Medbestämmandelagens paragrafer 38-40 reglerar det fackliga inflytandet vid inhyrning av arbetskraft och vid anlitande av entreprenör. Det är endast den kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisationen som har förhandlingsrätt och veto enligt 38-40 §§ MBL. Dessutom gäller det bara entreprenad inom tillämpningsområdet för kollektivavtalet. Det innebär att om en arbetsgivare, som vill få tjänstemannauppgifter utförda, anlitar en konsultfirma så föreligger ingen förhandlingsskyldighet gentemot exempelvis fackförbund på LO-sidan.145
137 AD 1989:137
138 Prop 1973:129 s 166
139 Källström, K & Malmberg, J Anställningsförhållandet s 154
140 SOU 1993:32 s 458
141 Källström, K & Malmberg, J Anställningsförhållandet s 154
142 SOU 1993:32 s 458
143 Källström, K & Malmberg, J Anställningsförhållandet s 153
144 A st
145 Hämtat från kommentarer till §§ 38-40 MBL, Lagen.nu
I 38 § MBL stadgas att om en arbetsgivare vill anlita uppdragstagare för att arbeta i dennes verksamhet eller för dennes räkning måste arbetsgivaren först initiera förhandling med den arbetstagarorganisation kollektivavtalet är slutet med. Under förhandlingen måste arbetsgivaren tillse att den fackliga organisationen får den information den behöver.
Bestämmelsen syftar till att ge arbetstagarorganisationen en möjlighet att avgöra om en eventuell entreprenad kan vara att anse som lagstridig eller ett brott mot kollektivavtalet.
Eftersom part som ingår avtal måste kunna förlita sig på att ingånget avtal är giltigt gäller uppdragsavtal som ingåtts även utan att förhandling föregått. Däremot kan arbetsgivaren i en sådan situation komma att fällas för brott mot 38 § MBL.146
Vidare görs undantag från förhandlingsskyldigheten om det från fackligt håll redan godkänts en åtgärd som till arbetets art och villkor motsvarar den aktuella åtgärden. Om arbetstagarorganisationen så begär är dock arbetsgivaren skyldig att förhandla även i dessa fall innan beslut kan fattas i frågan. Eftersom det kan vara svårt för arbetsgivaren att förutse en sådan önskan från arbetstagarorganisationen kan emellertid särskilda skäl åberopas av arbetsgivaren för att slippa förhandling.147
I tredje stycket 38 § MBL stadgas att synnerliga skäl kan medge ytterligare undantag från skyldigheten att förhandla innan anlitande av entreprenad. Med synnerliga skäl menas elavbrott, vattenavbrott, maskinhaverier och liknande situationer arbetsgivaren inte råder över och som måste åtgärdas omgående.148
Medbestämmandelagens 39 § reglerar den fackliga vetorätten vid inhyrning och entreprenad.
Vetorättsreglerna är till för att förhindra att brott sker mot arbetsrättsliga regler. Ett exempel då facklig vetorätt i första hand bör användas är då en arbetsgivare försöker kringgå arbetstagarbegreppet. Ett exempel på det är då arbetsgivaren vill anlita någon, utan att anställa denne, som kommer att arbeta under förhållanden som liknar en ordinarie arbetstagares.
Syftet med ett sådant handlande kan vara att kringgå lagstiftning eller kollektivavtal.149
Vetorätten kan också användas då brott mot annan lagstiftning sker, exempelvis vid brott mot skattelagstiftning eller mot lagen om socialförsäkringar. Förhandling enligt 38 § MBL ska ha ägt rum och arbetstagarorganisationen ska ha bedömt vad en framtida entreprenad kan leda till. Det räcker att den fackliga organisationen kan göra det sannolikt att en åtgärd från arbetsgivaren kan leda till åsidosättande av lag och avtal för att vetorätten ska kunna användas. Arbetstagarorganisationen behöver alltså inte bevisa någonting. Bedöms ett tilltänkt handlande strida mot vad som är allmänt godtaget inom avtalsområdet eller åsidosätts lag alternativt kollektivavtal så får åtgärden inte beslutas eller verkställas av arbetsgivaren.150 Det andra stycket behandlar de specialregler som finns vid offentlig upphandling och hänvisningar görs till dessa i paragrafen.
I § 40 MBL behandlas situationen då en arbetstagarorganisation saknar fog för den ståndpunkt som hävdas för att få till ett veto. Saknas detta gäller inte förbudet enligt 39 § MBL mot arbetsgivarens tilltänkta åtgärd.
146Andersson, A m.fl. Arbetsrätt, s 40 ff
147 A st
148 A st
149 Prop 1993/94:67 s 49
150 Hämtat från kommentarer till §§ 38-40 MBL, Lagen.nu
Paragrafens andra stycke anger ett undantag från den fackliga vetorätten. Detta uppstår då arbetsgivaren har synnerliga skäl att besluta, enligt 38 § 3 st. MBL, om entreprenad utan att förhandla. Synnerliga skäl kan vara då exempelvis säkerheten på arbetsplatsen äventyras eller då arbetsgivaren försätts i en oförberedd situation som kräver ett omedelbart beslut.
Synnerliga skäl skall tolkas snävt och i förarbeten finner man att det bara är i undantagssituationer, liknande exemplen ovan, som arbetsgivaren gått fri från att förhandla.151
4.6 Sammanfattande kommentar
I kapitlet har vi redogjort för de arbetsrättsliga lagar och regler som påverkar bemanningsverksamhet. Arbetsförmedlingslagen är den lag som reglerar uthyrning av arbetskraft. Reglerna om företrädesrätt till återanställning i LAS påverkas av att arbetsgivare har möjlighet att hyra in arbetskraft trots att det finns tidigare anställda med återanställningsrätt. De fackliga vetoreglerna i medbestämmandelagen är de regler som skyddar arbetstagare vid beställarföretaget från att bytas ut mot inhyrd arbetskraft.
Vidare redogjorde vi i kapitlet för den övriga lagstiftning som finns på området rörande företrädesrätt till återanställning. Här syftade vi till de särskilda regler som finns inom den offentliga sektorn. Inom både kommunal och statlig verksamhet finns vid anställningsärenden möjlighet för enskilda arbetssökande att överklaga anställningsbeslut. Dessa möjligheter kallas kommunal- respektive förvaltningsbesvär och skiljer sig delvis åt.
151 A st
5 Kollektivavtalsreglering
5.1 Inledning
Turordningsreglerna och återanställningsrätten som regleras i LAS är semidispositiva. Det innebär att dessa bestämmelser kan förhandlas bort genom kollektivavtal. I detta avsnitt ger vi läsaren bakgrunden till denna möjlighet.
Kollektivavtal förhandlas fram mellan arbetsmarknadens parter. Ofta löper många kollektivavtal ut under samma tidsperiod och kommer sålunda att förhandlas om samtidigt.
Denna företeelse benämns avtalsrörelse. Inom industrins avtalsrörelse 2010 togs för första gången frågan om att kollektivavtalsreglera bemanningsverksamhet upp.
Genom historien kan man se en tydlig delning i synen på bemanningsverksamhet mellan arbetsmarknadens parter. I kapitlet beskriver vi både de åsikter som parterna har i nutid såväl som de åsikter som fanns i början av 1990-talet.