Kultur - tankar och ting i ständig förändring På bilden finns en del av en benharpun, ett mikrospån i kambrisk flinta och brända hasselnötsskal. De är da terade till den äldre stenåldern, cirka 5900 f Kr. Före målen hittades på en undersökning på Strandvägen 1 i Motala hösten år 2000 och finns för närvarande hos Riksantikvarieämbetet i Linköping.
Larsson, L. 1988. Ett fångstsambälle för 7000 år se dan; boplatser och gravar i Skateholm. Lund. Gruber, G. 2001. Motala - möten vid Strömmen, mö
ten mellan människor. Motala musei- och hem bygdsförenings årsskrift 2001. Motala.
Carlsson, T., Gruber, G. & Molin, F. 2000. Mesolitiska möten. En nyupptäckt stenåldersboplats i centrala Motala. Populär arkeologi nr 1/2000.
En pilspets
Pilspetsen hittades vid en arkeologisk undersökning i Aby, Kvillinge socken, 1997. Den är daterad till cirka 4500 f Kr och finns för närvarande hos Riksantikva rieämbetet i Linköping.
Larsson, M. 1999. Den gropkeramiska kulturens ”mikrorum”. Om Åby-boplatsen i Östergötland.
Kjellmark, K. & Lindsten, O. 1909. Nyupptäckta hällristningar vid Hjulatorp i Bergs socken, Kro nobergs län. Fornvännen 1909.
Gustafsson, P. 1996. En gropkeramisk lokal i Kunim. Småland Tryserums socken, Kurum 2:22, RAÄ 12. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rap port UV Stockholm 1996:106. Stockholm. Larsson, T. B. 1999. Symbols in a European Bronze
Age Cosmology, (red) Orrling, C. Communication in Bronze Age Europe. The Museum of National Antiquities, Stockholm, Studies 9. Stockholm. Montelius, O. 1889. Ett fynd från Eskelhems prest-
gård på Gotland. KVHAA-.s Månadsblad 190 - 192, Okt., Nov. och Dec. 1887.
Ulien, 1.1989. Bronsskivan från Tryserum. Östergyllen, konst och kultur under 10000 år. Meddelanden från Östergötlands Länsmuseum. Linköping. Den gäckande figurinen
Figurinen är en gudom, antingen föreställande hälf ten människa, hälften djur eller androgyn. Den är ihå lig och cirka 15 centimeter hög, eventuellt klädd i ett långt kläde som avslutas med en fris vid fotterna. Håret är samlat i en fläta som når en bit ned på ryggen. De
Den stora boplatsen i Pryssgården, Östra Eneby socken undersöktes under åren 1993 - 94. Figurinen förvaras i Historiska Museets magasin i Stockholm. Borna-Ahlkvist, H., Lindgren-Hertz, L. & Stålbom,
U. 1998. Pryssgården från stenålder till medeltid. Arkeologisk slutundersökning RAÄ 166 och 167 Östra Eneby socken, Norrköpings kommun, Öster götland. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Linkö ping 1998:13. Linköping.
Borna-Ahlkvist, H. 2001. (i manus). Bosättningsstruk- turer under bronsålder i Östergötland. Exemplet Pryssgården.
Kaliff, A. 1999. Objekt och tanke - speglingar av brons ålderns föreställningsvärld, (red) Olausson, M. Spi ralens öga. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, skrifter nr 25. Stock holm.
Paulsson, T. 1993. Huset och lyckan. En studie i bygg- nadsoffer från nordisk järnålder och medeltid. C- uppsats - vt 1993. Arkeologiska institutionen Lunds universitet.
Stålbom, U. 1998. Figurinen från Pryssgården. Forn- vännen 92.
Winbladh, M-L. 1995. Den skäggiga gudinnan. Forn tida kulturer på Cypern. Stockholm.
Händelser vid vatten
Bronsyxan är 17x3x3 centimeter stor och hittades på 1960-talet av dåvarande markägaren på gården Rust- hållet i Fivelstads socken där yxan också finns idag. Kaliff, A. 1999. Arkeologi i Östergötland. Scener , r
ett landskaps förhistoria. OPIA 20. Uppsala. Bronsblecket från Ullevi
Bronsblecket hittades när ett gravfält och en boplats undersöktes 1988 - 89 i Tornbyområdet i Linköpings utkant, där Biltema ligger idag. Det dateras till den yngre bronsåldern, 700 f Kr och finns i Historiska Museets magasin i Stockholm.
Karlenby, L. 1996. En bosättning under 4000 år. Ullevi, Kvarteret Glasrutan 2. Arkeologiska undersök ningar, RAÄ 161, RAÄ 162, kvarteret Glasrutan 2, Linköpings kommun, Östergötland. Riksantikva rieämbetet. Avdelningen för arkeologiska under sökningar. Rapport UV Uppsala 1996:53. Uppsala. Karlenby, L., Knape, A. & Klockhoff, M. 1991. En grav och två bronsfynd från Linköping. TOR 23. Karlenby, L. 1998. Regionala likheter och lokala skill nader inom bronsålderns bebyggelse i Skandina vien. (red) Löken, T. Bronsealder i Norden - Regio ner og interaksjon. Foredrag ved det 7. Nordiske bronsealdersymposium i Rogaland. AmS-Varia 33. Stavanger.
CINTVSMIM
Fyndet gjordes på den plats där Tekniska Verken i Linköpings huvudbyggnad ligger idag. Byggnationen av detta föregicks av en arkeologisk undersökning 1990. Fyndet finns nu på Historiska Museet i Stock holm. En kopia finns utställd på Tekniska Verken. Helander, A. & Zetterlund, P. 1995. Paragrafen. Ar
keologisk slutundersökning av gravfält och boplats i kv Paragrafen och Stg 1759. Riksantikvarieämbe tet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Linköping 1995:46. Linköping. Helander, A. 1997. Ett terra sigillata-kärl i Linköping-
det hittills nordligaste fyndet. Fornvännen 199712. Gotiska brudgåvor?
Kvinnograven undersöktes på ett gravfält vid Skälvs gård i Borgs socken, utanför Norrköping. Graven da teras till 0 - 400 e Kr. Föremålen förvaras på Histo riska Museet i Stockholm.
Hermodsson, L. 1993. Goterna. Ett krigarfolk och dess bibel. Stockholm.
Kaliff, A. 1993. Skälv - en gård och ett gravfält från äldre järnålder. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Rapport UV 1992:9. Stock holm.
Kaliff, A.1999. Arkeologi i Östergötland. Scener ur ett landskaps förhistoria. OPIA 20. Uppsala. Kaliff, A. 2001. Gothic connections. - contacts bet
ween eastern Scandinavia and the southern Baltic coast 1000 BC - 500 AD. OPIA 26. Uppsala. Högbygraven
Silverfibulan och silverblecket hittades när gravfältet Linneberg i Högby socken, undersöktes 1992. Båda föremålen dateras till 200 - 250 e Kr. De finns utställda i Guldrummet på Historiska Museet i Stockholm. Helander, A. & Zetterlund, P. 1998. Högby, Linnebergs-
gravfältet från romersk järnålder. Riksantikvarieäm betet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Linköping 1998:52. Linköping. Helander, A. 2001. (i tryck). Ovanliga och vanliga
gravfynd från romersk järnålder. Hemmet - trak ten - Världen. Meddelanden från Östergötlands Länsmuseum 2001.
Då och nu
Sommaren 1995 undersöktes en gård från äldre järn ålder i Hulje, Högby socken. Benplattan är daterad till 0 - 400 e Kr och förvaras i Historiska Museets magasin i Stockholm.
Carlsson, T., Kaliff, A., Molin, A., Molin, F. &c Sund berg, K. 1997. Hidje. Boplats, skärvsten och gra var. Riksantikvariembetet. Avdelningen för arkeo logiska undersökningar. Rapport UV Linköping 1996:63. Linköping.
Lundström, P. 1970. Gravfälten vid Fiskeby i Norr köping. I, II. Studier kring ett totalundersökt komp
Hedeager, L. 1998. Skuggor ur en annan verklighet. Stockholm.
Petersson, M. 2001. (i tryck). Boskapsskötsel och ojäm likhet. Hemmet - trakten - världen. Meddelanden från Östergötlands Länsmuseum 2001.
En skärva av glas
Fynden gjordes vid den arkeologiska undersökningen i Abbetorp, Väderstads socken 1998. De kan dateras till ca 200 - 550 e Kr och finns för närvarande på Riks antikvarieämbetets kontor i Linköping.
Henricsson, L. G. 1990. Glas i svensk forntid. Gam leby.
Näsman, U. 1984. Glas och handel i senromersk tid och folvandringstid. En studie kring glas från Eke- torp-Il, Öland, Sverige. Aun 5. Uppsala.
Petersson, M. 2001. (i tryck). Boskapsskötsel och ojäm likhet. Hemmet - trakten - världen. Meddelanden från Östergötlands Länsmuseum 2001.
Örnen i Vreta
Örnspännet hittades när två gravar undersöktes un der sommaren 1982 vid Heda, mellan Berg och Ljungs bro, i Vreta Klosters socken. Fyndet är ovanligt för Östergötland. Tidigare har endast delar av ett skadat hänge med örnmotiv påträffats. Fyndet härstammar från vendeltid och övergången mellan slutet av 500- talet och början av 600-talet e Kr. Örnmotivet kallas även för vendelörn och finns spritt över delar av Skan dinavien och Europa. Spännet förvaras på Historiska Museet i Stockholm.
- tretton arkeologiska studier från UV. Riksantikva rieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersök ningar, skrifter nr 31. Göteborg.
Thall, E. 1995. Eddan. Nordiska fornsånger. Stockholm. Forntida färgprakt
Pärlorna hittades när marknadsplatsen vid Herrebro, utanför Norrköping, undersöktes 1989. Marknads platsen kan dateras till 700 - 1000 e Kr. Förutom att här har tillverkats glaspärlor har här även smeder ar betat och man har ägnat sig åt ben- och hornhantverk. Föremålen finns nu i Historiska Museets magasin i Stockholm.
Hägg, 1.1974. Kvinnodräkten i Birka. Aun 2. Uppsala. Lindeblad, K. 1996. Borgs socken 200 - 1200 e Kr - förändringar i tid och rum. (red ) Ersgård m fl. Slö- inge ock Borg. Stormansgårdar i öst och väst. Riks antikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, skrifter nr 18. Linköping. Roesdahl, E. (red) 1992. Viking og Hvidekrist. Nor
den og Europa 800-1200. Katalog till den 22 Euro parådsudstilling. Köpenhamn.
Två armringar i guld
Gularmringarna hittades år 1987 respektive 1997 i Dömestad, strax söder om Lindö vid Bråvikens innersta del. De är daterade till vikingatid, 800 - 1050 e Kr.
Ytterligare 22 vikingatida guldföremål finns från Östergötland, 19 av dessa är armringar. Den totala vikten vikingatida guld i Östergötland är drygt 1400 gram.
Den släta ringen är till typen ovanlig i Sverige, da teras i Danmark till 900-talet. Den tvinnade ringen är av en typ som är relativt vanlig under vikingatid men oftast tillverkad i silver. Båda ringarna var omböjda och ihoptryckta när de hittades. Vikten är 124 res pektive 51 gram, de utgör därmed över tio procent av landskapets totala vikingaguld. Guldvärdet ligger kring 15 000 kronor. Upphittaren har av staten erhållit lösen för båda ringarna till ett sammanlagd summa på 37 000 kronor. Armringarna förvaras nu på Historiska Museet i Stockholm.
Oldeberg, A. 1966. Metallteknik under vikingatid och medeltid. Stockholm.
Roesdahl, E. (red). 1992. Viking og Hvidekrist. Nor den og Europa 800 - 1200. Katalog till den 22. Europarådsudstilling. Köpenhamn.
Stålbom, U. 1998. Ett fynd av två vikingatida guld- armringar från Dömestad. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rap port UV Linköping 1998:55. Linköping.
"Visten reste denna efter Björn sin broder" Runstenen är rest intill en äldre vägslinga av väg 210 mellan Gistad och Söderköping, mitt för infarten till Lunnebjörke gård i Skärkinds socken, Norrköpings kommun. Den dateras tilli000-talet e Kr, det vill säga senare delen av vikingatiden.
Larsson, L. Z. 1994. Arkeologisk utredning, etapp 1. Gothia Airport. Riksantikvarieämbetet. Avdel ningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Linköping 1994:6. Linköping.
Härskaren och kulten
Amulettringarna och benen är daterade till yngre järn ålder, ca 700 - 1000 e Kr. De undersöktes 1992 vid Borgs säteri utanför Norrköping. Fynden finns nu på Historiska Museet i Stockholm.
Den poetiska Eddan. Översättning Björn Collinder 1964.
Nielsen, A-L. 1996. Hedniska kult - och offerhand lingar i Borg. Ett uttryck för gårdens centrala be tydelse under yngre järnålder, (red) Engdahl, K. & Kaliff, A. Religion från stenålder till medeltid. Riks antikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, skrifter nr 19. Linköping.
Åqvist, C. 1996. Hall och harg - det rituella rummet, (red) Engdahl, K. & Kaliff, A. Religion från sten ålder till medeltid. Riksantikvarieämbetet. Arkeo logiska undersökningar. Skrifter nr 19.
Holmqvist, W. 1979. Vikingar på Helgö och Birka. Stockholm.
Runor och drakar
Gravmonumentet hittades i samband med undersök ningen av Klosterstad/Clastadh/Klåstad rundkyrka hösten 1999. Det är mycket speciellt så till vida att det låg i ursprungligt läge över ett skelett. Ytterligare ristade hällar har påträffats som lösfynd vid kyrkan. Klosterstad, som ligger 4 kilometer öster om Vadstena, utgjordes under äldre medeltid av en stormansgård med en tillhörande stavkyrka. Senare, under 1200-ta- let, omvandlades gården till en by och kom att bilda en egen socken. Den arkeologiska undersökningen av Klosterstads rundkyrka drivs som ett forskningspro jekt med medel från framför allt Berit Wallenbergs stif telse och Claes och Greta Lagerfelts stiftelse. Deltagare i projektet är främst personal från Riksantikvarieäm betet. Förutom medeltidsarkeologer deltar historiker, konsthistoriker, runologer, numismatiker och osteologer. Projektet påbörjades 1997 och planeras att avslutas un der 2002.
Stenen har daterats genom 14C-analys till 990 -1160 e Kr. Den förvaras tills vidare på RAÄ UV Öst i Lin köping.
Hedvall, R. 1999. Askarna dolde en rundkyrka. Po pulär Arkeologi nr 4/1999.
Hedvall, R. 2001 (i tryck). Clastadh rundkyrka. Hem met - trakten - världen. Meddelanden från Öster götlands Länsmuseum 2001.
Hedvall, R. 2001. Rundkyrkan i Klosterstad - en pre sentation av ett pågående projekt. Fornvännen 2001/3.
Gustavsson, H. 2001. Fragment av runristade gravmo nument från Klåstad kyrka. Fornvä?men 2001/3. http://hem.fyristorg.com/klosterstad/index.html
Lindeblad, K. & Menander, H. 2000. Trehundra år i Hagan. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst 2000:36. Linköping.
Myrdal, J. 1999. Jordbruket under feodalismen. Det svenska jordbrukets historia. Band 2. Stockholm. Hästen och människan
Sporren kommer från utgrävningarna i stadsdelen San den i Vadstena. Det är en s k piksporre, daterad till se nare delen av medeltiden.
Folin, N. m fl (red) 1985. Medeltidens ABC. Stock holm.
Hedvall, R. 2000. Stadsgårdar i den senmedeltida stadsdelen Sanden, Vadstena. Riksantikvarieämbe tet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst 2000:26. Linköping.
Orrling, C. (red) 1995. Vikingatidens ABC. Stockholm. Sundqvist, A. 2001. Hästarnas land - Aristokratisk hästhållning och ridkonst i Svealands yngre järn ålder. Uppsala.
Ett chrismatorium från Linköping
Locket är 98 milimeter och väger 145 gram, tillverkat i en kopparlegering. Det kan dateras till 1400-talet eller 1500-talets början. Det hittades vid en arkeolo gisk undersökning 1960 - 63 i Linköping, vid den s k Rhyzeliusgården och finns på Östergötlands Länsmu seum i Linköping.
Feldt, A-C. & Tagesson, G. 1997. Två gårdar i bis kopens stad. Kring de arkeologiska undersökningar
Allt är inte guld som glimmar
Slaggbitarna hittades 1995 vid de arkeologiska un dersökningarna av stadsdelen Sanden, Vadstena. De dateras till 1400 - 1500-tal och förvaras i magasinet på Östergötlands Länsmuseum.
Hedvall, R. 2000. Stadsgårdar i den senmedeltida stadsdelen Sanden, Vadstena. Riksantikvarieämbe tet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst 2000:26. Linköping.
Hedvall, R. 2000. Från Vadstena gård och by till klosterstaden Vadstena. När Vadstena blev stad. Föreningen gamla Vadstena. Småskriftserien nr 45. Ternström, C. 2001 (i manus). Spåren efter en alke mist. (red) Hedvall, R. Arkeologi i Vadstena. Nya resultat med utgångspunkt i undersökningarna i stadsdelen Sanden.
Lindroth, S. 1997. Svensk lärdomshistoria. Medelti den, Reformationstiden. Stockholm.
Kresten, P. 1997. Smide och alkemi? Slagger och me taller från Vadstena. Riksantikvarieämbetet, Avdel ningen för arkeologiska undersökningar. Geoarkeo- logiskt Laboratorium. Analysrapport 21 - 1997. Uppsala.
Funderingar kring ett visthus
Fynden gjordes vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Dalkarlen i Norrköping år 1998. Mynten förvaras på Kungliga myntkabinettet i Stockholm. Hållans, A-M. m fl. 1999. Kvarteret Dalkarlen. Bebyg
gelse och industri i stormaktstidens Norrköping. Riks antikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska un dersökningar. Rapport UV Öst 1999:1. Linköping. Hållans, A-M. m fl (i manus). I Tyskebacken. Slutpub likation från undersökningen i kvarteret Dalkarlen, Norrköping, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Paulsson, T. 1993. Huset och lyckan. En studie i bygg- nadsoffer från nordisk järnålder och medeltid. C- uppsats -vt 1993. Arkeologiska institutionen Lunds universitet.