• regionala stadskärnorna Flemingsberg, Kungens kurva- Skärholmen, Haninge centrum och Stockholms centrum • Mälarkommuner (nöjes-/turism-/arbetspendling)
Kommunikationer:
• regionala cykelstråk
• Kollektiva förbindelser dels till Mälarregionen, främst Sörmland, dels till övriga regionala stadskärnor • Sjöfärjeförbindelser
• Farleder i Mälaren • Södertälje sluss
• Natur-, kultur- och fritidsrelationer • Den regionala grönstrukturen • Landskapsbildsskydd
• regionala vandrings-, cykel-, kanot-, och skridskoleder och dylikt.
Vatten:
• Vattenskyddsområden
• Dricksvatten (Sydöstra Mälarens planerade vattenskydds- område)
• Bornsjön
• reservvatten – Yngern
• Norra Östersjöns vattendistrikt – åtgärdsplan enligt vattendirektivet
• Östra Mälarens vattenskyddsområde
• avrinningsområden liksom nyttjandet av sjöar och vattendrag
Teknisk försörjning:
• tekniska försörjningsanläggningar – Igelstaverket • tekniska försörjningssystem: fjärrvärmenätet och vatten/
avloppsledningar till Himmerfjärdsverket
Storregionala målpunkter och objekt
Framförallt den internationella tillgängligheten förs fram i dokumentet och ett antal strategiska noder pekas ut. Dessa är den egna hamnen, Södertälje hamn, dessutom nämns Göteborgs hamn, hamnar i Södra Sverige samt Öresundsbron. Vidare lyfts även flygplatserna Arlanda och Skavsta fram. Även Ostlänken nämns i samman- hanget nya spårlänkar och stationer.
Det läggs tonvikt på flera infrastrukturstråk såsom E4, E20, fjärr- och regionaltåg vid Södertälje Syd, sjöfart via kanalen i Mälaren samt godstrafik till och från Söder- tälje hamn. Beträffande satsningar betonas att transportinfrastruktur ska ses som ett medel för att uppnå övergripande samhällsmål. I planen är dessa för kommunen att skapa ökad social sammanhållning i kommunen, underlätta miljövänligt resande till studier, arbete och nöje samt främja nya företagsetableringar.
Samverkan
I planen beskrivs att Södertälje ingår i ett regionalt samarbete med åtta andra Södertörnskommuner, där samverkan är medlet för att nå visionen:
”Kommunerna på Södertörn är en attraktiv del av Stockholm-Mälarregionen, med en halv miljon invånare, som med tillväxt, mångfald och handlingskraft skapar livskvalitet och en långsiktig hållbar utveckling.”
Vidare har mål med sikte mot 2020 formulerats. Dessa är bland annat att de fyra regionala kärnorna på Södertörn är tillväxtmotorer med specifika särdrag, Flemings- berg och Södertälje utgör två kommunikationsnav, näringslivsutvecklingen präglas av en bred näringslivsstruktur, regionen är en del Sveriges industriella utvecklings- centrum, utbildningsnivån är i paritet med riksgenomsnittet, sysselsättningsmässiga skillnader mellan grupper finns inte. Vidare är Flemingsberg ett nationellt nav inom utbildning och kan erbjuda en världsledande forskningsmiljö. Hamnarna Stockholm- Nynäshamn och Södertälje är regionens port mot öster.
I planen poängteras att kommunen ser det arbete som görs i ”En bättre sits” (utveckla den storregionala trafiken, biljettsystemen och taxan) som viktigt för att få till en förbättrad storregional, regional och lokal kollektivtrafik.
relation rUp och Öp
Kommunen har anammat innehållet i RUFS 2010, särskilt att utveckla rollen som regional stadskärna. Även när det gäller utveckling av kommunens landsbygds- områden nämns att RUFS 2010 förordar koncentrerad bebyggelse i anslutning till befintliga tätorter med god kollektivtrafik
Ett flertal kartor illustrerar mark- och vattenanvändningen. I texten noteras ju som nämns ovan att många frågor såsom natur, vatten och kultur sträcker sig över administrativa gränser. Dock saknas detta resonemang i de kartor som presenteras där kartlager som bland annat visar inslag av relevans för mark- och vattenfrågor slutar vid kommungränsen.
70 Storregionala perspektiv i planeringen
Sammanfattande reflektioner
I de inledande beskrivningarna positionerar sig Södertälje kommun sig själv och sin utveckling som en del av östra Mellansverige och Stockholm-Mälarregionen. Kopplingen till innehållet i RUFS 2010 är stark. Men när sedan väl avsnitt för mark- och vattenanvändning följer blir dock bilden satt till kommunens utveckling.
Policydokument
Namn på dokumentet:
Funktionalitet och geografisk räckvidd
på vilka sätt beskrivs funktionalitet mellan administrativa enheter, företrädesvis regionen, och dess omvärld? Hur beskrivs regioners geografiska räckvidd?
Sektor om funktionalitet betonas, för vilka frågor/sektorer (t ex. in- frastruktur, arbetsmarknad, utbildning, etc.). finns utblicken och vilken geografisk räckvidd hanteras för respektive fråga? Samverkan ”governance” Hur beskrivs samverkan med aktörer i olika geografier?
Mellan vilka aktörer, kring vilka frågor och hur ska samverkan ske?
Vilka motiv ligger bakom förspråkandet av samverkan? relation rUp och Öp Belyses, om ja i sådana fall hur, sambandet mellan regionalt
tillväxtarbetet och fysisk planering? ”rumslig dimension” /
strukturbild
Hanterar dokumentet rumsliga perspektiv på tillväxt i form av exempelvis strukturbilder? om ja, vad visas och vilka frågor belyses? Övrigt
Regionala utvecklingsprogram
Namn på dokumentet: Övergripande frågeställningar rUp- dokument• I vilken mån och på vilka sätt ser sig ser sig länen i sina egna strategier sig som en del i ett större regionalt sammanhang? I vilka sammanhang används rUFS målbild, implicit och explicit, och finns eventuellt andra ”utåtblick- ande” målbilder och på vilka sätt och för vilka ändamål används dessa (användbarhet)?
• Hur stämmer synen överens med den målbild som presenteras i rUFS 2010, finns synergier eller eventuella konflikter?
Funktionalitet och geografisk räckvidd
• på vilka sätt beskrivs funktionalitet mellan regionen och dess omvärld?
• Hur beskrivs regionens geografiska räckvidd (inomregio- nalt, närmsta grannar, stråk, östra Mellansverige, Sverige, världen etc.)?
Sektor • om det finns en geografisk utblick, för vilka frågor/sekto- rer (t ex. infrastruktur, arbetsmarknad, utbildning, etc.). finns utblicken och vilken geografi hanteras för respek- tive fråga (se ovan)?
Samverkan ”governance” • Hur beskrivs samverkan med aktörer i andra geografier? Med vilka aktörer, kring vilka frågor och hur ska samver- kan ske?
• Vilka motiv ligger bakom förspråkandet av samverkan (”för att maximera länet eller ”ytan”)?
relation rUp och Öp • Belyses, om ja i sådana fall hur, det ömsesidiga sambandet mellan det regionala tillväxtarbetet och kommunernas översiktsplanering? Finns det någon koppling till ett stor- regionalt perspektiv i denna diskussion?
”rumslig dimension” / struk- turbild
• Hanterar dokumentet rumsliga perspektiv på tillväxt i form av exempelvis strukturbilder? om ja, vad visas och vilka frågor belyses?
Övrigt
72 Storregionala perspektiv i planeringen
Översiktsplaner
Namn på dokumentet:
Funktionalitet och geografisk räckvidd
• på vilka sätt beskrivs funktionalitet mellan kommunen, omgivande kommuner, länet, och omvärlden? • Hur beskrivs kommunens geografiska räckvidd?
Sektor • om funktionalitet betonas, för vilka frågor/sektorer (t ex. infrastruktur, arbetsmarknad, utbildning, kollektivtrafik, etc.) nämns detta?
• Finns utblicken och vilken geografisk räckvidd hanteras för respektive fråga?
Samverkan ”governance” • Hur beskrivs kommunen samverkan med aktörer i olika geografier och på olika nivåer? Mellan vilka aktörer, kring vilka frågor och hur ska samverkan ske?
• Går det att utläsa vilka motiv ligger bakom förspråkandet av samverkan?
relation rUp och Öp • Belyses, om ja i sådana fall hur, det ömsesidiga sambandet mellan regionalt tillväxtarbetet och fysisk planering? ”rumslig dimension”/
strukturbild
• Hanterar dokumentet rumsliga perspektiv på tillväxt i form av exempelvis strukturbilder? om ja, vad visas och vilka frågor belyses?
Boverket, 2011, Rumslig utvecklingsplane- ring. Länken mellan regionalt tillväxt- arbete och kommunal översiktsplane- ring, rapport, 2011:3.
Boverket, 2012, Vision för Sverige 2025. Engström, Carl-Johan & Fredriksson, Char-
lotta, 2009, ÖP-RUP: från svag länk till plattform för utvecklingskraft. Eskilstuna kommun, 2013, Översiktsplan
2030 för Eskilstuna kommun, Planför- slag översiktsplan 2030 utställnings- handling.
Europeiska kommissionen, 2010, Meddelande från kommissionen. Europa 2020. En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.
Europeiska kommissionen, 2010, Meddelande från kommissionen. EU:s strategi för Östersjöområdet.
Förordning (2007:713) om regionalt till- växtarbete
Gotlands kommun, 2008, Vision Gotland 2025, Regionalt utvecklingsprogram för Gotland – RUP.
Järfälla kommun, 2012, Översiktsplan- Järfälla nu till 2030. Samrådshandling. Länsstyrelsens Västmanlands län, 2007, RUP
2007–2020.
Nyköpings kommun, 2013, Översiktsplan för Nyköpings kommun. Utställningshand- ling, Dnr KK08/118.
Plan- och bygglagen (2010).
region Gävleborg, 2013, Nya möjligheter – Regional utvecklingsstrategi för Gävleborg 2013–2020.
regionförbundet Sörmland, 2013, Sörm- landsstrategin 2020.
regionförbundet Uppsala län, 2012, Upp- ländsk drivkraft 3.0. Regional utveck- lingsstrategi.
regionförbundet Örebro, 2010, The Heart of Sweden. Utvecklingsstrategi för Örebroregionen.
regionförbundet Örebro, 2011, Regional Översiktlig planering.
regionförbundet Östsam, 2012, Östergöt- land – en värdeskapanderegion. Regio- nalt utvecklingsprogram >2030. Sigtuna kommun, 2013, Översiktsplan 2014.
Samrådshandling.
Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholms län, 2010, Regional utveck- lingsplan för Stockholmsregionen. RUFS 2010.
Södertälje kommun, 2013, ”Framtid Söder- tälje – Förslag till ny översiktsplan 2013”, Stadsbyggnadskontoret. territorial agenda of the European Union
2020. Towards an Inclusive, Smart and Sustainable Europe of Diverse Regions, agreed at the Informal Ministerial Meeting of Ministers responsible for Spatial Planning and Territorial Development on 19th May 2011 Gödöll, Hungary.
Uppsala kommun, 2010, Översiktsplan 2010 för Uppsala kommun.
Västerås kommun, 2012, Västerås översikts- plan 2026. Med utblick mot 2050. tillväxtanalys, 2012, Kommunal översikts-
planering och regionala utvecklings- program.
Rapporter
2004:1 Yrkesutbildning i Stockholmsregionen 2004:2 Stockholmsregionen och EU-utvidgningen
2005:1 Kunskapsregioner i konkurrens – regional samverkan för framgång
2005:2 Infrastrukturplanering i Stockholmsregionen 2006:1 Företagens FoU i Stockholm – Mälarregionen 2006:2 Transportsystemets finansiering
2006:3 Samverkan i Stockholmsregionen 2006:4 Räcker arbetskraften?
2007:1 Planering för minskad boendesegregation 2007:2 Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet 2007:3 Eftervalsundersundersökning 2006
2007:4 Från Hörjel till Cederschiöld 2007:5 Begrepp inom regional utvecklling 2007:6 Stationsstruktur i ABC-stråket 2007:8 Ansvarskommittén och storstaden 2007:9 Universitet och högskolor i Stockholms län
– nuläge och trender
2007:10 Vision, mål och strategier före regional utveckling. Pro- gram för regional utvecklingsplan (RUFS2010) 2007:11 Social Interaction in the Virtual Stockholm Region 2007:12 Vi ses på internet. (Endast digital rapport på vår hemsida) 2007:13 Stockholmsregionen i ett europeiskt perspektiv 2007:14 Stockholmsregionens hamnstruktur –
underlag till ett regionalt förhållningssätt
2007:15 Transeuropeiska transportnätverk (TEN-T) i Stockholm- Mälarregionen
2007:16 Vision, objectives and strategies for the regional devel- opment of Stockholm. Programme for a new Regional Development Plan (RUFS 2010)
2008:1 Kultur i regional utvecklingsplanering 2008:2 Folkhälsa i regional utvecklingsplanering 2008:3 Näringsliv, logistik och terminaler Stockholms län 2008:4 Storstadsnära landsbygd i regional utvecklingsplanering 2008:5 Invånarnas värderingar i Stockholm-Mälarregionen 2008:6 Öppnare storstäder
2008:7 Framtidens bostäder i Stockholmsregionen 2008:8 Branschanalys för Stockholms län
2008:9 Grönstruktur och landskap i regional utvecklingsplanering 2008:10 Livsstilar och konsumtionsmönster i Stockholmsregionen 2008:11 Hållbarhetsperspektiv i regional utvecklingsplanering 2008:12 Energiförsörjningen i Stockholmsregionen – nuläge och
utvecklingstrender
2008:13 Framtidens transportsystem – underlag i arbetet med en ny regionplan, RUFS 2010
2008:14 Socialt kapital i regional utvecklings planering 2008:15 Delregional utvecklingsplan för Stockholms kust och
skärgård
2009:1 Regionala stadskärnor
2009:2 Arbetsplatsernas lokalisering i Stockholms län 2009:3 Stockholmsöverenskommelsen
2009:4 Klimatförändringar – dags att anpassa sig? 2009:5 Bebyggelsens mosaik
2009:6 Samrådsredogörelsen RUFS 2010
2009:7 Stockholm – en attraktiv region för internationella experter
2009:8 Tätare Stockholm – Analyser av förtätningspotentialen i den inre storstads regionens kärnor och tyngd punkter
2009:9 Stockholmsregionen som kunskaps region – Stockholms- regionens behov, studenternas efterfrågan och lärosäte- nas attraktivitet
2009:10 Unga röster i skärgården – Högstadie ungdomars erfaren- heter av att leva och bo i skärgården. Våren 2009. 2009:11 Samspelet – De små företagens betydelse för innovation,
sysselsättning och produktivitetsutveckling i Stockholms- regionen 2010:1 Utställningsutlåtande RUFS 2010 2010:2 Mötesplatser i Stockholmsregionen 2010:3 Stockholmsregionen 2010:4 Skärgårdspolitiskt program 2010:5 RUFS 2010
2010:6 Män och kvinnor i utbildning och arbete 2010:7 Eftervalsundersökning 2010
2011:1 Kvällsekonomi i de regionala stads kärnorna 2011:2 Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen
1940-2005
2011:3 Stadsutbredning och regionala stadskärnor 2011:4 Tätare regionala stadskärnor
2011:5 Använd kompetensen!
2012:1 Befolkning, sysselsättning och inkomster i Östra Mellan- sverige - reviderade framskrivningar till år 2050 2012:3 Kunskapsregion Stockholm
2012:4 Att utveckla kvällslivet i regionala stadskärnor 2012:5 När, vad och hur? Svaga samband i Stockholmsregionens
gröna kilar
2013:1 Handlingsprogram Regionala stadskärnor 2013:3 Stockholmsregionen
2013:3 Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen 2013:4 Stockholmaregionens regionala stadskärnor 2013:6 Slutrapport – Handlingsprogram för energi och klimat