För att förstå spridningen av PFOS i isälvsmaterialet bör grundvattenrör installeras längs en transekt vinkelrät mot Bredåkraåsen. Provtagning av grundvatten i dessa rör bör ske passivt på olika djup i varje rör, där olika nivåer i röret har avskilds undvika omblandning av vatten i grundvattenrör, likt Britt & Calabria (2008). För en utökad kännedom om Klintabäcken bör vattenföringen och koncentrationer av PFOS mätas vid fler tillfällen, under olika delar av året. Kunskapen från provtagning på olika djup samt vattenföringen i Klintabäcken kan också bidra till att förstå interaktionen mellan Klintabäcken och grundvattnet djupare. Att mäta kemiska och fysiska egenskaper som pH, konduktivitet, löst syre och jonbalanser i grundvattnet och ytvattnet kan också vara värdefullt för att förstå vattnets ursprung, om kommer från djupare delar i marken eller om det nyligen har fallit som nederbörd.
För att förstå spridningen mer detaljerat vid brandövningsplatsen kan en ny hydrogeologisk modell skapas. Den kan baseras på de senaste geologiska undersökningarna, där jordarter undersöktes ända ned till berg, istället för den konceptuella modellen av Hebrand (1978), som visade sig vara kraftigt förenklad.
6 Slutsats
Den här skapade hydrogeologiska modellen har reproducerat uppmätta grundvattennivåer inom Bredåkradeltat med en korrelationskoefficient på 0,98 mellan modellerade och uppmätta nivåer. Trots förenklingar av Bredåkradeltats komplexa geologi och svårigheter att nå konvergens i modellen bedöms den kunna reproducera hydrogeologiska egenskaper inom deltat, samt föroreningsplymens spridning från bransövningsplatsen till Klintabäcken. Modelleringen visar att när grundvattentäkterna i Brantafors och Cascades Djupafors är avstängda höjs grundvattennivåerna intill täkterna, men inte längre bort än 150 meter från dessa. Den möjliga grundvattendelaren vid landningsbanorna som har undersökt av Confortia (1997) och Bergman (1999) anses fortfarande inte kunna fastslås.
Föroreningsplymen av PFOS som modellerades med adsorptionsvärdet 0 cm3/g illustrerar bra hur grundvatten med hög koncentration (~90.000 ng/l) från brandövningsplatsen snabbt tappade i koncentrationer vid Klintabäcken (0–4.000 ng/l).
Jämfört med uppmätta koncentrationer (Figur 5) stämmer detta bra. Detta speglar den utspädning som sker när höga PFOS-koncentrationer i grundvattnet från brandövningsplatsen blandas med större volymer vatten med låga PFOS-koncentrationer. Föroreningsplymen i modellen stannade dock söder om grundvattentäkt G2, trots att förhöjda PFOS-koncentrationer har uppmätts i grundvattnet hela vägen ned till grundvattentäkten G6 nära Ronnebyån. När föroreningsplymen simulerades med en adsorption på 0,44 cm3/g rörde den sig enligt modellen enbart ett fåtal meter från brandövningsplatsen. Detta är inte fysikaliskt möjligt med givna indata. Modelleringen belyste dock svårigheterna med att kvantifiera föroreningars transportvägar mellan grundvatten och ytvatten.
Transporttiderna av PFOS från brandövningsplatsen till Klintabäcken beräknades till sex år för den modell med bäst kalibreringsresultat. Utifrån kunskapen att AFFF-skum har använts vid brandövningsplatsen sedan mitten av 1980-talet, betyder en transporttid för PFOS på runt sex år till Klintabäcken att grundvattentäkterna kan ha varit förorenade sedan slutet av 1980-talet till början av 1990-talet, vilket stödjs av observationerna av Livsmedelsverket (2014b), där slutsatserna dras att grundvattentäkterna har varit förorenade i ett till ett par decennier.
När PFOS väl har nått Klintabäcken antas den kunna snabbt spridas med ytvattnet mot grundvattentäkterna, där dent kan infiltrera ned i isälvsmaterialet nära de aktiva grundvattentäkterna. Beräkningar av masstransporten av PFOS från brandövningsplatsen till Klintabäcken indikerar att i storleksordningen 2,6–3,5 kg PFOS flödar genom Klintabäcken varje år. Dessa resultat av masstransport av PFOS är i snarlikt beräkningar från Arlanda flygplats, där 2,6 kg PFOS per år beräknades rinna ut i Märstaån (Ahrens et al., 2014).
För att få en bättre förståelse för spridningen av PFOS på djupet i isälvsmaterialet bör grundvattenrör installeras längs en transekt vinkelrät mot Bredåkraåsen, med passiv provtagning på olika djup i varje rör, likt Britt & Calabria (2008). För en utökad kännedom om Klintabäcken och dess interaktion med grundvattnet bör vattenföringen och koncentrationer av PFOS mätas vid fler tillfällen, under olika delar av året. För att förstå spridningen mer detaljerat vid brandövningsplatsen kan en ny hydrogeologisk modell skapas, som baseras på de senaste geologiska undersökningarna istället för den konceptuella jordartsmodellen som gjordes av Hebrand (1978).
Tack
Först vill jag tacka handledare Jerker Jarsjö på Stockholms Universitet samt mina handledare Sara Holmström och Anders G. Christensen på NIRAS. Era kunskaper inom olika ämnesområden har varit till stor hjälp genom arbetet. Ett speciellt tack till Anders Korsgaard Ludvigsen för hjälp med Visual MODFLOW under mitt besök på till NIRAS danska huvudkontor i Alleröd. Tack Emelie Öhlander för jag fick övernatta hos dig i Köpenhamn och för ditt gôrgoa sällskap. Tack alla vänner i Geohuset för fem härliga år!
Sist men inte minst vill jag tacka Malin, som har stöttat mig i vått och torrt.
Examensarbetet har initierats av NIRAS Sweden AB, med stöd av Försvarsmaktens miljöprövningsenhet.
Referenser
Ahrens, L., Taniyasu, S., Yeung, L. W., Yamashita, N., Lam, P. K. & Ebinghaus, R., 2010. Distribution of polyfluoroalkyl compounds in water, suspended particulate matter and sediment from Tokyo Bay, Japan. Chemosphere 79. 266–272.
Ahrens, L., Yeung, L. W., Taniyasu, S., Lam, P. K. & Yamashita, N., 2011. Partitioning of perfluorooctanoate (PFOA), perfluorooctane sulfonate (PFOS) and perfluorooctane sulfonamide (PFOSA) between water and sediment. Chemosphere 85. 731–737
Ahrens, L., Norström, K., Viktor, T., Cousins. A.P. & Josefsson, S., 2014. Stockholm Arlanda Airport as a source of per- and polyflouralkyl substances to water, sediment and fish. Chemosphere 129.
33–38.
Allmänna Ingenjörsbyrån, 1937. Grundvattenundersökning vid Sänksjödal och Sänksjögärde. Utredning åt Kallinge samhälle, Ronneby landskapskommun.
Allmänna Ingenjörsbyrån, 1941. Grundvattenundersökning för Kallinge samhälle. Utredning åt Kallinge samhälle, Ronneby landskapskommun.
Allmänna Ingenjörsbyrån, 1959. Preliminär redogörselse för kompletterande grundvattenundersökning för Kallinge samhälle. Utredning åt Kallinge samhälle, Ronneby landskapskommun.
Allmänna Ingenjörsbyrån, 1974. Förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter avseende grundvattentillgångar i Kalleberga (Brantafors), Ronneby kommun. Utredning åt, Ronneby kommun.
Andersson, J.E., 2015. Djupafors kartongbruk 1868 – 2014 - En minnesskrift genom 3 sekler.
Andreasson, F., 2015. Perfluorerade ämnen i dricksvatten. Presentation från Dialogmöte om PFAS 2015-01-27.
Banejad, H., Mohebzadeh, H., Ghobadi, M. & Heydari, M., 2014. Numerical Simulation of Groundwater Flow and Contamination Transport in Nahavand Plain Aquifer, West of Iran. Geological Society Of India, 83(1), 83–92.
Berglund, B.E., 1979. The deglaciation of southern Sweden. Presentation of a research project and a tentative radiocarbon chronology. University of Lund, Department of Quarternary geology, Report 10.
Bergman J., 1999. Bredåkradeltat – Naturvärdesbeskrivning och grundvattenflöde. Högskolan i Kalmar, Miljö- och naturresursprogrammet, Examensarbete 1999.
Bouwer, H., 1991. Simple derivation of retardation equation and application to preferential flow and macrodispersion. Ground Water 29. 41–46.
Britt, S.L. & Calabria, M., 2008. Baffles may allow effecting multilevel monitoring in traditional monitoring wells. Battelle Chlorcon Conference, Monterey California, May 2008.
Brooke, D., Footit, A. & Nwaogu, T. A., 2004. Environmental risk evaluation report: perfluorooctanes-ulphonate. Environment Agency, UK
Brunner, P. & Simmons, C. T., 2012. HydroGeoSphere: A Fully Integrated, Physically Based Hydrological Model. Groundwater 50. 170–176.
Confortia AB, 1997. Åtgärder för att begränsa utsläppen av urea till omgivande grundvatten och till Hasselstadsbäcken. Utredning åt Fortifikationsverket.
D’Hollander, W., de Voogt, P., De Coen, W. & Bervoets, L., 2010. Perfluorinated substances in human
Doherty, J., 2001. Improved calculations for dewatered cells in MODFLOW. Ground Water 39. 863–869.
Enevoldsen, R. & Juhler, R. K., 2010. Perfluorinated compounds (PFCs) in groundwater and aqueous soil extracts: using inline SPE-LC–MS/MS for screening and sorption characterisation of perfluorooctane sulphonate and related compounds. Analytical and Bioanalytical Chemistry 398 (3), 1161–1172.
Europeiska Unionen (EU), 2013. Europeiska Unionens vattendirektiv (2013/39: L 226/1).
Ferrey, M. L., Wilson, J. T., Adair, C., Su, C. M., Fine, D. D., Liu, X. Y. & Washington, J. W., 2012.
Behavior and fate of PFOA and PFOS in sandy aquifer sediment. Ground Water Monitoring and Remediation 32 (4), 63 – 71.
Fetter, C. W., 2001. Applied hydrogeology (4. ed.). Upper Saddle River: Prentice Hall.
Fletcher, G., 1986. Groundwater and wells. 2. uppl., Johnson Division, Minnesota.
Forest, S. & Rayne, K., 2009. Perfluoroalkyl sulfonic and carboxylic acids: A critical review of physicochemical properties, levels and patterns in waters and wastewaters, and treatment methods. Journal of Environmental Science and Health Part A. 44 (12). 1145–1199.
Gellrich, V., Stahl, T. & Knepper, T., 2011. Behavior of perfluorinated compounds in soils during leaching experiments. Chemosphere 87 (9). 1052–1056.
Harbaugh, A. W., 2005. MODFLOW-2005, The U.S. Geological Survey Modular Ground-Water Model—
the Ground-Water Flow Process. U.S. Geological Survey Techniques and methods 6-A16.
Hazen, A., 1892. Some physical properties of sands and gravels, with special reference to their use in filtration. 24th Annual Rep., Massachusetts State Board of Health, Pub. Doc. No. 34. 539–556.
Hebrand, M., 1978. Geovetenskaplig undersökning av Bredåkradeltat, Ronneby kommun. Utredning åt Länsstyrelsen i Blekinge län.
Henriksen, H. J., Troldborg, L., Nyegaard, P., Sonnenborg, T. O., Refsgaard, J. C. & Madsen, B., 2003.
Methodology for construction, calibration and validation of a national hydrological model for Denmark. Journal of Hydrology 280 (1-4). 52–71.
Higgins, C. P. & Luthy, R. G., 2006. Sorption of Perfluorinated Surfactants on Sediments. Environmental Science & Technology 40 (23). 7251–7256).
IVL, 2012. Orimligt att följa nya föreslagna gränsvärden för PFOS
Jones, P. D., Hu, W., de Coen, W., Newsted, J. L. & Giesy, J. P., 2003. Binding of perfluorinated fatty acids to serum proteins. Environmental Toxicology and Chemistry 22 (10). 2639–2649.
Kelly, B. C., Ikonomou, M.G., Blair, J. D., Surridge, B., Hoover, D., Grace, R. & Gobas, F.A.P.C., 2009.
Perfluoroalkyl contaminants in an arctic marine food web:trophic magnification and wildlife exposure. Environmental Science & Technology 43 (11) 4037–4043.
Kemikalieinspektionen, 2006. Perfluorerade ämnen – användningen i Sverige. Rapport 6/06.
Kemikalieinspektionen, 2013. Brandskum som möjlig förorenare av dricksvattentäkter. PM 5.
Knutsson, G. & Morfeldt, C-O., 1995. Grundvatten teori och tillämpning. AB svensk Byggtjänst. Svenskt tryck AB. Stockholm. ISBN 91-7332-740-9
Kresic, N., 1997. Quantitative Solutions in Hydrogeology and Groundwater Modeling, Lewis Publishers, Boca Raton.
Lau, C., Anitole, K., Hodes, C., Lai, D., Pfahles-Hutchens, A. & Seed, J., 2007. Perfluoroalkyl acids: a review of monitoring and toxicological findings. Toxicological Sciences 99 (2), 366–394.
Livsmedelsverket, 2014a. Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun.
Rapport 8.
Livsmedelsverket, 2014b. Risker av förorening av dricksvatten med PFAA.
Loos, R., Gawlik, B. M., Locoro, G., Rimaviciute, E., Contini, S. & Bidoglio, G., 2009. EU-wide survey of polar organic persistent pollutants in European river waters. Environmental Pollution 157 (2). 561–568
Meng, P., Deng, S., Lu, X., Du, Z., Wang, B., Huang, J., Wang, Y., Yu, G. & Xing, B., 2014. Role of Air Bubbles Overlooked in the Adsorption of Perfluorooctanesulfonate on Hydrophobic Carbonaceous Adsorbents. Environmental Science & Technology 48. 13785–13792
Miljö och Vatten Ingenjörerna AB, 1993. Resultat av geologiska undersökning år 1992 i Brantafors vattentäkt, Kallinge, samt förslag till nya brunnslägen och förstärkning av vattentäkten genom konstgjort infiltration.
Naturvårdsverket, 2006. Datormodeller för föroreningsspridning – fas 1. Rapport 5534.
Naturvårdsverket, 2007. Datormodeller för föroreningsspridning – fas 2. Rapport 5676.
Naturvårdsverket, 2008. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenade ämnen. Rapport 5799.
Naturvårdsverket, 2012. Environmental and Health Risk Assessment of Perfluoralkylated and polyflouroalkylated Substances (PFAS) in Sweden.
NIRAS, 2014. Miljöteknisk markundersökning avseende perfluorerade ämnen vid brandövningsplatsen F17, Kallinge. Utredning åt Försvarsmakten/Miljöprövningsenheten
Nordberg, L., 1977. Kommer grundvattnet i Blekinge att ta slut? – Blekinge natur 1977.
Pollock, D. W., 2012. User guide for MODPATH version 6: a particle tracking model for MODFLOW.
US Geological Survey Techniques and Methods 6-A41, USGS, Reston, VA, 58pp
Regeringskansliet, 2015. Regeringen skärper arbetet mot miljögifter. Pressmeddelande 2015-01-15.
http://www.regeringen.se/sb/d/19851/a/252791. [Hämtad 2015-05-12].
Ronneby kommun, 2014a. Bakgrund om PFAS i Ronneby kommun http://www.ronneby.se/sv/bygga-bo-miljo/vatten-och-avlopp/pfas-information/om-pfas/. [Hämtad 2015-04-10].
Ronneby kommun, 2014b. Information från Arbets- och miljömedicin. 2014-11-05.
http://194.14.94.100/Documents/Milj%C3%B6teknik/VA/Brantafors%20avst%C3%A4ngt_PFA S/Informationsblad_AMM_20141105.pdf. [Hämtad 2015-05-14].
Schlumberger Water Services, 2006. User’s Manual – Visual MODFLOW Premium 4.2 A professional Application for 3D Groundwater Flow and Contamination Transport Modelling.
Schwarzenbach, R. P., Gschwend, P. M., Imboden, D. M., 2003. Organic Liquid- Water Partitioning.
Environmental Organic Chemistry, 2nd Edition (p. 215). John Wiley &L Sons, Inc.
SGU, 1993. Geologisk och hydrogeologisk beskrivning samt konsekvensbedömning av F17, Kallinge, Ronneby. Utredning år Fortifikationsverket.
SGU, 1996. Bedömning av grundvattentillgångar för vattenförsörjning inom och i anslutning till Brantafors vattentäktsområde. Ref. nr i SGU georegister: 26858. Utredning åt Ronneby VA.
Shin, H. M., Vieira, V. M., Ryan, P. B., Detwiler, R., Sanders, B., Steenland, K. & Bartell, S.M., 2011.
Environmental fate and transport modeling for perfluorooctanoic acid emitted from the Washington works facility in West Virginia. Environmental Science & Technology 45 (4), 1435–
1442.
SMHI Luftwebb, 2015. Bredåkra flygplats http://luftweb.smhi.se/ [Hämtad 2015-02-20]
Statens väginstitut, 1948. Markundersökning, F17 nr 2 Statens väginstitut, 1953. Markundersökning, F17 nr 5 Statens väginstitut, 1955. Markundersökning, F17 nr 6
Statens väginstitut, 1956. Materialinventering, F17. Utredning åt Kungliga Flygförvaltningen
Statens väginstitut, 1957. Beräkningar rörande sand- och grusmängder inom ett område som tagits i anspråk för Rullbana 1:s förlängning vi F17. Utredning åt Kungliga Flygförvaltningen.
Szpakowski, W., 2007. Numerical Simulation of the Quaternary Aquifer Groundwater Flow of the Northern Vistula Delta Plain. Task Quarterly 11 (4). 411–424.
Tamm, O.F.S, 1959. Studier över klimatets humiditet i Sverige. Kungliga skogshögskolans skrifter 32.
Tuttle, K.J., Wejden, B., Fevang, A. & Skjefstad, J., 2012. PFOS mobility and remidiation in the groundwater zone of glaciofluvial sediments, Gardemoen airport, Norway. Nordrocs 2012. 4th Nordic Joint Meeting on Remediation of Contaminated Sites, International Conference, September 18-21, 2012, Oslo, Norway. 4 pp paper and 13 slides, 2012
USGS, 1967. Specific yield: Compilation of specific yield for various materials. Water supply paper 1662.
Vattenbyggnadsbyrån, 1980. Brantafors Grundvattentäkt: Studie av de hydrogeologiska förhållanden.
Utredning åt Ronneby kommun.
Vatteninformationssystem Sverige (VISS), 2015. Bredåkradeltat – SE623888-146704
Wikipedia. PFOS. http://sv.wikipedia.org/wiki/Perfluoroktan-sulfonsyra#/media/File:Perfluorooctane-sulfonic_acid_structure.svg [Hämtad 2015-05-20]
Wiklander, U., 1973. Blekinges urberg. – Blekinge Natur, årsbok 1973.
WSP, 2014. PM – Riskbedömning av grundvattenpåverkan genom avställning av uttagsbrunnar.
Younger, P.L. Simple genaralized methods for estimating aquifer storage parameters. Quarterly Journal of Engineering Geology and Hydrogeology 26. 127–135
Zareitalabad, P., Siemens, J., Hamer, M. & Amelung, W., 2013. Perfluorooctanoic acid (PFOA) and perfluorooctanesulfonic acid (PFOS) in surface waters, sediments, soils and wastewater — a review on concentrations and distribution coefficients. Chemosphere 91. 725–732
Zheng, C., 1999. MT3D99, A modular three-dimensional multi-species simulator, Technical Report, S. S.
Papadopulos & Associates Inc., Bethesda, MD.
Bilagor
Bilaga 1. Bredåkradeltats utvecklingshistoria
Den sista inlandsisens avsmältning i södra Blekinge skedde i början av Böllingperioden (12 500–13 000 BP) (Berglund, 1979). Landmassorna var nedtryckta efter inlandsisens tyngd, och stora mängder av inlandsisens smältvatten ansamlades i södra Östersjön.
Under och vid inlandsisens front avsattes vid tillbakadragning osorterade jordarter i form av den äldsta glaciala avlagringen morän (lager A1 i Figur 7). Kvar av glaciären blev även stora mängder dödis (Hebrand, 1978). Den fortsatta isavsmältningen avgav stora mängder smältvatten, som i kraftiga isälvar förde med sig rikligt med jordartsmaterial. I isälvar sorterades, rundades och transporterades jordartsmaterialet tills vattenströmningen avtog och materialet avlagrades. Dessa sorterade isälvssedimenten med åsform (A2 i Figur 7) avsattes i sprickor och/eller tunnlar i områdets dödismassor. Åsens ryggform uppstod först då dödisen smälte, och tappade stödet mot åsen. Därefter har ras i åsen skapat dess form och vinklar.
Under den senglaciala sedimentationsfasen (12 500–12 000 BP) har den Baltiska issjöns nivå stigit till HK sedan inlandsisen lämnade området. Nuvarande området för Bredåkradeltat ligger nu i en skärgårdliknande havsvik med lugna vattenförhållanden. I dalen där Ronnebyån nu rinner flödade stora mängder sedimentrikt vatten, som kunde avsättas i den lugna havsviken. Detta skapade det stora isälvsdeltat kallat Bredåkradeltat. Det finns fortfarande kvar flera dödisblock som bryter av de horisontella sedimentlagren i deltat och som bildar dödisgropar när isen har smält helt.
Ovanför HK avsattes grovkorniga isälvssedimenten (lager B1 i Figur 7). Materialet i deltaavlagringarna under HK kan uppdelade i två storleksfraktioner (B2 och B3 i Figur 7). Dessa lager skiljer sig på grund av skillnader i avsättningsmiljö, gränserna mellan B2 och B3 är därför övergående. Den undre finkorniga avlagringen B2 består av tjocka siltiga avlagringar, som emellanåt innehåller tunna cykliska lerskikt som avsattes under vintern när vattenflödet som lämnade inlandsisen var mindre, och endast kunde föra med sig suspenderad lera istället för silt. De avsatta finsedimenten börjar bygga upp deltabädden, vilket gör att strömningshastigheten ökar, och större sedimentpartiklar (B3) börjar avsättas ovanpå finsedimenten.
Bilaga 2. Uppmätt nederbörd och temperatur vid Bredåkra flygplats (1980-2002) För några månader under 1992 och 1993 saknas data över nederbörd.
-10 -5 0 5 10 15 20 25
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180
1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Temperatur[°C]
Nederbörd [mm]
År
Uppmätt nederbörd och temperatur vid Bredåkra flygplats (1980-2002)
Nederbörd per månad Medeltemperatur per månad
Bilaga 3. Genomsnittliga grundvattennivåer [m ö.h] månadsvis, år 2005-2014.
Rödmarkerat är den högst genomsnittliga månaden per observationsrör, och blåmarkerade är lägst genomsnittliga månaden per observationsrör.
Månad Rör D Rör 11 Rör 18 Rör 21 Rör 24 Rör 27
Jan 42,80 37,32 44,08 41,21 37,87 38,10
Feb 42,97 37,30 44,15 41,30 37,71 38,07
Mar 42,84 37,25 44,16 41,31 37,56 38,01
Apr 42,88 37,30 44,20 41,35 37,41 38,01
Maj 42,83 37,27 44,18 41,31 37,33 37,90
Jun 42,69 37,10 44,10 41,14 37,32 37,78
Jul 42,84 37,19 44,08 41,15 37,31 37,82
Aug 42,68 37,14 44,04 41,09 37,32 37,90
Sept 42,55 37,13 44,02 41,03 37,31 37,76
Okt 42,49 37,14 43,97 41,02 37,35 37,78
Nov 42,60 37,18 43,97 41,03 37,51 37,85
Dec 42,94 37,13 44,04 41,16 37,54 37,94
Bilaga 4. Höjdmodell över berggrunden inom området. Jorddjupsmodell, 50 m raster © SGU [I2014/00691].
Bilaga 5. Källor för ingångsparametervärdena som användes i MODFLOW. ntotal [-] Fletcher, 1986 Fletcher, 1986 Fletcher, 1986 Sundberg,
1991
Bilaga 6. Grundvattenobservationer [m ö.h] för olika tillfällen
Namn 1977-04 1992-09 1993-01 1997-08 1998-05 2014-02 2014-09 2014-12 2015-04 X (SWEREF99 TM) Y(SWEREF99 TM) Trovärdighet
32 50,1 517685.6907 6236627.208 Låg
30 57,5 517734.9033 6236711.346 Låg
31 54,8 517779.3534 6236644.671 Låg
18 0 44,12 44,09 44,18 44,28 517706.3283 6235960.722 Hög
43 48,7 517734.1096 6235215.918 Medel
44 47 517783.3222 6234946.043 Medel
46 37,5 518543.7362 6234933.343 Medel
40 36,9 518434.3308 6235583.26 Medel
74 53 516751.9743 6235677.055 Låg
58 48,8 517567.554 6234478.754 Medel
59 49,4 517509.3456 6234489.338 Medel
60 46 517189.1991 6234280.317 Medel
57 47 517760.7003 6234277.671 Medel
51 42 518004.1174 6234499.921 Medel
54 47 46,63 48,43 49,02 516985.9468 6236256.889 Hög
SÄ11BV 46,57 46,57 517501.0018 6236456.577 Hög
C 42,82 517947.2896 6235781.958 Hög
9201 41,59 518110.8024 6235513.67 Hög
21 40,67 41,34 41,12 41,28 41,59 518260.1071 6235185.691 Hög
13 41,57 41,63 518220.737 6235293.324 Hög
27 38,43 37,98 38,28 38,43 518448.5966 6235095.521 Hög
7DGV 47,23 47,49 47,69 517260.7529 6236521.401 Hög
G8GV 48,51 48,68 48,69 517091.5656 6236296.39 Hög
106GV 47,66 47,96 50,82 517008.5828 6237181.747 Hög
102GV 47,99 49,02 48,73 516217.6463 6236067.579 Hög
101GV 46,72 47,93 47,94 516240.3792 6236038.995 Hög
103GV 50 50,35 516270.1004 6235815.857 Hög
108GV 49,63 49,72 517623.071 6237460.373 Hög
SÄ11BV 46,57 517397.8141 6236522.062 Hög
DGV 43,29 43,1 43,28 518080.7288 6235570.32 Hög
9207GV 44,45 45,27 517912.888 6235335.246 Hög
G6GV 47,584 517618.9786 6234287.778 Hög
11GV 38,11 37,82 38,045 38,11 518407.8219 6234763.796 Hög
48 51,14 51,04 516501.7583 6236594.233 Hög
51 50,78 50,88 516684.3212 6236725.202 Hög
49 50,76 50,96 516414.4456 6236518.827 Hög
50 50,9 50,85 516473.977 6236439.452 Hög
53 49,7 50,65 50,97 516570.5501 6236258.111 Hög
52 50,08 50,18 52,08 516728.639 6236287.978 Hög
57 50,4 516771.6338 6235971.138 Hög
88 47,4 517188.1153 6236654.664 Medel
19 45,6 517509.4524 6236207.121 Hög
93 45,3 517744.006 6236113.59 Medel
9206 40,03 518226.452 6234778.497 Hög
9204 41,85 518002.0585 6235286.18 Hög
9203 42,51 517980.6272 6235638.289 Hög
9202 41,64 518167.5998 6235452.189 Hög