• No results found

F RAMTIDA DEPOSITIONSUTVECKLING

7. F RAMTIDSUTSIKTER G UN L ÖVBLAD ,

7.1 F RAMTIDA DEPOSITIONSUTVECKLING

Den framtida depositionsutvecklingen styrs av hur effektivt åtgärdsar- betet mot luftföroreningsutsläpp kan drivas. För att långsiktigt bedöma utvecklingen i ekosystemen, behövs långsiktiga prognoser för utsläp- pen. Som det är nu, kan dock inte några tillförlitliga prognoser göras för en längre tidsperiod än fram till 2010.

Flera överenskommelser har sedan slutet av 1970-talet slutits för att minska spridningen av långväga luftföroreningar mellan länder i Eu- ropa. Arbetet med att försöka få till stånd storskaliga åtgärdsstrategier påbörjades redan kring 1970. Genom tillkomsten 1979 av Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar inom ramen för FN:s Economic Commission for Europe (UNECE), kunde arbetet börja drivas på ett framgångsrikt sätt.

Ett genombrott i åtgärdsarbetet inträffade när strategierna kunde baseras på minskade effekter i miljön. Efter att begreppet kritisk belast- ning definierats kunde åtgärdsstrategierna baseras på att minska gapet mellan den verkliga och den kritiska belastningen i olika delar av Eu- ropa. Karteringen på Europaskalan kunde då klart visa att kritisk belast- ning inte enbart överskreds i känsliga skandinaviska ekosystem, utan även i stora delar av Europas ekosystem.

De olika protokoll som undertecknats inom ramen för konventionen framgår av tabell 1, sid 11.

Det första Svavelprotokollet genomfördes över förväntan, och flera av de länder, som åtog sig att minska svavelutsläppen med 30 %, kunde mer än halvera sin utsläpp. Det andra svavelprotokollet som skrevs un- der 1994 och ratificerades 1998, baseras på kritisk belastning och handlar om att reducera utsläppen till år 2010 olika mycket i olika länder bero- ende på i vilken grad utsläppen påverkar känsliga ekosystem. Ett nytt ”multi-effect, multi-pollutant”-protokoll har nu förhandlats fram och undertecknades i december 1999.

Det arbete som bl a på svenskt initiativ kommit till stånd inom EU kan antas ytterligare påverka situationen i rätt riktning. Ett EU-direktiv med gränser för vilka utsläpp varje medlemsland ska tillåtas ha, så kal- lade nationella utsläppstak, kan bli verklighet inom en relativt nära fram- tid.

Just nu är därför hela Europa inne i en åtgärdsfas med såväl beslu- tade, som planerade nedskärningar. De kraftfullaste åtgärderna gäller utsläppen av svavel, men även utsläppen av kväveoxider och till del också ammoniak ska minskas. Dels ska länderna leva upp till de åtaganden som de lovat genomföra i och med undertecknandet av 2:a svavel- protokollet. Dels ska EU-länderna klara de krav som ställs, och kom- mer att ställas, via EU-direktiv för stora förbränningsanläggningar och för transportsektorn. De länder som ansöker om EU-medlemskap, strävar också efter att leva upp till EU-lagstiftningen på miljösidan för att visa sig värdiga ett medlemskap. Dessutom har en rad länder och regioner definierat egna miljömål för utsläppen under 2000-talets första decen- nium. Allt detta förväntas leda till en klart förbättrad situation när det gäller försurning, eutrofiering, oxidantbildning och luftkvalitet i stä- derna i Europa.

Utifrån förväntade utsläppsminskningar kan prognoser för föränd- ringar i framtida depositionsförhållanden uppskattas med hjälp av EMEP- modellens beräkningar (EMEP/MSC-W 1998). De utsläppsned- skärningar, som ligger inom ramen för redan beslutade och planerade åtgärder, samt de som krävs till följd av det nya ”multi-effect, multi- pollutant”-protokollet leder sannolikt till betydande förbättringar för nedfallet i Sverige.

Tabell 6 visar de depositionsförändringar som kan förväntas till år 2010 för olika depositionsscenarier, jämfört med situationen från 1980, 1990 och andra årtal.

De olika scenarierna avser:

• Referensscenariet svarar mot att det 2:a svavelprotokollet genomförs i kombination med befintlig lagstiftning och fastställda nationella planer.

• WGS-scenariet, som använts vid framtagandet av ”multi-effect, multi-pollutant”-protokollet inom CLRTAP.

• H1 är det scenarie som i skrivande stund är huvudalternativet för EU:s förslag till direktiv om nationella utsläppstak.

Tabell 6. Uppskattade depositionsnivåer (kg S per ha och år respektive kg N

per haår) år 2010 som medelvärden över större ytor och i förhållande till

tidigare års deposition för några olika regioner i Sverige. Prognoser för fram- tida belastning år 2010 baserat på EMEP modellens beräkningar (EMEP/ MSC-W 1998). De olika scenarierna är:

REF: 2:a svavelprotokollet, befintlig lagstiftning och nationella planer WGS: Förhandlingsscenarie, CLRTAP:s ”multiprotokoll”

H1: Aktuellt förhandlingsscenarie inom EU

SCENARIO ÅR BLE- KRONO- VÄST- STOCK- S NORR- N NORR-

KINGE BERG KUSTEN HOLM LAND LAND

Deposition kg/ha/år SO42--S 1980 20,3 16,6 14,5 13,3 4,4 3,3 1990 13,1 10,0 8,3 7,7 2,6 1,8 1995 7,9 6,1 5,1 4,5 1,5 1,0 1996 7,4 5,7 4,8 4,3 1,4 1,0 1997 6,5 4,9 4,1 3,8 1,2 0,9 Referens 2010 4,1 3,2 2,7 2,8 0,9 0,7 WGS 2010 3.7 2,8 2,4 2,9 0,9 0,8 H1 2010 3,6 2,7 2,3 2,6 0,8 0,7 NO 3 --N 1980 5,0 6,6 5,3 3,9 1,7 1,4 1990 4,6 6,1 5,0 3,6 1,7 1,4 1995 3,7 4,9 4,1 3,0 1,4 1,2 1996 3,8 5,0 4,2 3,0 1,4 1,2 1997 3,6 4,7 3,9 2,8 1,3 1,1 Referens 2010 2,4 2,7 2,5 2,1 0,9 0,9 WGS 2010 2,4 2,6 2,4 2,1 0,8 0,8 H1 2010 2,4 2,4 2,4 2,0 0,9 0,9 NH 4 +-N 1980 4,0 4,1 3,3 2,1 0,8 0,6 1990 3,8 3,9 3,1 2,0 0,7 0,5 1995 3,5 3,7 2,7 1,7 0,7 0,4 1996 3,7 3,6 2,8 1,7 0,6 0,4 1997 3,8 3,7 2,7 1,7 0,7 0,5 Referens 2010 3,2 3,2 2,6 1,7 0,6 0,5 WGS 2010 3,4 3,4 2,6 1,7 0,7 0,5 H1 2010 2,8 3,0 2,4 1,6 0,6 0,4

År 2010 förväntas enligt referensscenariet depositionen av svavel bli ca 3–4 kg per ha och år i södra Sverige. Det motsvarar ca 70 % minskning relativt 1990 års deposition. I Norrland minskar depositionen till ca 1 kg per ha och år vilket är en reduktion med 60–70 %. Dessa värden anger depositionen som ett medelvärde över större områden med blan- dad markanvändning. I skogsmark kommer därför depositionen att vara något högre, och på öppet fält något lägre.

Även depositionen av oxiderat kväve (nitrat) förväntas minska, men den procentuella minskningen blir inte lika stor som för svavel. Deposi- tion i storleksordningen 2–3 kg N per ha och år förväntas i södra de- larna av landet och knappt 1 kg N per ha och år i norr. För södra Sverige motsvarar det en minskning med 50–60 % jämfört med 1990.

Depositionen av reducerat kväve (ammoniak) förväntas bli ca 3 kg N per ha och år i södra Sverige och ca ett halvt kg N per ha och år i Norrland, dvs i stort sett en generell minskning med 15–20 % jämfört med 1990.

Det aktuella förhandlingsscenariet inom EU, H1, ställer högre krav på utsläppsminskningar än referensscenariet. Skillnaden motsvarar yt- terligare minskningar till år 2010 av såväl svavel- som den totala kväve- depositionen med ca 0,5 kg per ha och år i södra Sverige.

Under förutsättning att beslutade åtgärder genomförs enligt planerna, kommer situationen alltså att förbättras avsevärt vad gäller svavel- och kvävedeposition, med åtföljande chans till återhämtning för ekosystemen. Ytterligare en faktor, som är viktig att beakta när det gäller den fram- tida situationen i ekosystemen, är baskatjondepositionen. Fram till nu har endast grova uppskattningar av baskatjondepositionen kunnat gö- ras (se t ex Lövblad m fl, 2000). Baskatjonerna härrör från både natur- liga källor (havssalt, markerosion, pollen etc) och från mänskliga aktivi- teter (förbränning av ved och kol, industriella processer, jordbruk). De naturliga utsläppen kan sannolikt betraktas som något som tillhör livs- miljön i ekosystemen och som inte kommer att förändras drastiskt över tiden. De antropogena utsläppen däremot förändras i tiden beroende på intensiteten i de mänskliga aktiviteterna. Storleken på baskatjon- depositionen påverkar vilka krav som ska ställas på minskad syrabelastning i ekosystemen.

Det saknas goda uppskattningar för den nuvarande baskatjon- depositionen. Eftersom källorna inte är fullständigt inventerade saknas också prognoser för den framtida baskatjondepositionen. Ordentliga utsläppskarteringar saknas i stort sett i Europa och EMEP-modellen kan i nuvarande situation inte heller inkludera beräkning av hur emitterade partiklar sprids.

7.2 T

OLKNING AV TAKEXPERIMENTET

MODELLERING

Related documents