns det någon insikt i en framtida ombildning?

 Vilken var den första inställningen till ombildning av hyresrätten?

 Vilka var det positiva drivkrafterna till ombildningen till bostadsrätt?

 Fanns det några tveksamheter inför processen?

Bilaga 2

Intervjufrågor till hyresgäst

 Berätta lite kort om dig själv och hur länge ni har varit boende i fastigheten?

 Vilka var de främsta anledningarna till att bosätta sig i en hyresrätt?

 Fanns det någon insikt i en framtida ombildning?

 Vilken var den första inställningen till ombildning av hyresrätten?

 Vilka var det största negativa anledningarna till ombildning från hyresgäst till bostadsrätt?

 Finns det några positiva anledningar med ombildningen?

Bilaga 3

Intervjufrågor till hyresgäst av fastighetsägare

 Berätta lite kort om dig själv och hur länge ni har varit boende i fastigheten?

 Vilka var de främsta anledningarna till att bosätta sig i en hyresrätt?

 Fanns det någon insikt i en framtida ombildning?

 Vilken var den första inställningen till ombildning när det kom på tal?

 Följdfråga: Vad är motiven till ombildning?

Bilaga 4

Intervjufrågor till ombildningskonsult

 Berätta kort om er själv och företaget ni är anställd hos, samt er funktion på företaget?

 Är det fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningarna som vanligtvis är er uppdragsgivare? Eller är det vanligt att även ni tar den första

kontakten med parterna?

 Vilka är vanligtvis det positiva följderna av en ombildning för medlemmarna i bostadsrättsföreningen?

 Vad är den oftast förekommande tveksamheten inför ombildning från föreningen och dess medlemmars sida?

 Sker ofta överlåtelsen genom paketering av fastigheten? Vilka blir konsekvenserna för föreningen?

Bilaga 5

Intervjufrågor till kreditinstitut

 Berätta lite kort om dig själv och SBAB Bank som låneinstitut vid ombildningar?

 Vad tar SBAB hänsyn till när bostadsrättsföreningar och dess medlemmar bedöms?

 Hur fastställs värdet för den aktuella fastigheten och dess lägenheter?

 Hur ser SBAB´s utveckling ut gällande ombildningar?

 Med tanke på din erfarenhet inom ämnet. Hur stor procentuell vinning gör det boende genomsnittligt vid ombildning?