Liksom tidigare forskning (Chen & Howard, 2004; Fortney, Boyle & DeCarbo; Rotjan, 2017;
Leander & Hudson, 2004, Wiedenfield, 2012) framkom av resultatet att instrumentets klang är
den viktigaste faktorn till att välja instrument. Studien har däremot inte utrett vad som skapar ett klangideal och vad som innefattas i detta. Vidare longitudinell, experimentell eller kvalitativ forskning kring denna instrumentets klang skulle därför vara intressant. Mer begränsat är forsk-ningen kring hur socioekonomisk bakgrund påverkar instrumentvalet. Studien gav här inget signifikativt underlag och de skillnader som uppkom var svårtydda. Möjligt är att andra faktorer spelar större roll än just socioekonomisk bakgrund. Detta samband skulle därför behöva fortsatt forskning för att kunna förkastas eller bekräftas.
Som tidigare nämnt visade resultatet på ett flertal intressanta mönster. Studier i större skala skulle kunna utreda dessa samband, exempelvis hur olika instrument är kopplade till genrer. De faktorer som var svårast att jämföra på grund av ett att stort antal alternativ inom varje variabel var om anledningen till att välja ett instrument skiljer sig mellan olika instrument. Här skulle en nationell studie vara intressant. I arbetets betydelse fördes en diskussion kring att de påver-kansfaktorer som är viktiga för varje instrument skulle kunna vara givande för svenska kultur-skolor. Därför skulle fortsatt forskning i större skala vara intressant inom detta område.
Slutligen skulle det vara intressant att jämföra de faktorer som är påverkande i valet av musik-instrument med påverkande faktorer i valet av andra fritidsaktiviteter, exempelvis valet av en sport. Är det andra faktorer som är viktiga när någon väljer att börja spela fotboll? Varför finns det eventuella skillnader? Kanske skulle dessa mer generella gemensamma egenskaperna kunna användas i grundskolan för att motivera och engagera elever.
Referenser
Abeles, H. (2009). Are musical instrument gender associations changing?. Journal of Rese-arch in Music Education, 57(2), 127–139.
Bonde, L. O. (2009). Musik og menneske: introduktion til musikpsykologi. (1. Udg.) Freder-iksberg: Samfundslitteratur.
Brokaw, J. P. (1983). Relationship between musical environment and musical aptitude among sixth grade children. Bulletin of Research in Music Education, 13, 13-19.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Bullerjahn, C., Heller, K. & Hoffman, J. H. (2016). How masculine is a flute? A replication study on gender stereotypes and preferences for musical instruments among young chil-dren. Proceedings of the 14th International Conference on Music Perception and Cogni-tion, 637-642.
Chen, S. M. & Howard, R. W. (2004). Musical instrument choice and playing history in post-secondary level music students: some descriptive data, some causes and some background factors. Music Education Research, 6(2), 217-230.
Cohen, J. (1960). A coefficient of agreement for nominal scales. Educational and psychologi-cal measurement, 20(1), 37-46.
Cutietta, R. A. & McAllister, P. A. (1997). Student personality and instrumental participation, continuation and choice. Journal of Research in Music Education, 45(2), 282-294.
Deviant, S. (2010). The Practically Cheating Statistics Handbook, the Sequel!. (2. ed.) USA:
Createspace Independent Publishing Platform.
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (2. [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Fortney, P. M., Boyle, J. D. & DeCarbo, N. J. (1993). A study of middle school band students instrument choices. Journal of Research in Music Education, 41(1), 28-39.
Geringer, J. M. (1977). An assessment of children’s musical instrument preferences. Journal of Music Therapy, 14(4), 172-179.
Gordon, E. E. (1984). Manual for the Instrument Timbre Preference Test. Chicago: G. I. A.
Publications.
Hallam, S., Rogers, L. & Creech, A. (2008). Gender differences in musical instrument choice.
International Journal of Music Education, 26(1), 7-19.
Harrison, A. C. & O Neill, S. A. (2002). The development of children's gendered knowledge and preference in music. Feminism and Psychology, (2), 145.
Havnesköld, L. & Risholm Mothander, P. (2009). Utvecklingspsykologi. (3. uppl.) Stock-holm: Liber.
Howitt, D. & Cramer, D. (2008). Introduction to research methods in psychology. (2. ed.) Harlow, England: Pearson/Prentice Hall.
Hudson, M. L. (2004). Relationships among personality types, timbre preferences, and chioce of instrument by beginning band students in selected schools in southern. Mississippi:
The University of Southern Mississippi.
Jørgensen, H. (2001). Instrumental learning: is an early start a key to sucsess?. British Journal of Music Education, 18(3), 227-239.
Kaiser, K. & Langer, M. (2010). Environmental and Social Impact Assessment. Frankfurt:
Environmental Resources Management.
Killian, J. N. & Satrom, S. L. (2011). The effect of demonstrator gender on wind instrument preferences of kindergarten, third-grade, and fifth-grade students. Applications of Re-search in Music Education, 29(2), 13.
Kuhlman, K. (2005). The influence of timbre and other factors on the instrument choices of beginning band students. Contributions to Music Education, 32(1), 33-44.
Lilliedahl, J. & Georgii-Hemming, E. (2009). Parental expectations of the Swedish municipal
school of arts. British Journal of Music Education, 26(3), 257-271.
Lindberg, O. (2017). Trumpet är coolt! Eller?: En kvantitativ studie i barns och ungdomars syn på frivillig musikundervisning i trumpet i musik- och kulturskolor (Studentuppsats).
Karlstad: Musikhögskolan Ingesund, Karlstads universitet.
Marshall, N. A. & Shibazakim, K. (2011). Instrument, gender and musical style associations in young children. Psychology of Music, 40(4), 494-507.
Rotjan, M. (2017). Why they choose: understanding the instrument selection choices of my own elementary school string students. Visions of Research in Music Education, 29(1), 1-15.
Sandvoss, J. (1969). A study of the musical preferences, interests, and activities of parents as factors in their attitude toward the musical education on their children. Dissertation Ab-stracts International, 30(12), 5474A.
Siniscalco, M. T. & Auriat, N. (2005). Questionnaire design. International institute for Educa-tional Planning/UNESCO.
Smedler, A. & Drake, K. (2006). Identitet och kön. I Frisén, A. & Hwang, P. (Red.). Ungdo-mar och identitet. (1. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
SOU 2016:16. En inkluderande kulturskola på egen grund. Stockholm: Wolters Kluwer.
Stangor, C. (2012). Introduction to Psychology. Massachusetts: Massachusetts Institute of Technology.
Stålhammar, B. (2006). Music and human beings: music and identity. Örebro: Örebro Univer-sity.
Thames, M. L. (1979). Effects of parental background on attitudes toward elementary music instruction. Dissertation Abstracts International, 40(10), 5358A.
Thackray, R. (1973). An investigation into instrumental choice. Psychology of Music, 1(1), 19.
Thurén, T. (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Tunstall-Pedoe, H. (2003). MONICA, Monograph and Multimedia Sourcebook. Geneva:
World Health Organization.
Wiedenfeld, L. M. (2012). Sex-types and instrument selection: the effect of gender schemas on fifth graders' instrument choices. Texas Music Education Research, 64-76.
Wrape, E. R., Dittloff, A. L. & Callahan, J. L. (2016). Gender and musical instrument stereo-types in middle school children. Applications of Research in Music Education, 34(3), 40.
Young, L. J. (2008). A study of the influence of an instrument timbre preference pest on stu-dent instrument choice. Massachusetts: University of Massachusetts Lowell.
Zdzinski, S. F. (1991). Relationships among parental involvement, music apitude, and musi-cal achievement of instrumental music students. Journal of Research in Music Education, 40(2), 114-125.
Bilagor
Bilaga 1. Pilotenkät
Bilaga 2. Slutgiltig enkät