3.3.1 Faktorer som styr i dagsläget
Beträffande vilka aspekter som styr valet av åtgärdsalternativ ställdes två frågor, en om vad som styr valet idag och den andra vad som skulle behöva styra i större utsträckning för att alternativa metoder ska väljas oftare. Efter båda frågorna gavs möjlighet att kommentera svaren. Den första frågan löd:
Tidigare inventering av effektivitetshinder och kunskapsbehov visar att en all-mänt spridd uppfattning råder om att åtgärdsalternativet schaktning och depone-ring väljs slentrianmässigt och i för stor omfattning. Alternativa åtgärder föror-das sällan i åtgärdsutredningarna och används därför enföror-dast i liten utsträckning.
Vilka faktorer styr i praktiken val av åtgärder i dagsläget? Markera ett eller flera alternativ och ange gärna egna faktorer.
Svaren redovisas statistiskt i Figur 3-3. Här kunde flera alternativ väljas, vilket gör att summan av antalet markerade faktorer överstiger antalet personer som svarat på enkä-ten, 326 markeringar totalt. De faktorer som styr i störst utsträckning uppges vara (1)
”tidsaspekten”, (2) ”kostnaden” och (3) ”kunskapsnivån i projektgruppen”, tätt följd av (4) ”om metoden är testad/etablerad i Sverige”.
Här varierar synpunkterna lite mellan de olika yrkeskategorierna. Myndigheter ser
”kostnaden” som den aspekt som styr i störst utsträckning, följt av ”tidsaspekten” och
”kunskapsnivån i projektgruppen”. Problemägare anser att ”tidsaspekten” kommer i första hand, följt av tre aspekter med lika stor betydelse: ”förväntningar från tillsyns-myndighet”, ”kunskapsnivån i projektgruppen” och ”oklarheter om ansvar för kvarläm-nade föroreningar”. Bland entreprenörerna (endast sju svar) anses att ”tidsaspekten”,
”kostnad” och ”kunskapsnivån i projektgruppen” är lika viktiga vid val av åtgärder.
Konsulterna upplever att ”tidsaspekten” och ”kostnaden” är viktigast, följt av ”förvänt-ningar från tillsynsmyndighet. FoU-utförarnas svar redovisas inte här eftersom endast tre personer ur denna kategori svarat.
Figur 3-3 Faktorer som styr val av åtgärder i dagsläget enligt enkätdeltagarna.
Diagrammets y-axel anger antal personer som markerat respektive faktor.
Kommentarer på denna fråga redovisas i bilaga 4. Flera av de svarande anger att en or-sak till att schaktning och deponering ofta väljs som efterbehandlingsmetod är att efter-behandling ofta görs i samband med byggnationer. I samband med byggnation är det ont om tid, det blir naturligt ett överskott på massor, de befintliga massorna har inte tillräck-ligt goda egenskaper för att de ska kunna användas för grundläggning etc. Detta sam-mantaget gör att schaktning och deponering blir det snabbaste och billigaste efterbe-handlingsalternativet.
Kunskapsnivån i projektgruppen (problemägare, tillsynsmyndighet, konsult, entreprenör) Om metoden är etablerad/testad i Sverige
Förväntningar eller krav från tillsynsmyndighet Måluppfyllelse
Oklarheter om ansvar för kvarlämnade föroreningar Allmänhetens synpunkter
Miljöpåverkan av åtgärdens genomförande Resurshushållningsaspekter
Klimatförändringar
I flera kommentarer påpekas att kunskap saknas i branschen. Detta gör att olika åt-gärdsmetoder inte utvärderas på lika villkor i åtgärdsutredningar. En annan följd av bri-sande kunskap är att man inte vet hur måluppfyllelsen blir av de alternativa metoderna.
En aspekt som nämns av flera av de svarande är att man inte vill lämna kvar restförore-ning. Detta kan dels vara ett problem för tillsynsmyndigheter som inte har tydliga ruti-ner för dokumentation och juridisk hantering av kvarvarande restförorening. För pro-blemägare kan kvarlämnande av restförorening innebära oklarheter beträffande om mil-jöskuld finns kvar eller inte.
3.3.2 Faktorer som bör styra i framtiden
Den andra frågan om åtgärdsval löd:
Vilka faktorer tycker du bör beaktas/ges större betydelse i åtgärdsutredning och riskvärdering, för att alternativa efterbehandlingsmetoder ska komma ifråga i större utsträckning?
Svaren redovisas statistiskt i Figur 3-4 och här har 270 markeringar gjorts. De faktorer enkätdeltagarna tycker borde få större betydelse för att alternativa metoder ska väljas är främst (1) ”resurshushållningsaspekter”, (2) ”miljöpåverkan av åtgärdens genomfö-rande” och (3) ”måluppfyllelse”. Vid jämförelse med den första delfrågan noteras att
”resurshushållning”, ”miljöpåverkan av åtgärdens genomförande” samt ”klimatföränd-ringar” ses som viktiga faktorer att beakta om målet är att alternativa efterbehandlings-metoder ska väljas, men att de beaktas i mycket liten utsträckning i nuläget.
Här är myndigheter, problemägare, entreprenörer och konsulter överens om att ”resurs-hushållningsaspekter” och ”miljöpåverkan av åtgärdens genomförande” borde få större betydelse vid val av åtgärd. Rangordningen mellan dessa två faktorer varierar något.
Vilken faktor som därefter bedöms vara viktigast att beakta varierar mellan yrkeskate-gorierna. Myndigheter har i stor utsträckning markerat ”måluppfyllelse”. Problemägarna lyfter fram ”tidsaspekten”, ”måluppfyllelse” och ”oklarheter om ansvar för kvarlämnade föroreningar”. Entreprenörer har markerat ”klimatförändringar” som den tredje viktig-aste faktorn att beakta. Konsulter anser att ”måluppfyllelse” och ”miljöpåverkan av åt-gärdens genomförande” bör beaktas i större utsträckning. Här bör noteras att de olika faktorerna inte förklarats i frågorna i enkäten. De olika faktorerna t.ex. måluppfyllelse och klimatförändringar, kan därmed ha olika betydelse för olika aktörer.
Figur 3-4 Faktorer som, enligt enkätdeltagarna, borde beaktas eller ges större be-tydelse i åtgärdsutredning och riskvärdering för att alternativa åtgärds-metoder ska komma ifråga i större utsträckning. Diagrammets y-axel anger antal personer som markerat respektive faktor.
I kommentarerna, se bilaga 4, framhålls särskilt att man bör se på den totala miljövins-ten vid val av åtgärd för ett förorenat område, i motsatts till att enbart fokusera på ett enskilt objekt. Detta skulle då innebära att man beaktar hushållning av resurser och mil-jöpåverkan av åtgärdens genomförande i större utsträckning än i dag.