I dagens IT-samhälle är Internet ett enkelt och lättillgängligt system som man kan och bör utnyttja bättre för att sprida information. För främmande arter så finns det både svenska och internationella webbplatser på Internet som innehåller olika mycket information. Nedan följer en förteckning över en del av dessa webbplatser, dels svenska sidor och dels internationella.
Svenska webbplatser
AquAliens
Webbplats:http://www.aqualiens.tmbl.gu.se/
AquAliens är ett svenskt forskningsprogram finansierat via Naturvårdsverket som pågår mellan 2002–2007. Programmet rör främmande arter i akvatiska miljöer (salt-, brack- och sötvatten). Viss information om projektet och dess resultat finns utlagd på projektets hemsida. Under 2007 kommer informationen att kompletteras i och med att projektet avslutas. Samarbetet med http://www.frammandearter.se/ gör att en del av forskningsresultaten även kommer att presenteras där.
Fiskeriverket
Webbplats:http://www.fiskeriverket.se/
Fiskeriverket har dels lite generell information om främmande arter samt mer in- formation gällande några fiskarter och andra arter som de själva arbetar med. På webbplatsen finns även flera rapporter som rör främmande fiskarter (problematiken och vilka förordningar som gäller), t.ex. Pakkasmaa & Petersson (2005). På Fiske- riverket bedrivs även mycket forskning rörande främmande arter och vilka effekter (genetiska och ekologiska) utsättningar kan få på de naturliga fisk- och kräftbe- stånden.
Främmande arter i svenska hav
Webbplats:http://www.frammandearter.se/
De som står bakom den svenska webbplatsen ”Främmande arter i svenska hav och skärgårdsområden“ är de tre Informationscentralerna för Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet tillsammans med Naturvårdsverket och forskningspro- grammet AquAliens.
På webbplatsen finns mycket information samlat rörande främmande arter i svens- ka havs- och skärgårdsområden och även om problem med främmande arter mer generellt. Informationen vänder sig till alla som vill veta mer eller som i sin yrkes- utövning eller som privatpersoner kommer i kontakt med och kan påverka riskerna för spridning av främmande arter i havsmiljön. Valda delar av informationen, så- som artlistor och faktablad finns även tillgänglig på engelska. Webbplatsen inne- håller dessutom ett stort antal intressanta länkar.
Webbplatsen är finansierad via Naturvårdsverket efter årliga ansökningar av medel för dess underhåll. Webbplatsen http://www.frammandearter.se/ lanserades den 20 september 2005.
GBIF – Global Biodiversity Information Facility
Webbplats: (Svensk version): http://www.gbif.se/. Den globala motsvarigheten finns på http://www.gbif.net/
GBIF, Global Biodiversity Information Facility, samlar och koordinerar den otroli- ga mängd information om jordens arter som finns utspridd i olika länder, på olika universitet, museer och institutioner. Databasen är en del av kartläggandet av bio- logiska mångfalden i världen och innehåller både inhemska och främmande arter. GBIF vill kunna ge fri tillgång för alla till information om biologisk mångfald. GBIF grundades år 2000 av en arbetsgrupp inom OECD (Organisation for Econo- mic Co-operation and Development). 47 länder är medlemmar i GBIF. De jobbar alla för att göra all biodiversitetsdata tillgänglig för alla och därmed utöka vår kun- skap om livet på jorden. Vetenskapsrådet har uppdragit åt Naturhistoriska Riksmu- seet att upprätta det svenska GBIF sekretariatet och i januari 2003 upprättades det. Den första uppgiften är att inventera svenska samlingar av växter och djur och att underlätta katalogisering och digitalisering av biodiversitetsdata knutet till sam- lingarna. Informationen skall därefter göras tillgänglig via GBIF-portalen. Än finns det inga planer på att flagga särskilt för främmande arter.
De svenska sidorna innehåller långa artlistor samt observationer av olika arter, men inte så många observationer för respektive art.
Naturvårdsverket – undersidor om främmande arter i Sverige
Webbplats:http://www.naturvardsverket.se/
På Naturvårdsverkets webbplats finns det information om främmande arter och populationer: sammanställning av vad som menas med främmande arter och främ- mande populationer, förslag på införselvägar, lagstiftning, länkar till andra sidor om främmande arter m.m. Däremot finns det ingen länk till en pdf-version av ”Naturvårdsverkets policy för introduktion och spridning av främmande organis- mer” som kom ut 1997.
Portalen om biologisk mångfald – främmande arter
Webbplats:http://www.biodiv.se/intr-art/
Den svenska portalen till Konventionen för biologisk mångfald har en avdelning som rör främmande arter. Portalen är uppbyggd av Naturvårdsverket och Centrum för Biologisk Mångfald och innehåller information på svenska som rör främmande arter i Sverige. Bland annat finns information om följande: miljötillstånd och hot- bild, lagar och policy, myndigheter och organisationer inblandade i arbetet med främmande arter, åtgärder och aktiviteter, forskning och miljöövervakning samt internationellt arbete. Informationen har inte uppdaterats på ett par år. Ej aktiva sidor eller vilande sidor. Finansieringen sker via Naturvårdsverket.
Internationella portaler
ALARM – Assessing LArge scale Risks for biodiversity with tested Methods
Webbplats:http://www.alarmproject.net/
Inom ALARM kommer man att utveckla och testa metoder samt protokoll för ut- värdering av olika storskaliga miljörisker (t.ex. invasiva främmande arter). Fram- tagandet av protokoll för riskanalyserna syftar till att hjälpa till att förhindra intro- duktion och spridning av invasiva främmande arter till Europeiska ekosystem. Projektet pågår för närvarande under 2004-2008 och 54 parter från 26 olika länder (främst EU länder) deltar. Större delen av finansieringen kommer via EU-anslag.
Baltic Sea Alien Species Database
Webbplats:http://www.ku.lt/nemo/
Baltic Sea Alien Species Database är en databas över främmande marina arter i Östersjön som är och har varit tillgänglig online på Internet sedan 1997. Bakom databasen står Klaipedas Universitet och Åbo Akademi (genom Erkki Leppäkoski). Här finns det en uppdaterad databas över alla arter som är främmande för Östersjön i vid bemärkelse (dvs. inklusive Kattegatt).
Finansiering sker i dag via Baltic Sea Regional Project och HELCOM (Helsing- forskommissionen).
CBD:s Clearing-House-Mechanism om biologisk mångfald
Webbplats:http://www.biodiv.org/chm/
Konventionen för Biologisk Mångfald (Convention of Biological Diversity) har en ”clearing-house mechanism” (informationscentrum) genom vilken den strävar efter att utöka utbytet av information om främmande arter mellan stater och medlems- partners. Clearing-house mekanismen koordineras av den exekutive sekreteraren och övervakas och guidas av en informations- och rådgivningskommitté bestående av medlemmar från de deltagande parterna. Filosofin är att ha ett brett deltagande och enkelt tillträde till information. Clearing-house mekanismen arbetar för att öka
samarbetet inom sex olika områden: verktyg för beslutsfattning, tränings- och kapacitetsuppbyggnad, forskning, finansiering, tekniköverföring, och att återföra information till respektive land.
DAISIE – Delivering Alien Invasive Species Inventories for Europe
Webbplats:http://www.europe-aliens.org/.
DAISIE håller på att bygga upp en portal om främmande arter där all information rörande invasiva främmande arter i Europa samlas. Projektet pågår mellan 2005 – 2008. (Vad som händer sedan är ännu oklart).
Följande 15 länder deltar i projektet: Frankrike, Grekland, Irland, Israel, Italien, Litauen, Ryssland, Schweiz, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckiska republiken, Tyskland och Österrike. Dessutom finns det flera nationer som samar- bete bedrivs med: Albanien, Belgien, Bulgarien, Kroatien, Makedonien, Malta, Montenegro, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Serbien & Monte- negro, Ukraina, Ungern och Vitryssland.
(Det saknas emellertid fortfarande en del Europeiska länder: Bosnien & Hercego- vina, Danmark, Estland, Finland, Former Republic of Yugoslavia, Island, Liech- tenstein, Lettland, Luxemburg och Moldavien). De länder som är med i sam- arbetet NOBANIS (se nedan) är indirekt med i DAISIE genom att information från NOBANIS rapporteras in till DAISIE av de parter (länder) som är med i båda samarbetena.
DAISIE projektet kommer att:
x göra en inventering över de invasiva arter som hotar Europas terrestra, sötvattens- och marina miljöer. Informationen skall vara uppdaterad och tillgänglig online.
x strukturera inventeringen för att kunna ge en bas inför förhindrandet och kontrollen av biologiska invasioner genom att öka förståelsen av miljö- faktorer samt sociala, ekonomiska och andra faktorer som är involverade. x ge tillgång till och summera ekologiska, ekonomiska och hälsoeffekter
för de mest spridda och/eller toxiska invasiva arterna i Europa.
x använda utbredningsinformation och erfarenheter i de enskilda medlems- staterna som en ram för utarbetandet av indikatorer för tidiga varnings- system.
x Bygga upp ett expertsystem med kontaktpersoner i olika länder för att utöka samarbetet över landsgränserna.
x DAISIE har som mål att bli europeiska portalen till Global Invasive Species Information Network.
Finansiering för forskningsprojektet DAISIE har än så länge varit genom EU.
European Information System on Invasive Alien Species
Webbplats:http://www.zin.ru/rbic/
Regional Biological Invasive Centre (RBIC) eller European Information System on Invasive Alien Species som det också kallas är en webbplats som ger tillgång
till global, regional, subregional och nationella Internet-resurser rörande biologiska invasioner. Bland annat finns det information om lagar och föreskrifter, informa- tions system (t.ex. ERNAIS – Experts Database of European Research Network on Aquatic Invasive Species) och olika forskningsprojekt. Webbplatsen finansieras dels via HELCOM och EU.
GISIN – Global Invasive Species Information Network
Webbplats:http://www.gisin.org/
GISIN fungerar som en global Internetplattform för informations- och kunskaps- utbyte rörande invasiva främmande arter. GISIN ska bl.a. upprätthålla uppdaterade länklistor över befintliga online databaser över invasiva arter.
GISP – Global Invasive Species Programme
Webbplats:http://www.gisp.org/
Bakom webbplatsen GISP, Global Invasive Species Programme, står IUCN (The World Conservation Union), CAB International, The Nature Conservancy och the South African National Biodiversity Institute (SANBI). De håller på att arbeta med att implementera ”the Global Strategy on Invasive Alien Species”. GISP:s uppdrag är att bevara biodiversitet och att stötta mänskligt uppehälle genom att minimera spridningen och inverkan av invasiva främmande arter. GISP hoppas kunna göra detta genom att underlätta och assistera i hindrandet, kontrollen och skötseln av invasiva arter över hela världen. GISP har gett ut ett flertal manualer (finns ned- laddningsbara som pdf-filer på webbplatsen) om hur man kan arbeta för att mini- mera problemen med främmande arter i olika länder m.m. Webbplatsen innehåller mycket information om främmande arter för hela världen. Finansiering av webb- platsen har bland annat skett via Världsbanken.
ISSG - Invasive Species Specialist Group
Webbplats:http://www.issg.org/
ISSG (Invasive Species Specialist Group) är en del av The World Conservation Union (IUCN) som jobbar med råd vid hot från invasiva arter och ger råd om olika kontroll- och utrotningsmetoder som finns. Specialistgruppen fokuserar sig främst på invasiva arter som kan ge förluster på biodiversitet, med särskilt fokus på de arter som hotar de oceaniska öarna. ISSG står bland annat bakom en global databas över invasiva arter (http://www.issg.org/database) som även innehåller en lista över världens 100 mest invasiva arter. En del sidor på webbplatsen är inte uppdaterade på ett par år, medan databasen uppdateras kontinuerligt.
IUCN – The World Conservation Union
Webbplats:http://www.iucn.org/
IUCN, The International Union for the Conservation of Nature and Natural Re- sources, även kallad The World Conservation Union jobbar med att påverka, upp- muntra och assistera samhällen över hela världen att bevara diversiteten i naturen och att se till att all användning av naturresurser sker på ett rättvist, förnuftigt och ekologiskt hållbart sätt. IUCN har bland annat mycket information om främmande arter samt har gett ut flera riktlinjer om hur arbetet med främmande arter kan och bör ske i olika områden.
NOBANIS – North European and Baltic Network on Invasive Alien Species
Webbplats:http://www.nobanis.org/
NOBANIS, North European and Baltic Network on Invasive Alien Species, har utarbetat ett nätverk av gemensamma databaser om främmande och invasiva arter i regionen. Samarbetsländer i NOBANIS-nätverket är Danmark, Estland, Finland, Färöarna, Grönland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Sverige, Tyskland och den europeiska delen av Ryssland. Genom en gemensam databas underlättar man tillgången till information och kunskap som rör invasiva främmande arter i regio- nen.
NOBANIS är ett nätverk för samarbete mellan myndigheter i regionen och bidrar till att implementera rekommendationerna från Konventionen om biologisk mång- fald. Ett av NOBANIS mål är att ställa till förfogande administrativa verktyg för att göra försiktighetsprincipen möjlig att följa för att motverka oavsiktlig spridning av invasiva främmande arter. Dessutom skapar NOBANIS ett regionalt samarbete för att hjälpa länder vid utrotning, kontroll och lindring av ekologiska effekter av inva- siva främmande arter.
Följande information finns t.ex. på webbplatsen för NOBANIS:
x en databas om främmande arter i regionen (marina, sötvattenslevande samt terrestra arter) samt länkar till nationella artdatabaser.
x faktablad för de mest invasiva främmande arterna (under utbyggnad). x en katalog över regelverk och lagar som rör främmande arter i de olika
deltagande länderna.
x en katalog över litteratur rörande invasiva främmande arter i regionen. x länkar till regionala och globala nätverk och projekt om invasiva främ-
mande arter.
Finansiering: NOBANIS finansieras av Nordiska ministerrådet och deltagarländer- nas miljömyndigheter. Webbplatsen är utvecklad i samarbete med ArtDatabanken i Sverige. Projektet startade 2004 och har finansiering fram till och med 2007. Där- efter måste deltagarländerna själva stå för hela webbplatsens kostnad, vilket even- tuellt kan leda till att alla länder inte har råd fortsätta samarbetet.
Kvalitet istället för kvantitet
Sammanställningen här ovan är bara ett litet urval av alla webbsidor och webb- platser som finns om främmande arter. Det finns otaliga webbsidor, men långt ifrån alla hålls uppdaterade. Inom olika projekt både inom landet, inom EU och globalt har webbplatser byggts upp. Då finansieringen oftast bara är kortsiktig på ett par år och pengar till fortsatt drift sällan finns eller avsätts finns det vid projektets slut ingen fortsättning för webbplatsen. Den förblir ouppdaterad och dess innehåll blir med tiden inte komplett och till slut svårt att använda.
Det viktigaste vid uppbyggnaden av webbplatser är att se till att de får en kontinui- tet. Information som rör främmande arter är precis som mycket annan information något som är dynamiskt och nya rön och upptäckter gör att informationen kontinu- erligt måste uppdateras. Utan en kontinuitet och fortsatt uppdatering blir mycket av den tid och de pengar som lagts ner på uppbyggnaden av en webbplats bortkastade. Istället vore det mycket bättre att satsa på ett färre antal webbplatser men att de hålls vid liv – att satsa på kvalitet istället för kvantitet. Via projektform kan man starta upp nya webbplatser men det måste då finnas en plan för dess fortlevnad och den långsiktiga finansieringen måste vara klar för att webbplatsen ska ha bestående värde.