Underlaget för denna studie är SCB:s undersökning Forskning och utveckling inom
universitets- och högskolesektorn.8 Undersökningen omfattar två delar, Årsverken för
FoU samt Intäkter för FoU, av vilka vi använt Årsverken för FoU. Sedan 2005 samlar
Statistiska centralbyrån in uppgifter om FoU-årsverken direkt från högskolans personal. Uppgifter om antal anställda hämtas från registret över högskolans personal. Anställda vid helt administrativa enheter vid lärosätena, som inte förväntas ägna sig åt forskning, rensas bort och ingår inte i målpopulationen.
Enkäter skickas till ett urval om ca 13 000 individer som redovisar dels omfattningen av en genomsnittlig arbetsvecka, dels hur deras arbetstid under en genomsnittlig arbetsvecka fördelas på olika arbetsuppgifter. Personerna i urvalet ska redovisa sin arbetstid indelad i följande aktiviteter:
forskning och utvecklingsverksamhet (FoU) inkl. direkt stöd ansöka om medel för FoU inkl. direkt stöd
undervisning på grundutbildningsnivå inkl. direkt stöd undervisning på forskarutbildningsnivå inkl. direkt stöd delta i utbildning/kurser inom den egna forskarutbildningen administration vid sidan av egen forskning/utbildning
expert- och förtroendeuppdrag inom ramen för anställningen/befattningen annan verksamhet.
SCB:s enkät samt anvisningar för uppgifter avseende 2011 bifogas rapporten. Enkäten skickades till 12 622 personer, varav 58 procent svarade.
Underlaget till denna rapport består av tabeller från SCB:s undersökning Årsverken för FoU åren 2007–2011 och det är främst tabellerna för 2011 som har använts. En del jämförelser har gjorts med data för 2007 och i vissa fall 2009.
SCB:s undersökning inkluderar även Institutet för rymdfysik och SCB uppger därför 17 810 FoU-årsverken 2011, dvs. något fler än vad som anges i denna studie. Resultaten från SCB:s årsverkesundersökning presenteras bl.a. i Forskning och utveckling inom
universitets- och högskolesektorn 2011, UF 13 SM 1201.
Tillförlitlighet
Eftersom Årsverken för FoU är en urvalsundersökning finns det ett visst mått av osäkerhet i resultaten. I tabellerna i tabellbilagan redovisas ett mått på den statistiska osäkerheten. Osäkerheten uttrycks som ett 95-procentigt konfidensintervall, vilket
innebär att med 95 procents säkerhet ligger det ”sanna” värdet inom punktskattningen +/– konfidenslängden. Ett exempel är om FoU-andelen för samtliga tjänstekategorier är
8
Undersökningen följer huvudsakligen de riktlinjer för FoU-statistik som utarbetats av OECD och publiceras i manualen Proposed Standard for Surveys of Research and Experimental Development,
skattad till 39 och det sanna värdet ligger med 95 procents säkerhet inom intervallet 39 +/– 1, dvs. mellan 38 och 40 procent.
I SCB:s undersökning och i denna studie anges hur många årsverken som har ägnats åt FoU, undervisning och övrigt. Ett årsverke är det arbete som en heltidsanställd person utför under ett år eller som flera deltidsanställda tillsammans utför under ett år. En person som varit heltidsanställd och har endast ägnat halva sin tid åt FoU har gjort 0,5 FoU- årsverke, se definition i OECD:s Frascatimanual. När antalet årsverken beräknas för högskolans personal utgår man därför från anställningens omfattning och inte från det antal timmar personerna anger att de arbetar. Om personerna arbetar mer än heltid innebär det att ett årsverke de facto är mer än normal årsarbetstid.
Beskrivning av anställningskategorierna
Enligt högskoleförordningen (HF) får universitet och högskolor anställa lärare som professorer och lektorer. Därutöver regleras i HF en tidsbegränsad meriteringsanställning för lärare (HF 4 kap. 12 a §), för vilken ofta benämningarna forskarassistent eller
biträdande lektor används på lärosätena. Det övergripande ramverket för anställningar som lärare regleras i högskolelagen och högskoleförordningen och närmare regler för anställningarna regleras i respektive lärosätes anställningsordning.
Den nya regleringen av lärare infördes 2011 och för meriteringsanställning 2012. Det betyder att de inte fått särskilt stort genomslag på lärosätena i 2011 års
årsverkesundersökning och anställningskategorierna såg ungefär likadana ut som innan förändringen. Det betyder exempelvis att den tidigare reglerade läraranställningen adjunkter var mycket vanlig 2011. Många lärosäten har också valt att behålla adjunkter som en lokalt reglerad lärarkategori.
Även anställning som doktorand regleras i högskoleförordningen. Därutöver finns sedan 2008 en tidsbegränsad anställning för postdoktor enligt centralt avtal mellan
Arbetsgivarverket och lärosätenas fackliga företrädare.
Utöver de ovan beskrivna anställningarna finns också många andra vid lärosätena som regleras på annat sätt. Hit hör forskare och forskningsassistenter som ofta har
tidsbegränsade anställningar för att leda eller delta i externt finansierade forskningsprojekt, samt administrativ och teknisk personal (varav en del har undervisande och/eller forskande arbetsuppgifter).
All personal som omfattas av undersökningen är indelad i någon av följande
anställningskategorier: professor, lektor (här ingår biträdande lektor), forskarassistent, adjunkt (inklusive gästlärare), forskare (här ingår postdoktor), doktorand,
forskningsassistent, administrativ och övrig teknisk personal samt forskningsingenjörer och laboratoriebiträden.
Skillnader mellan FoU-årsverkesstatistik och statistik över högskolans personal
Statistiken som utgör underlag för denna studie är inte helt jämförbar med statistiken över högskolans personal, vilken Universitetskanslersämbetet ansvarar för och som vi normalt använder som underlag för våra analyser. FoU-årsverkesstatistiken produceras av
anpassas till internationella krav och sammanställs i anställningskategorier till vissa delar på annat sätt än personalstatistiken.
Enligt OECD:s Frascatimanual ska vissa kategorier av personal inte ingå vid framtagning av FoU-årsverkesstatistik. Ett exempel på anpassningen är att SCB/IFI ur populationen rensar bort all personal vid de enheter vid lärosätena som är helt administrativa.
En annan stor skillnad är anställningskategorierna. I statistiken över högskolans personal finns kategorin annan forskande och undervisande personal där de flesta i den forskande personalen ingår. Denna breda kategori används inte av SCB/IFI, utan de sorterar in den personalen i någon av kategorierna forskare respektive forskningsassistenter, alternativt i någon av övriga befintliga kategorier.
En annan skillnad är att anställningskategorin forskarassistent/meriteringsanställning i statistiken över högskolans personal inkluderar biträdande lektor och postdoktor medan dessa ingår bland lektorer respektive forskare i årsverkesstatistiken. Eftersom därutöver en hel del av personalen inom kategorin annan forskande och undervisande personal av SCB/IFI hänförs till exempelvis adjunkter går det inte att få någon överensstämmelse mellan FoU-statistiken och högskolestatistiken när personalkategorierna jämförs.
Lärosäten som ingår i undersökningen enligt SCB:s kategorisering
*) Växjö universitet och Högskolan i Kalmar har tillsammans bildat Linnéuniversitetet fr.o.m. januari 2010. Universitet Högskolor med vetenskapsområde Uppsala universitet Blekinge tekniska högskola Lunds universitet Högskolan i Jönköping Göteborgs universitet Malmö högskola Stockholms universitet Mälardalens högskola Umeå universitet Övriga högskolor Linköpings universitet Gymnastik‐ och idrottshögskolan Karolinska institutet Högskolan i Borås Kungl. Tekniska högskolan Högskolan Dalarna Chalmers tekniska högskola Högskolan på Gotland Luleå tekniska universitet Högskolan i Gävle Handelshögskolan i Stockholm Högskolan i Halmstad Sveriges lantbruksuniversitet Högskolan Kristianstad Karlstads universitet Högskolan i Skövde Mittuniversitetet Högskolan Väst Linnéuniversitetet* Södertörns högskola Örebro universitet Statliga konstnärliga högskolor Dans‐ och cirkushögskolan** Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Operahögskolan i Stockholm** Stockholms dramatiska högskola**
**) Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm bildade Stockholms dramatiska högskola 2011 och 2013 bildade Stockholms dramatiska högskola Stockholms konstnärliga högskola tillsammans med Dans- och cirkushögskolan samt Operahögskolan.
Samtliga statliga universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare med forskningsresurser ingår normalt i SCB:s FoU-undersökning, men 2011 ingick inte enskilda vårdhögskolor samt teologiska högskolor.
Enkät samt vägledning till enkäten
På följande sidor återfinns SCB:s enkät för insamling av statistiken samt deras vägledning till enkäten.